USA

Wikipedia

**United States of America**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: 1776–: E Pluribus Unum (latin för "Utav flera, en") 1956–: In God We Trust (engelska för "Vi litar till Gud")
Nationalsång: 'Star-Spangled Banner'

Huvudstad	Washington 38,89°N, 77,03°V
Största stad	New York
Officiellt språk	inget; engelska är de facto
Statsskick President Vicepresident	förbundsrepublik George W. Bush Dick Cheney
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Storbritannien 4 juli 1776 3 september 1783
Yta • Totalt • Vatten	9 372 610 km² (3:e) 4,875 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	298 444 215 (3:e) 32 inv/km² (141:a)
BNP (PPP) • Totalt 2006 • Per capita	$13 136 330 miljoner (1:a) $43 768
Valuta	US-dollar (`USD`)
Tidszon	UTC-5 till UTC-10
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Mount McKinley 6 198 m ö.h. Övre sjön 82 400 km² Missourifloden 4 130 km
Nationaldag	4 juli
Landskod	us
Landsnummer	`+1`
Utöver iso-koden .us används som toppdomän även, .mil, .edu, .gov, m fl

USA, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna (engelska; the United States of America), är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen.

Landet består av 50 olika delstater, som utövar ett omfattande självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada.

Unionen grundades den 4 juli (nationaldagen) 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. Unionens egenskap av en odelbar förbundsrepublik fastställdes först genom det amerikanska inbördeskriget.

I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20 % av världens totala BNP (2005).

[redigera] Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även: Nordamerikas historia

Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningsskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att de ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.

USA:s historia
Förhistoria Kolonial historia Revolutionen 1789 – 1861 Inbördeskriget 1865 – 1914 1914 – 1945 1945 – 1989 1989 – nutid

År 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.

Under 1800-talet skedde en mängd betydelsefulla saker; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga européer emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.

Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas, som varit en självständig republik från 1836 då den bröt sig fri från Mexiko, gick med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko, det så kallade mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde.

Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.

Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar cirka 12 % av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.

I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.

Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. De gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kan påverka omvärlden, bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

[redigera] Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

[redigera] Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

[redigera] Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

[redigera] Rättsväsen

United States Capitol, kongressens arbetsplats.

USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att utan inskränkningar av den federala regeringen inneha vapen, religionsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora institutionerna – kongressen, presidenten och Högsta domstolen – förvaltar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.

Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande institutionen. Representanthuset består av 435 folkvalda medlemmar kallade kongresskvinnor/män. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. USA:s senat består av 100 senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.

De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9 stycken av presidenten utnämnda domare.

[redigera] Polisväsen

Huvudartikel: Polisen i USA.

USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga och den federala polisen kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott.

De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område. År 2000 fanns det 95 673 federala poliser, men 718 736 poliser som verkade inom ramen för en delstatlig jurisdiktion. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i USA. År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter inom den delstatliga jurisdiktionens område.

[redigera] Försvar

Huvudartikel: USA:s försvarsmakt

Av USA:s fyra försvarsgrenar lyder tre under försvarsdepartementet. Dessa är armén, flottan och marinkåren, samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under departementet för inrikes säkerhet.

USA har världens i särklass största försvarsbudget, närmare 441,6 miljarder dollar, vilket utgör cirka 50 procent av världens totala försvarsutgifter. Landet har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.

USA är det enda land som använt sina kärnvapen (se atombomberna över Hiroshima och Nagasaki), men är inte det land som har störst kärnvapenarsenal, vilket är Ryssland.

Presidenten är landets överbefälhavare.

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: USA:s ekonomi

New York är USA:s största stad och ekonomiskt viktigaste stad.

En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

[redigera] Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång. Produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av till exempel majs, vete, socker och tobak.

[redigera] Industri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75 % av arbetskraften.

[redigera] Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Kanada och den sydliga grannen Mexiko ingår med USA i frihandelsavtalet North American Free Trade Agreement (NAFTA). Andra viktiga handelspartners är EU och industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderskottet är det allt större behovet av importerad olja.

Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Detta kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Idag 2006 är läget sämre med skulder på över 8 600 miljarder dollar [1] (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. Landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

[redigera] USA:s inverkan på miljön

USA är ett av de länder som släpper ut mest koldioxid i världen. Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. USA har inte undertecknat Kyotoprotokollet.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi

Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.

USA är världens 3:e största land till ytan och har också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har medelhavsklimat, i synnerhet Kalifornien.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: USA:s demografi

USA:s befolkningstäthet år 2000

En majoritet av de 300 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. Invånarna med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd- och Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4 % av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor), är också den snabbast växande gruppen, och därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6 % av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området före den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.

USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001. Många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religioner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).

Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och med en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.

USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk^{[källa behövs]}. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i större utsträckning än tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Delstatliga försök till sådan lagstiftning har dock underkänts av de federala domstolarna.

Se även Svensk-Amerika.

[redigera] Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik, filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

[redigera] Film

Huvudartikel: Amerikansk film

Hollywoodskylten ett känd symbol för ameikansk film där den står i bergen ovanför Hollywood.

Sedan 1920-talet har USA dominerat den globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärligt och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som inte kan hittas någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen, Indien (se indisk film).

[redigera] Television

Huvudartikel: Television i USA

Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag men det finns också en public service-kanal (PBS). Dock har en staligt styrd public service-kanal aldrig existerat.

De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

[redigera] Musik

Huvudartikel: Musik i USA

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

USA har stått för mycket av musikhistoriens mästerverk i modern tid, artister som Elvis Presley, Jimi Hendrix, Metallica och Madonna har varit stora förebilder inom sina respektive genres.

[redigera] Utbildning

Huvudartikel: Utbildning i USA

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde, till exempel Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Brown University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

[redigera] Kommunikationer

USA har väl utbyggda kommunikationer. Vägnätet är överlag bra med stora motorvägar som binder samman de stora städerna. Tågnätet, som drivs av ett monopolbolag, Amtrak, är också relativt väl utbyggt. Tågnätet har dock stora luckor, som Las Vegas. Långdistansbussar är ett billigt och lätt ressätt. Greyhound är det dominerande bussbolaget.

Inrikesflyget är troligtvis det bästa i världen^{[källa behövs]}, uppbyggt kring så kallade hubbar där man vanligtvis byter flyg. USA saknar till skillnad från Europa statligt ägda flygbolag. Stora amerikanska flygbolag är American Airlines, United Airlines, Continental Airlines, Delta Air Lines, Northwest Airlines och US Airways. Det finns även lågprisbolag som JetBlue Airways och Southwest Airlines.

Viktiga flygplatser är:

John F. Kennedy International Airport, New York City-området
Newark Liberty International Airport, New York City-området
O'Hare International Airport, Chicago, Illinois
Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport, Atlanta, Georgia
George Bush Intercontinental Airport, Houston, Texas
Los Angeles International Airport, Los Angeles, södra Kalifornien

[redigera] Kuriosa

Någonting som kommer ifrån eller är relaterat till USA kallas för amerikanskt, och landets medborgare kallas för amerikaner. Detta är något som irriterar framför allt många syd- och mellanamerikaner, vilka per definition också är amerikaner. Något fullgott alternativ till detta språkbruk har dock varken etablerats i svenskan eller i de flesta andra språk.

Termen amerikanare i svenskt språkbruk syftar mest på amerikanska bilar från mitten av 1900-talet, och bör ej förväxlas med amerikaner enligt ovan.