Polen

Wikipedia

*Rzeczpospolita Polska*
Republiken Polen

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Mazurek Dąbrowskiego "Jeszcze Polska nie zginęła" ("Än är Polen ej förlorat")

Huvudstad	Warszawa
Största stad	Warszawa
Officiellt språk	polska
Statsskick president premiärminister	republik Lech Kaczyński Jarosław Kaczyński
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Österrike-Ungern, Ryssland och Tyskland 11 november 1918 11 november 1918
Yta • Totalt • Vatten	312 685 km² (68:e) 2,6 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	38 536 869 (32:a) 126,9 inv/km² (66:e)
BNP (PPP) • Totalt 2006 • Per capita	$512,9 miljarder (32) $13 275
Valuta	złoty (`PLN`)
Tidszon	UTC +1
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Rysy 2 499 m ö.h. Śniadrwy 113,8 km² Wisła 1 047 km
Nationaldag	3 maj (Minne av konstitutionen år 1791)
Landskod	PL POL
Landsnummer	`+48`

Målning av Mieszko I gjord av Jan Matejko.

Slaget vid Grunwald år 1410, medeltidens största slag så som Jan Matejko föreställde sig att det såg ut.

Några polska ungdomar som slåss för självständighet under Warszawaupproret 1944.

Polsk propaganda affish som uppmanar ungdomar till att arbeta hårt för sitt samhälles välstånd.

Solidarnośćs valplakat inför det första fria valet i Polen efter andra världskriget. Texten på affischen säger: Mitt på dagen den 4 juni 1989.

Skyskrapor i Warszawa efter nattens inbrott.

Översvämmat landskap i Polen.

Polens riksdag, Sejmen

Karta över Polen på polska.

Polskt sjölandskap i nordöstra Polen.

Polens vojvodskap.

Polen är en republik i nordöstra Centraleuropa som gränsar till Tyskland i väst, Tjeckien och Slovakien i söder, Ukraina och Vitryssland i öst samt Litauen och Ryssland (Kaliningradenklaven) i norr; landet har även maritim gräns i Östersjön i norr mot Danmark och Sverige. Polens maritima territorialanspråk är 12 nautiska mil.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Polens historia

[redigera] Rikets grundande

Som Polens förste ledare räknas fursten Mieszko I (okrönt) vilken regerade 962-992. Hans giftermål med den tjeckiska prinsessan Dubrawka av Böhmen år 965 tros ha påskyndat Polens kristnande följande år. Deras son, Bolesław I Chrobry besteg vid faderns död år 992 tronen och regerade fram till sin död 1025. Strax innan han dog kröntes han av biskopen i Gniezno (Polens dåtida huvudstad) och räknas därför som Polens förste krönte kung. Under 1100-talet kom det efter Boleslav III Skevmyntes/Bolesław III Krzywousty död till en splittring i distrikt och provinser med fraktioner och inbördesstrider om Krakowtronen som följd. Denna period pågick i 160 år och underlättade den tyska expansionen in på polskt territorium i dess västra delar. Vladislav Alnshög/Władysław I Łokietek enade dock riket och kröntes till kung av det enade Polen 1320.

[redigera] Medeltid till första världskriget

Det medeltida kungariket Polen ingick 1386 i personalunion med storhertigdömet Litauen för att freda sig mot den Tyska Orden respektive det moskovitiska Ryssland. Från 1569 ingår Polen och Litauen i en realunion varpå Litauen de facto utgjorde en del av Polen. Denna tid kallas för den det gyllene seklet och landet kallades då för det Polsk-Litauiska Samväldet eller Republiken av två Nationer (Rzeczpospolita Obojga Narodow). Under 1500-, 1600- och 1700-talen ökade successivt den polska adelns makt på bekostnad av de polska kungarna, vilket till slut ledde till regelrätt kaos. Det berömda uttrycket liberum veto (latin: fritt veto) härrör från en tid då en enda adelsman hade rätt att stoppa ett riksdagsbeslut då absolut enighet i en fråga ansågs som grundläggande för att den skulle genomdrivas. Uttrycket polsk riksdag härrör från denna tid och används än idag om situationer där kaos och oenighet råder. Under slutet av 1700-talet delades det nedgångna och svaga Polen vid tre tillfällen (1772, 1794 och 1795) upp mellan stormakterna Ryssland, Tyskland samt Österrike-Ungern . Se Polens delningar. Genom den sista delningen upphörde landet helt att existera. Tusentals polacker sökte sig då till det revolutionära Frankrikes härar för att under dess fanor kämpa för Polens frihet i helt polska legioner. Napolen upprättade också mellan 1807-15 hertigdömet Warszawa, vilken dock mest var en pappersprodukt tillika fransk lydstat. Under resten av 1800-talet följde ett pärlband av misslyckade polska uppror av olika stor omfattning, som alla hårt pacificerads (1830-31, 1832, 1844, 1846, 1848-49, 1863-65, 1866 samt 1905). Polacker deltog även i uppror i andra stater som var direkt eller indirekt riktade mot någon av de tre ryska, österrikiska eller tyska ockupationsmakterna av Polen. Först efter första världskriget upprättades dock år 1918 en oberoende, suverän polsk stat. Striderna i Polen slutade emellertid inte efter första världskriget. För att återetablera och säkra Polens gränser hamnade det återfödda Polen omedelbart i konflikt med samtliga grannstater om territorier dessa också gjorde anspråk på.

Konflikten med Ukraina och därpå med Sovjetryssland var de allvarligaste och mest omfattande. Det polsk-sovjetiska kriget 1920 slutade med en polsk seger och fastställde den polska gränsen österut.

[redigera] Andra världskriget

1 september 1939 invaderade Nazityskland Polen. Detta blev de facto startskottet till Andra världskriget. 17 september anföll även Sovjetunionen Polen enligt Molotov-Ribbentroppakten. Polen delades mellan de båda diktaturerna och polackerna förföljdes svårt av båda. Sex miljoner polacker, varav tre miljoner av judiskt ursprung, men även andra etniska grupper, sexuella minoriteter och individer med psykisk ohälsa som Tredje riket ansåg överflödiga, sändes till koncentrationsläger och mördades. Särskilt den polska intelligentian förföljdes. Polackerna i likhet med alla slaver ansågs som undermänniskor av nazisterna och skulle mer eller mindre utrotas. Detta var orsaken till att polackerna hade den största och effektivaste motståndsrörelsen i Europa under kriget. Den grupp som stod högst upp på den nazistiska mördaragendan var dock judarna som förföljdes skoningslöst. I den sovjetockuperade halvan av Polen förföljdes också polacker. 25 000 polska officerare mördas i krigsfångläger tex i Katyn. 1,5 miljoner män, kvinnor och barn deporterades till Sibirien där närmare 325 000 dör av umbäranden. Först vid Hitlers anfall på Sovjetunionen förbättras dessa polackernas villkor något. Samtidigt befann sig hundratusentals polacker i exil i västeuropa dit de tagit sig för att strida i de västallierades armeer. Vid krigets slut kämpade 250 000 polacker på västfronten vilket var den tredje största armen efter USA och Storbritanninen. Samtidigt marscherade närmare 400 000 polacker vid sidan av den sovjetiska Röda Armen mot Berlin. Totalt sett var den polska maninsatsen den fjärde största efter Sovjet, USA och Storbritannien. Polackerna stred på samtliga krigsarenor i Europa, Nordafrika och på Atlanten. Det polska deltagandet och offerviljan var oerhört stor och det polska folket hör utan tvekan till de som fick utstå mest gräsligheter under kriget. Ändå förråds landet av sina västallierade USA och Storbritannien som överlåter Polen till Stalin och den sovjetiska intressesfären. Följden blev att Polen 1945-47 fick utstå två år till av strider och konflikter som följdes av en drygt 50-årig kommunistdiktatur samt att att Polens landsgränser efter kriget flyttades västerut, då de östra delarna av Polen tillföll Sovjetunionen (områden som idag tillhör Vitryssland och Ukraina). Polen fick som kompensation tidigare tyska områden i väster (tyska Nedre Schlesien; polska Dolny Śląsk samt Pommern öster om Oder). Miljontals människor fördrevs till följd av denna gränsomdragning. Polen var det enda segerlandet som fick se sitt lands territorium krympa efter det Andra Världskrigets slut.

[redigera] Modern tid

Makten i Polen togs över av en sovjetkontrollerad övergångsregering i samband med befrielsen från Nazityskland under slutet av andra världskriget och landet utropades till kommunistisk/socialistisk folkrepublik år 1947 efter strider som kostat ytterligare 100 000 polacker livet. Under auktoritär ledning av det Polska Förenade Arbetarpartiet (PZPR) förblev Polen kommunistisk/socialistisk folkrepublik till 1990 (de facto 1989) då ett fritt, demokratiskt Polen utropades. Under Stalin-perioden styrdes landet med mycket repressiva metoder. Efter Stalins död inleddes 1956 en viss reformering och liberalisering under Władysław Gomułka. Efter 1968 kanaliserades missnöje med systemet i en antisemitisk utrensning och 1970 efter oroligheterna i hamnstäderna Gdansk, Gdynia, Szczecin med dödsskjutningar av demonstrerande arbetare avsattes Gomulka av Edward Gierek. Gierek försökte modernisera landets industri genom vidlyftiga lån och import, samtidigt som missnöjet bland befolkningen ökade och ledde till en långvarig strejkvåg och oro som öppnade för att den fria fackföreningen och medborgarrättsorganisationen Solidarność (Solidaritet) bildades 1980, strax efter att Gierek avsattes av partiet. 1981 blev general Wojciech Jaruzelski vald till partichef och 13 december 1981 införde han "krigstillstånd" (undantagstillstånd) i syfte att återställa kontrollen över landet och troligen förhindra en sovjetisk invasion (liknande Budapest 1956 och Prag 1968). Jaruzelski förblev vid makten till kommunismens sammanbrott i östblocket 1989, var president under övergångstiden och avgick 1990. Sedan dess har landet åter demokratiskt statsskick. Under kommunisteran har landet lidit av stora brister i medborgarrätt och demokrati, ineffektiv produktion, varubrist, som ledde till att korruption och svartabörssystem permanterades. All industri och kommunikation var statsägd, med undantag för små handverkar- och handelsföretag och det mesta av jordbruket. Vid övergången till marknadsekonomi ställde bland annat världsbanken krav på sanering av ekonomin. Numera har landet hög tillväxt bland annat genom utbyggnaden av industrin och tjänstesektorn och genom utflyttning av tillverkning från västländer. Hög arbetslöshet och låga löner är en av orsakerna till att många polacker sökte sig till Västeuropa.

Landet var under sin tid som folkrepublik (officiellt namn 1947-1990: "Polska Rzeczpospolita Ludowa" (PRL)) medlem av Warszawapakten.

Polen gick med i NATO 1999, i OECD 1996, och i EU 2004. Landet är sedan 2003 en av USAs allierade i Irakkriget.

[redigera] Ekonomi

Polens ekonomi är stabil och övergången från planekonomi till marknadsekonomi i samband med folkrepublikens upphörande har gått bra. Polen var en av de sovjetiska lydstater som hade starkast ekonomi. Under senare år har många företag etablerat nya fabriker i Polen, bland annat har många biltillverkare lagt tillverkning i Polen. Polen har en mycket hög arbetslöshet på 15,5% (2006).

Polens regering har meddelat att man för närvarande inte har för avsikt att ansöka om medlemskap i EMU och därmed införa Euron som valuta. En anledning till detta torde vara att Polen för närvarande inte uppfyller de krav som ställs för att kunna godkännas som medlem i EMU.

Delar av östra Polen har haft en svag ekonomisk utveckling.

Efter Polens inträde i EU skedde en massiv arbetskraftsutvandring av attraktiva yrkesgrupper till huvudsakligen Irland och Storbritannien vilket skapade allvarlig arbetskraftsbrist i landet av bland annat läkare, ingenjörer, hantverkare, byggnadsarbetare, jordbruksarbetare. Anledningen är de stora löneskillnaderna mellan länderna. Inom sjukvården skapades för första gången köer till specialister och operationer liksom flera stora byggprojekt havererat. Polen i sin tur försökt täppa till vissa brister genom att importera bygg- och jordbruksarbetare från Ukraina. Det pågår också aktioner för att locka hem arbetskraft från Storbritannien med höjda löner.

Huvustaden Warszawa är landets ekonomiska centrum.

[redigera] Statsskick och politik

Polen är en demokratisk republik. Statschefen kallas President och väljs vid fria val på en period om fem år. Nuvarande president är Lech Kaczyński (föregående Alexander Kwaśniewski).

Polen har ett tvåkammarparlament som består av sejmen, som tillsätts genom proportionella val och har 460 ledamöter, och senaten, som tillsätts genom ett blockröstningssystem och har 100 senatorer. Sejmen har en femprocentsspärr, som dock inte gäller etniska partier. Den nuvarande polska grundlagen skrevs 1997.

Efter valet 2005 är det konservativa partiet "Prawo i Sprawiedliwość" ("PiS", pol. "Lag och rättvisa") i regeringsställning, men saknar egen majoritet. Bland övriga partier i parlamentet finns Platforma Obywatelska, Liga Polskich Rodzin, SLD, Samoobrona, Polskie Stronnictwo Ludowe.

[redigera] Geografi

I nordost finns det masuriska (pol. mazury) sjödistriktet, ett område med många stora sjöar; ett omtyckt semestermål sommartid. Hela den polska östersjökusten utgörs av sandstränder. Dessa är välbesökta under sommarhalvåret, speciellt i närheten av större städer som Gdańsk och Gdynia, men även vid mindre orter längs kusten.

Hela den södra gränsen mot Tjeckien och Slovakien utgörs av bergskedjan Karpaterna (Tatrybergen). Längst den tjeckiska gränsen heter bergen Sudety vars högsta berg är Śnieżka, 1602 m.ö.h. Senare övergår bergen i Karpaterna. På den polska sidan är berget Rysy högst med sina 2499 m.ö.h. På berget Śnieżka finns en restaurang och ett kapell. Tatrybergen är ett mycket populärt och omtyckt resmål. Där hittar man även orten "Zakopane" som för polackerna är vad Åre är för svenskarna.

Genom hela landet, från Tatrybergen i söder till Östersjökusten i norr, genom städer som Kraków, Warszawa, Toruń och Gdańsk, slingrar sig landets längsta flod Wisła, som är 1 047 kilometer lång. Andra stora floder är Odra, Warta och Bug.

Större städer, förutom huvudstaden Warszawa (1 692 000 inv.) ), är Łódź (774 000 inv.), Kraków (758 000 inv.), Wrocław (634 000 inv.), Poznań (571 000 inv.), Gdańsk (460 000 inv.), Szczecin (414 000 inv.), Bydgoszcz (369 000 inv.), Katowice (315 000 inv.) Białystok (295 000 inv.).

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Polens administrativa indelning

Polen är uppdelat i 16 vojvodskap (län):

[redigera] Demografi

Av Polens befolkning anser sig 96,74% vara polacker. 1,23% var av annan nationalitet och övriga ansåg sig inte tillhöra någon nationalitet. Bland Polens minoriteter märks tyskar, ukrainare, litauer, judar och vitryssar. Det finns även mindre grupper kasjuber, tatarer, armenier, romer, slovaker, ryssar, greker, makedoner, lemker och tjecker.

[redigera] Infrastruktur

Tågnätet i Polen.

Farmland i Polen.

En sjö högt i de polska Tatrabergen.

[redigera] Vägar

Polens vägnät har en ganska blandad standard. Under den tid då Polen tillhörde Östblocket var resurserna för att bygga vägar bristfälliga. Mindre vägar har därför fortfarande en lägre standard eftersom det tar tid att rusta upp dessa. Ändå pågår numera omfattande upprustningar av det polska vägnätet. Polen har haft motorvägar under en lång tid. Den äldsta motorvägen går från Opole till gränsen mot Tyskland och är byggd under 1930-talet. Omfattande upprustning av denna motorväg pågår. Utbyggnad av motorvägar pågår för fullt i Polen och många av dessa nya motorvägar är avgiftsbelagda.

Mellan Elbląg i Polen och Kaliningrad i Ryssland leder en ruinmotorväg byggd före andra världskriget då denna del av Polen tillhörde Tyskland och kallades för Östpreussen.

[redigera] Järnvägar

Järnvägsnätet är väl utbyggt i Polen. Tågtrafiken sköts främst av statliga PKP (Polskie Koleje Państwowe). Tågen går i hastigheter som är normala i Europa och tågens standard är numera förhållandevis hög. Man kan dock fortfarande se var den gamla gränsen mellan Tyskland och Ryssland gick före Första världskriget då järnvägsnätets täthet var betydligt högre på den tyska sidan av gränsen.

Länk till PKP: http://www.pkp.pl

[redigera] Flyg

Polens statsägda flygbolag heter LOT (Polskie Linie Lotnicze) och är ett av världens äldsta flygbolag grundat 1 jan 1929. LOT är sedan 2003 med i Star Alliance (dessförinnan i det numer nedlagda Qualiflyer). LOT har en relativt ung flygplansflotta utgörandes av totalt 54 flygplan fördelade på åtta olika flygplanstyper (B767-300, B767-200, B737-400, B737-500, Embraer ERJ-145, Embraer ERJ-170, ATR-72 och ATR-42).

På senare tid har andra aktörer, främst Wizzair och Norwegian, tagit sig in på markanden och erbjuder nu lågprisflyg till flera olika destinationer, bland annat från Stockholm (Wizzair flyger fr. Nyköping/Skavsta flygplats; Norwegian fr. Stockholm-Arlanda), Malmö/Sturup samt Göteborg, till bl. a. Budapest, Katowice, Kraków, Warszawa, Poznań och Gdańsk.

[redigera] Kultur

[redigera] Litteratur, musik, film och konst

Neptunus brunnen i Gdańsk.

Gotisk konst i Krakow.

Från Polen kommer flera betydande författare däribland fyra nobelpristagare i litteratur som skrivit på polska: Henryk Sienkiewicz, Władysław Reymont, Czesław Miłosz och Wisława Szymborska. Bland övriga polska författare märks nationalskalden Adam Mickiewicz, Bolesław Prus, Maria Dąbrowska och fantastikern Stanisław Lem, som några exempel.

Polen har också rika teatertraditioner med namn som Aleksander Fredro, Juliusz Słowacki, Zygmund Krasiński, Gabriela Zapolska, Witold Gombrowicz, Stanisław Wyspiański, Sławomir Mrożek och Stanisław Witkiewicz.

Även de berömda författarna Isaac Bashevis Singer och Joseph Conrad var från Polen. De skrev dock på jiddisch respektive engelska.

Frédéric Chopin, Karol Szymanowski, Henryk Wieniawski, Krzysztof Penderecki, Witold Lutoslawski, Henryk Górecki och Andrzej Panufnik är några exempel på världsberömda tonsättare som kom från Polen.

Filmkonsten är också väl utvecklad, exempelvis genom Andrzej Wajda, Krzysztof Kieslowski, Jerzy Kawalerowicz, Krzysztof Zanussi, Jerzy Skolimowski och Roman Polański.

De ledande konstnärerna kan exemplifieras av målarna Stanisław Wyspiański (samma person som dramaturgen), Witold Wojtkiewicz, Tadeusz Makowski, Jan Matejko, Aleksander Gierymski, Juliusz Kossak, Jacek Malczewski och Konrad Krzyżanowski.

[redigera] Högre utbildning

Huvudartikel Universitet i Polen

[redigera] Världsarv

Zamość, ett av UNESCO:s världarvslistade objekt i Polen.

Den gamla borgen i Malbork.

Stary Lichen kyrkan i Polen.

Följande objekt finns på UNESCO:s lista över världs- och kulturarv:

Gamla staden i Kraków (1978), med bland annat ett av Europas största torg - "Rynek Główny", slottet "Wawel" och universitetsstadsdelen "Kazimierz"
Saltgruvan i Wieliczka, med över 300km korridorer, kapell och salar uthuggna i salt (1978): länk
Det av nazisterna byggda koncentrationslägret "Auschwitz-Birkenau" i Oświęcim (1979)
Nationalparken Białowieski i Puszcza Białowieska med stora ytor orörd urskog (1979)
Gamla staden i Warszawa, grundligt förstörd under Andra Världskriget, men noggrannt rekonstruerat på 50- och 60-talen (1980)
Gamla staden i Zamość (1992)
Gamla staden i Toruń (1997)
Borgen i Malbork (tyska Marienburg), byggd av Tyska Orden på 1200-talet. (1997)
Kalwaria Zebrzydowska
Kyrkorna i Jaworz och Świdnica (ty. Schweidnitz), de största kyrkorna med skelettkonstruktion i Europa (2001)
Träkyrkorna i Binarowa, Blizne, Dębno, Haczów, Lipnica Murowana och Sekowa (2003)
Muzakowskiparken i floden Nysas dalgång (2004)

[redigera] Religion

Officiellt är ca 95% av Polens befolkning romerska katoliker. Siffran över aktivt utövande individer är dock en annan och på nedåtgående. Den katolska kyrkans överhuvud, påven, var åren 1978-2005 polacken Karol Wojtyła, som påve under namnet Johannes Paulus II (på polska: Jan Paweł II). Övriga religioner inkluderar judendom, ortodox kristendom och protestantism. Religionen spelar en stor roll i Polen, även politiskt (se till exempel Liga Polskich Rodzin).

[redigera] Källor

	Det saknas källhänvisningar i artikeln.
	Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln.

[redigera] Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Polen

	Polen
Städer Białystok \| Bydgoszcz \| Gdańsk \| Gorzów Wlkp. \| Katowice \| Kielce \| Kraków \| Łódź \| Lublin \| Olsztyn \| Opole \| Poznań \| Rzeszów \| Szczecin \| Toruń \| Warszawa \| Wrocław \| Zielona Góra Vojvodskap Dolny Śląsk \| Kujawy-Pomorze \| Łódź \| Lublin \| Lubusz \| Małopolska \| Mazowsze \| Opole \| Podkarpacie \| Podlasie \| Pomorze \| Pomorze Zachodnie \| Śląsk \| Święty Krzyż \| Warmia-Mazury \| Wielkopolska