Cypern

Wikipedia

För andra betydelser av Cypern, se Cypern (olika betydelser).

---

Κυπριακή Δημοκρατία
Kıbrıs Cumhuriyeti

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Imnos pros tin Eleftherian'
Huvudstad	Nicosia 35° 10' N 33° 25'E
Största stad
Officiella språk	grekiska, turkiska
Statsskick president regeringschef	republik Tassos Papadopoulos Tassos Papadopoulos
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 16 augusti 1960
Yta  • Totalt  • Vatten	9 250¹ km² (161:a) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	784 301 (155:e) 84,4 inv/km² (84:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	$11 385 milj (86:e)
Valuta	Cypriotiskt pund (CYP)
Tidszon	UTC+2
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Olympus 1 952 m ö.h. km² km
Nationaldag	1 oktober
Landskod	CY
Landsnummer	+357
¹Varav 3 355 km² i den turkiska delen

Cypern är en stat belägen på ön Cypern i nordöstra Medelhavet. Denna artikel handlar om den internationellt erkända republiken Cypern. Det finns även två andra statsterritorier på ön. Dels den internationellt icke erkända "Turkiska republiken Nordcypern", dels de internationellt erkända Brittiska suveräna basområdena på Cypern.

Karta över Cypern

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Politik 4 Försvar och utländsk militär närvaro 4.1 Nationalgardet 4.1.1 Mobiliseringsförband 4.1.2 Stridsflyg 4.1.3 Stridsfartyg 4.2 ELDYK 4.3 British Forces in Cyprus 4.4 UNFICYP 4.5 Turk-cypriotiska och turkiska trupper 5 Ekonomi 6 Demografi 6.1 Religion 6.2 Utbildning 7 Kommunikationer 8 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Cyperns historia

Cypern var en viktig källa för koppar under bronsåldern och hade handelskontakter med hettiterna, egyptierna, och grekerna. Ön blev romersk 58 f.Kr till 395. Kung Rikard Lejonhjärta erövrade ön i samband med korstågen år 1191, såldes till Guy av Lusignan år 1192. Republiken Venedig övertog ön 1489 efter att den sista lusignianska drottningen dött. Osmanska riket erövrade Cypern år 1570 och behöll ön till 4 juni 1878 då den blev temporärt brittiskt administrativt styre i enlighet med ett avtal mellan ottomaner och britter. Ottomanska riket hamnade i 1.a världskriget i allians med Tyskar. Då proklamerade britterna ön för brittisk koloni (1925-1960).

Turk- och grekcyprioter proklamerade tillsammans Republiken Cypern 1960. 1974 skedde grekisk militärkupp av soldater som var stationerade på Cypern. Militärkuppen ville avsätta Presidenten Makarios eftersom han ville skjuta på föreningen mellan REPUBLIKEN CYPERN och Grekland. Samma år ingrep Turkisk militär i enlighet med avtalet om republiken Cyperns fortlevnad.

1974 delades republiken Cypern mellan turkiska cyprioter (norra Cypern) och grekiska cyprioter (södra Cypern).

1975 bildades Turkiska Federala Staten av Cypern.

1983 proklamerades Turkiska Republiken av Norra Cypern.

1990 ansökte 'Republiken Cypern', Grekiska Cyprioter-södra Cypern om fullt medlemskap i EU.

2002-2003 förhandlade Statscheferna "Klerides" och "Denktas" om att förena norra och södra Cypern.

2004 FN's generalsekreterare Koffi Annans plan ("Twin-Referendums") om att förena Norra och Södra Cypern accepterades av Turkiska Cyprioter i en folkomröstning medan Grekiska Cyprioter röstade nej. Södra Cypern blev EU-medlem.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Cyperns geografi

Ön Cypern är belägen i östra Medelhavet en bit utanför Turkiets sydkust. Cypern ligger egentligen i Asien, men av historiska och kulturella skäl anses den tillhöra Europa.

[redigera] Politik

Enligt den författning som antogs vid självständigheten 1960, och som tillkom främst på brittiskt initiativ, skulle hela Cypern vara en suverän republik. Dess självständighet skulle garanteras av Turkiet, Grekland och Storbritannien. Författningen föreskrev att alla poster inom administration, förvaltning och försvar skulle fördelas proportionellt mellan grek- och turkcyprioter. Turkcyprioterna var dock genomgående överrepresenterade, i förhållande till sin andel av befolkningen. Redan 1963 upphörde denna författning i praktiken att fungera, men den har aldrig upphävts formellt. Den grekcypriotiska regeringen i söder håller fast vid Cyperns ursprungliga författning och har, i motsats till regeringen i norr, fått internationellt erkännande. Den president som grekcyprioterna utser vart femte år är fortfarande formellt sett hela Cyperns president. Presidenten fungerar också som regeringschef och har alltså stor makt. Parlamentet har numera 80 platser, varav 24 är reserverade för turkcyprioter. De platserna står tomma. Parlamentsledamöterna utses i val vart femte år. Den grekcypriotiska administrationen erhöll fullt medlemskap i EU den 1 maj 2004. När detta skrivs gäller inte EU:s lagar och bidragssystem för turkcyprioternas del av ön, eftersom Cypern förblivit delat.

Äganderättsfrågor

Äganderätten till jord och fastigheter är en komplicerad fråga att lösa inför en eventuell återförening av Cypern. Före Turkiets ingripande 1974 skall 70 procent av fastigheterna i norr ha ägts av grekcyprioter, medan 10 procent av fastigheterna i söder ägdes av turkcyprioter.

[redigera] Försvar och utländsk militär närvaro

[redigera] Nationalgardet

Den cypriotiska försvarsmakten, "Nationalgardet", är en värnpliktsarmé med lant-, sjö- och flygstridselement. Det finns inga stående förband, utan alla förband är mobiliseringsförband. Fredsstyrkan omfattar 10 000 soldater, varav 9 000 är värnpliktiga.

Värnplikten är allmän för grekisk-ortodoxa män med en cypriotisk fader. Män tillhörande andra av staten erkända kristna samfund, som katoliker, armenier och maroniter, kan frivilligt göra militärtjänst. Turk-cyprioter inkallas inte. Tjänstgöringstiden är 26 månader.

[redigera] Mobiliseringsförband

• 2 infanteribrigader
• 1 pansarbrigad

[redigera] Stridsflyg

• 12 Mil Mi-35 stridshelikoptrar

[redigera] Stridsfartyg

• 10 snabba attackbåtar

[redigera] ELDYK

Den överenskommelse som ledde till Cyperns självständighet gav Grekland och Turkiet rätt att stationera vissa begränsade truppstyrkor på ön. Den grekiska styrkan, ELDYK (ELLINIKI DYNAMH KYPROU), består av ett regemente.

[redigera] British Forces in Cyprus

De brittiska trupperna i de brittiska suveräna basområdena på Cypern består av två infanteribataljoner samt understöds- och underhållsförband, två patrullfartyg och en sjöräddningshelikopterdivision.

[redigera] UNFICYP

FN:s fredsbevarande styrkor på Cypern (UNIFCYP) bildades 1964. Sedan 1974 har de till uppgift att upprätthålla en buffertzon mellan det cypriotiska nationalgardet och de turkiska och turk-cypriotiska styrkorna på Cypern.

UNFICYP bestod 2006 av 851 militärer, 65 poliser och 35 civila från den internationella kontingenten samt 109 lokalanställda cyprioter.

[redigera] Turk-cypriotiska och turkiska trupper

Se: Nordcypern.

[redigera] Ekonomi

Turism är en viktig näring, även jordbruk och fiske sysselsätter många på Cypern. Bankväsendet fick ett uppsving under inbördeskrigen i Libanon, då mycket pengar flyttades över till ön ifrån Libanon, skeppsfart är också viktigt.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Cyperns demografi

Det finns flera folkgrupper på Cypern; grekcyprioter 85%, turkcyprioter 12%, övriga (bland andra armenier och maroniter) 3%. Läs- och skrivkunnigheten är (2003) 97,5%.

[redigera] Religion

I den södra delen tillhör de flesta den grekisk-ortodoxa kristendomen och i norr är det sunnitisk islam som gäller. Det finns även religiösa minoriteter av judar, armenisk-ortodoxa, romerska katoliker och anglikaner. Turkcyprioter är sunnimuslimer medan grekcyprioter är huvudsakligen grekisk-ortodoxa och nästan alla tillhör Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka. Denna kyrka beviljades självständighet 488 av bysantinska kejsaren Zeno, då Anthemius var ärkebiskop.

[redigera] Utbildning

Analfabeter finns ännu bland de äldsta medan alla yngre och medelålders cyprioter kan både läsa och skriva. Turkcyprioterna har en högre genomsnittlig utbildningsnivå än turkar i Turkiet men är mycket mindre utbildade jämfört med grekcyprioter.

[redigera] Kommunikationer

Cypern saknar järnväg då ön anses för liten för detta ska anses som lönsamt. Sjöfartstrafiken är mycket viktig för Cypern, med färjetrafik till Grekland och Israel ifrån södra delen av ön och norra delen av ön har färjetrafik till Turkiet. Detta har också varit under lång tid Cyperns enda sätt att ha internationella förbindelser med andra länder. Det är först under 1900-talet som flygtrafiken har tillkommit och börjat utgöra en viktig förbindelselänk för Cypern. Sjöfarten har dock fortfarande en betydande roll för Cypern och landet är starkt beroende av denna. Vägnätet varierar inom landet. Den turkcypriotiska delen har ett vägnät av lägre standard. Den grekcypriotiska delen däremot har en mycket god vägstandard. Stora delar av den grekcypriotiska delen har motorvägar. Dessa når ut till stora delar av det grekcypriotiska området. Den turkcypriotiska delen saknar däremot motorvägar. Både grek- och turkcyprioter har vänstertrafik, en kvarleva sedan britterna styrde.

[redigera] Externa länkar

• Turistinformation om Cypern
• cips: cyprus international press service - english / deutsch
• http://www.cypnet.co.uk/ncyprus/history/index.html
• Cyprus Guide