George W. Bush

Wikipedia

**George Walker Bush**

Nummer:	43:e presidenten
Vicepresident:	Dick Cheney
Ämbetsperiod:	20 januari 2001 –
Företrädare:	Bill Clinton
Efterträdare:	—
Födelsedatum:	Lördagen den 6 juli 1946
Födelseplats:	New Haven, Connecticut, USA
Hustru:	Laura Bush
Politiskt parti:	Republikanerna

George Walker Bush (info), född 6 juli 1946, är USA:s nuvarande president. Före sin politiska karriär var han affärsman inom oljebranschen och delägare i basebollaget Texas Rangers.

Bush valdes till Texas guvernör 1994 och blev omvald 1998. 2000 nominerades han till republikanernas presidentkandidat och vann över demokraten Al Gore i det jämna och omdiskuterade valet samma år. 2004 blev Bush omvald till president då han besegrade utmanaren John Kerry. Bushs nuvarande, andra mandatperiod löper ut i januari 2009.

Bushs presidentskap har till stor del präglats av 11 september-attackerna, som ledde till att han förklarade krig mot terrorismen. Invasionen av Afghanistan och Irakkriget räknas ofta som delar i det kriget. Kopplingen mellan internationell terrorism och Saddam Husseins Irak har dock ifrågasatts av många.

Bush ingår i den framgångsrika släkten Bush: hans far George H.W. Bush var USA:s president 1989-93 och vicepresident 1981-89, hans bror Jeb Bush är Floridas nuvarande guvernör och hans farfar Prescott Bush var senator.

[redigera] Uppväxt, tidig karriär och privatliv

George och Laura Bush med döttrarna Jenna och Barbara 1990.

George Walker Bush föddes den 6 juli 1946 i New Haven, Connecticut i USA. Han är äldste sonen till den erfarne ämbetsmannen och före detta presidenten George H.W. Bush och dennes fru Barbara Bush. Bush anser sig själv vara från Texas, eftersom familjen flyttade dit när han var två år gammal. Han växte upp i Midland och Houston med syskonen Jeb, Neil, Marvin och Dorothy. En annan syster avled av leukemi 1953, något som tros ha påverkat Bush markant [1] [2]. Släkten Bush härstammar troligen delvis från Sverige; en Måns Andersson utvandrade till USA 1639 och forskare har påvisat släktband mellan Bush och Måns Andersson.

Enligt familjens tradition begav sig Bush till New England för att utbilda sig. Först Phillips Academy i Andover, Massachusetts och senare Yale University, där han läste historia som huvudämne. Han var enligt samtida studiekamrater inte särskilt studiemotiverad och gick ut 1968 med ganska mediokra resultat. Bush var även medlem av det hemliga Skull and Bones-sällskapet. I maj 1968, när Vietnamkriget var i full gång, ordnade fadern tjänstgöring i Texas Air National Guard, där han blev utbildad till pilot men aldrig deltog i strid. Han befordrades till löjtnant 1970 och tjänstgjorde som pilot fram till 1972.

År 1974 blev han beviljad tillstånd att avbryta den sexåriga militärtjänsten ett halvår tidigare, eftersom han skulle studera vid det exklusiva Harvard University. Ett år senare tog han den akademiska graden Master of Business Administration. Han är den förste amerikanske presidenten med denna typ av examen. Efter examen återvände Bush till Texas för karriär inom oljebranschen. Den 5 november 1977 gifte han sig med Laura Welch, en bibliotekarie från Texas. De har två tvillingdöttrar, Barbara och Jenna Bush (födda 25 november 1981). Bush är den förste presidenten i USA som är far till tvillingar. Familjen Bush äger två hundar: Barney och Miss Beazley.

Under de följande åren var Bush delägare i, eller drev själv, ett antal oljebolag, exempelvis Arbusto Energy, Spectrum 7 och Harken Energy. Bushs politiska karriär inleddes 1964, då han var delaktig i kampanjen för att få fadern vald till senator. 1978 kandiderade han själv till en plats i representanthuset. Ingen av dessa kampanjer lyckades dock. Efter att ha arbetat med faderns presidentvalskampanj 1988, som ledde till att fadern blev president, köpte han en andel i baseballaget Texas Rangers och 1989 fick han en framträdande position i lagets styrelse.

Den 8 november 1994 vann Bush guvernörsvalet i Texas då han besegrade Ann Richards. Samma år sålde han sin andel i Texas Rangers. Han blev omvald 1998, vilket ingen Texasguvernör tidigare blivit. Under sin ämbetstid gjorde han sig känd för samarbete över partigränserna och en omfattande tillämpning av dödsstraffet - han godkände 152 dödsdomar, bland annat avrättningen av Karla Faye Tucker, den första kvinna som avrättats i Texas sedan 1800-talet.

[redigera] Kontroverser om militärtjänsten

George W. Bush i sin nationalgardsuniform.

Bushs militärtjänst har varit kontroversiell, särskilt under presidentvalskampanjen 2004. Även om de officiella dokumenten från nationalgardet inte hittats så anklagar många kritiker honom för att ha hoppat över en väntelista för permission och att ha varit frånvarande från 1972 till 1973. Det har även spekulerats i att han inte klarat ett fysik- och drogtest och därigenom blivit avstängd från tjänstgöring. Bushs anhängare hävdar att de få dokument som hittats, såsom lönecheckar och diplom, visat att han tjänstgjort plikttroget. Om inte fler dokument kommer fram är det troligt att frågan kommer att förbli olöst.

[redigera] Kontroverser om alkohol och droger

1976 blev Bush gripen för rattfylleri. Han erkände sig skyldig och fick böta 150 dollar samt fick körkortet indraget i 30 dagar; endast dagar innan presidentvalet 2000 publicerades nyheten i flera större tidningar [3] [4]. Bush har själv beskrivit tiden innan hans "kristna pånyttfödelse" i 40-årsåldern som en skakig period med "oansvarigt ungdomsbeteende" och medgav att han drack "för mycket". Han säger att han blev nykterist kort efter att ha vaknat upp bakfull i samband med sitt 40-årskalas. Enligt honom själv har han inte druckit alkohol sedan 1986 [5].

Bush har sagt att han inte använt olagliga droger sedan 1979 (senare korrigerat till 1974) [6].

[redigera] Religiösa övertygelser

Efter att ha träffat evangelisten Billy Graham 1985 blev Bush mer och mer intresserad av kristen tro och trosbekännelse [7]. Under denna period lämnade han Bushfamiljens kyrka för att övergå till sin frus evangelikala, mer konservativa, kyrka. Han deltar dock inte alltid i gudstjänsterna [8]. Bush anses vara en "pånyttfödd kristen".

Under det republikanska primärvalet 2000 blev kandidaterna tillfrågade vilken filosof de beundrade mest. Bush svarade Jesus, eftersom "han förändrade mitt hjärta".

Som president har Bush uppmärksammat fler icke-kristna högtider som chanukka och ramadan [9] [10].

[redigera] Presidentkampanjer

[redigera] 2000 års kampanj

Bush ledde stort i opinionsundersökningarna innan valet, innan han ens tillkännagivit sin kandidatur. Han beskrev sig själv som en "godhjärtad konservativ" eller "medkännande konservativ" (compassionate conservative) och sa att han skulle "återställa heder och värdighet i Vita huset". Han lovade att sänka skatterna eftersom ekonomer förutsåg ett budgetöverskott samt att stödja statlig finansiering av religiösa välgörenhetsorganisationer, förändringar inom militären och att balansera budgeten.

Motståndaren Al Gore

Bush förlorade det inledande primärvalet i New Hampshire till senatorn John McCain. Men vann sedan 9 av 13 stater som hade primärval på "supertisdagen", vilket säkrade positionen som republikanernas presidentkandidat. Bush valde före detta försvarsministern Dick Cheney som sin vicepresidentskandidat.

På valdagen den 7 november 2000 utropade medierna först Al Gore som vinnare, sen Bush, för att sedan övergå till att det var för jämnt för att säga vem som vunnit. Gore erkände sig besegrad, men tog tillbaka det uttalandet mindre än en timme senare. Gore vann folkets röster med 48,4 % mot Bushs 47,9 %, men det avgörande elektorskollegiet var mindre klart. Florida, som enligt opinionsundersökningar stödde Bush, blev anklagade för valfusk. Anklagelserna innefattade förvirrande röstningsmetoder, defekta röstningsmaskiner, felaktiga poströster från militärer utomlans samt att röstberättigade hade hindrats från att rösta. Fallet Bush v. Gore togs upp i USA:s högsta domstol, som stoppade omräkningen av rösterna och deklarerade den första räkningen som giltig, på grund av brist på tid innan bristen på en "president elect" hade resulterat i en konstitutionell kris. Den första rösträkningen visade att Bush vann i Florida, vilket gav honom 271 elektorsröster och Gore 266; Bush vann i 30 av de 50 delstaterna. Efter valet utfördes en omfattande sexmånadersstudie av en grupp respekterade medier, bland annat New York Times, Washington Post och CNN. De tittade på vad som skulle ha hänt om Florida hade fortsatt att räkna om sina röster manuellt och kom fram till att Bush ändå skulle ha vunnit. Av åtta andra omräkningsmetoder skulle Bush och Gore vunnit fyra var [11][12]. Eftersom högsta domstolen inte tillät röstomräkningen att fortsätta vet ingen vilken metod som skulle ha använts och det är därför svårt att förutse resultatet. I den officiella rösträkningen vann Bush med bara 537 röster [13], vilket gav honom Floridas 25 elektorsröster och därmed presidentposten. Bush installerades som USA:s 43:e president den 20 januari 2000.

Inte sedan presidentvalet 1888 hade vinnaren misslyckats med att få majoriteten av folkets röster och valet var det första sedan 1876 som påverkades av högsta domstolen.

[redigera] 2004 års kampanj

Motståndaren John Kerry.

I presidentvalet 2004 lyckades Bush besegra demokraten och senatorn John Kerry och bli omvald till president. Trots att Kerry hade vunnit flera utmärkelser under Vietnamkriget visade opinionsundersökningar att Bush lyckats övertala folket om att Bushadministrationen var bättre rustad för att skydda landet mot ytterligare en terrorattack lik 11 september-attackerna. John Kerry utmålades av republikanerna som en vindflöje som inte kunde bestämma sig i viktiga frågor. Han attackerades därtill för att ha svikit sina forna stridskamrater i Vietnam genom att anklaga dem för krigsbrott, en attack som dock inte kom ifrån republikanerna utan den partipolitiskt neturala organiasationen Swift Vets and POWs for Truth. Bush vann elektorsrösterna i 31 av 50 stater och fick sammanlagt 286 elektorsröster. Valet hade fler valdeltagare än något annat val efter 1968, vilket gav Bush flest röster av alla presidentkandidater genom tiderna (62 040 610 röster). Bushs segermarginal bland folkets röster var den minsta hos någon sittande president sedan Harry S. Truman 1948. John Kerry vann i 19 delstater och District of Columbia, vilket gav honom 251 elektorsröster. En elektorsröst föll på Kerrys vicepresidentkandidat, John Edwards. Ingen annan kandidat fick en elektorsröst. Anmärkningsvärda så kallade third-party-kandidater inkluderar Ralph Nader (0,4 %) och Michael Badnarik (0,3 %). Kongressen diskuterade potentiellt valfusk, i bland annat Ohio. Eftersom inget kunde bevisas röstade kongressen kraftigt emot att vidta åtgärder angående valresultatet.

Bush installerades för sin andra mandatperiod den 20 januari 2005. Hans installationstal fokuserade på att sprida frihet och demokrati i världen. Mandatperioden löper ut den 20 januari 2009 och konstitutionen förbjuder Bush att söka en tredje.

[redigera] USA:s president

[redigera] Första mandatperioden

Bushs 100 första dagar var ganska mediokra mot vad som utlovats i kampanjen. Han mest kontroversiella utnämnande var John Ashcroft som justitieminister. Demokraterna var starkt emot Ashcroft, eftersom han ansågs alldeles för socialt konservativ i frågor som abort (emot) och dödsstraff (för). Trots detta godkände de honom. Första dagen som president blockerade Bush allt stöd till utländska abortkliniker. Några dagar senare visade han intresse för att bidra med mer pengar till religiösa organisationer, något som kritiker såg som ett brott mot den traditionella separationen av kyrka och stat.

Republikanerna förlorade kontrollen över senaten i juni 2001 då en republikan hoppade av partiet och blev oberoende. Detta var efter att fem demokrater hade gått emot sitt eget parti och röstat igenom Bushs skattesänkning på 1,35 miljarder dollar. Mindre än en månad senare släppte administrationen en budgetprognos som visade att budgetunderskottet skulle minska till noll under kommande år.

[redigera] Politisk ideologi

Mahmoud Abbas George W. Bush och Ariel Sharon 2003.

Under kampanjen 2000 använde Bush frasen "medkännande konservatism" (compassionate conservatism) för att beskriva sin övertygelse. Vissa konservativa ifrågasätter Bushs hållning till traditionella konservativa idéer på grund av hans indirekta vilja att ta stora budgetunderskott genom att tillåta stora budgetökningar, utan att pengarna finns. Demokrater och liberala menar att "medkännande konservatism" var ett sätt att få traditionell konservatism låta bättre hos osäkra väljare. I sitt installationstal 2005 presenterade han sin vision för utrikespolitiken och förespråkade demokrati som statsskick [14].

Bushadministrationen försöker också i hög grad understryka hur viktigt det är att presidenten har makt och privilegier att fatta beslut. Enligt Bush och hans anhängare är det mycket viktigt i kriget mot terrorismen att presidenten har befogenheter att fatta normalt olagliga beslut. Bush har vid flera tillfällen sagt att begränsningarna i The Foreign Intelligence Surveillance Act gör det mycket svårt att övervaka terrorister elektroniskt. Han har därför förespråkat undantag i lagen och den nya omdiskuterade lagen USA PATRIOT Act innehåller saker som enligt gamla lagar skulle vara olagliga.

Bushadministrationen hotade att lägga in veto mot två försvarspropositioner som skulle minska administrationens rätt att godkänna tortyrliknande behandling; Bush och hans anhängare menade att hård behandling av misstänkta terrorister kan vara nödvändigt för att få fram viktig information som kan leda till förhindrandet av terrorattacker [15]. Advokater inom Bushadministrationen säger att presidenten faktiskt har rätt att föra krig, oavsett vad andra lagar säger [16]. Chefsdomaren i USA:s högsta domstol, John Roberts, har en liknande uppfattning; i hans beslut rörande målet Hamdan v. Rumsfeld skrev han att artikel III i Genèvekonventionerna inte gäller för folk fängslade i samband med Kriget mot terrorismen. Han ger på så sätt Bush rätt att använda sig av hemliga militärrättegångar mot misstänkta terrorister. Administrationen har hemligstämplat tidigare allmän regeringsinformation och infört tilläggslagar för att blockera Freedom of Information Act och på så sätt hålla dokument hemliga längre än normalt [17]. Kritikerna menar att hemlighållandet av vad makteliten gör utgör ett hot mot demokratin och inbjuder till maktmissbruk [18] [19]. De som förespråkar detta menar att Kriget mot terrorismen kräver den typen av åtgärder samt att "all information vi släpper fri hamnar även i fiendernas händer" [20] [21].

[redigera] Bushadministrationen

Bush värderar lojalitet högt och personerna i hans administration gör ej egna avvikelser från den officiella linjen. Kritiker anklagar Bush för att inte ta eventuella misstag på allvar och att han omger sig av "ja-sägare" (personer som accepterar allt bara för att få högre status).

Att försvara konstitutionen och presidentens makt är ett utmärkande karaktärsdrag hos Bushadministrationen. Många kommentatorer menar att de tre nomineringarna till högsta domstolen är ett exempel på det förra och valet av John Bolton som FN-ambassadör det senare.

Bush har även arbetat mycket från sin privata ranch i Crawford, Texas. Fram till augusti 2005 hade Bush besökt ranchen 49 gånger och varit borta från Vita huset 319 dagar (rekordet är Ronald Reagans 335 dagar på 5,5 år). Administrationen menar att det är stimulerande för presidenten att vara i andra miljöer än enbart Vita huset och påpekar att han arbetar under tiden (under det längsta besöket på ranchen ägnades 20 % av tiden åt fritidsaktiviteter, resten arbete).

Många av Bushs närmaste rådgivare har varit kvinnor, till exempel Condoleezza Rice, Karen Hughes och Harriet Miers. Dessutom har ingen tidigare administration haft så många personer ur minoritetsgrupper som Bushadministrationen. Chefrådgivare Karl Rove är förmodligen den person som har allra störst inflytande över Bush.

[redigera] Utrikes- och säkerhetspolitik

Under sin första resa till Europa som president i juni 2001 kritiserades han av europeiska ledare eftersom han avvisat Kyotoprotokollet. 2002 sa Bush att protokollet var skadligt för den ekonomiska tillväxten i USA: "Min uppfattning är att ekonomisk tillväxt är lösningen, inte problemet" [22]. Administrationen har även ifrågasatt protokollets vetenskapliga grund [23]. 2004 skrev Ryssland på protokollet och gjorde därmed att planerna kan genomföras utan USA:s hjälp.

Internationella ledare har även kritiserat Bush för att han dragit tillbaka USA:s stöd av FN:s internationella brottmålsdomstol. Bush har kommenterat det så här: "Jag skulle inte gå med i internationella brottsmålsdomstolen. Det är ett organ i Haag vars domare inte behöver förklara sina beslut och åklagarna kan åtala våra soldater och diplomater".

Bushs utrikespolitik stödjer ett starkt ekonomiskt och politiskt samarbete mellan USA och Latinamerika, särskilt Mexiko. Förutom Mexiko, som gränsar till Bushs hemtrakter, uppvisade Bush förvånansvärt begränsade kunskaper om omvärlden i TV-intervjuer under presidentvalskampanjen och det ledde till ständigt återkommande ifrågasättningar av Bushs lämplighet som president av demokratiska anhängare. Bush hade till exempel aldrig besökt något annat land förutom Mexiko innan kandidaturen och kunde inte säga vem som var Indiens premiärminister eller särskilja mellan Slovenien och Slovakien. Bushs utrikespolitiska vision innebar att USA skulle avstå från inblandning i frågor som inte direkt gynnade USA (s.k. unilateralism). Bush sade sig vilja reducera USAs inblandning i "nationsbyggen" utomlands och andra mindre militära åtaganden indirekt relaterade till USA. Att agera uttryckligen unilateralistiskt och samtidigt underhålla relationer med allierade visade sig vara komplexare i verkligheten än i den inrikespolitiska retoriken. I realpolitiken har Bush efter Irakinvasionen tvingats lämna den unilateralistiska läran. Efter 11 september-attackerna har utrikespolitiken primärt fokuserat på Mellanöstern. USA har med militära medel bytt regimer i Irak och Afghanistan.

[redigera] Terrorism

Bush talar till räddningsarbetare i New York.

Den 11 september 2001 utfördes den första utländska attacken mot kontinentala USA sedan 1812 års krig av terrororganisationen al-Qaida, ledd av Usama bin Ladin som startat ett heligt krig mot USA 1997.

Attacken resulterade i att USA, med internationellt stöd, den 7 oktober 2001 inledde en attack mot Afghanistans talibanregim, som skulle ha erbjudit bin Ladin en fristad. Försöket att återuppbygga och införa demokrati i Afghanistan har haft blandade resultat och bin Ladin är fortfarande på fri fot. 2004 hölls val i Afghanistan; internationella observatörer kallade valet "acceptabelt demokratiska" vid "sammanlagda majoriteten" av vallokaler. Trots detta hotade 15 av de 18 presidentkandidaterna att dra sig tillbaka på grund av påstådda brister i valsystemet [24].

2001 meddelade Bush att han planerade att utveckla antiballistiska missiler [25]. För att kunna göra detta sa Bush att han ville dra sig tillbaka från ett internationellt avtal som förbjuder sådana missiler. The American Physical Society kritiserade beslutet och var tveksamma om systemet var effektivt [26]. Bush menade att förbudsavtalet endast var meningsfullt under Kalla kriget och i Kriget mot terrorismen kan sådana vapen vara effektiva. Presidenten har möjlighet att dra sig ur ett avtal, även om det är sedvanligt att kongressen samtycker [27].

Bushs hjärtefråga vid NATO-toppmötet 2002 var Kriget mot terrorismen och han ville återuppbygga Kalla krigets starka NATO för att klara framtidens hot.

Se även: 11 september-attackerna

[redigera] Irak

Huvudartikel: Irakkriget

Kort efter 11 september-attackerna förespråkade USA omedelbar handling mot Irak, eftersom de hävdade att diktatorn Saddam Hussein hade tillgång till massförstörelsevapen. Saddam Hussein påstod att han förstört alla kemiska och biologiska vapen efter Gulfkriget, vilket förmodligen är sant eftersom inga massförstörelsevapen har framkommit. Han använde dock massförstörelsevapen mot kurderna i Irak 1988. Teorin om att Saddam hade förstört vapnen försäkrades av vapeninspektörerna Scott Ritter [28] och Hans Blix [29]. Bush sa även att Hussein var ett hot mot USA, att han destabiliserade Mellanöstern, försämrade Israel/Palestina-konflikten och finansierade terrorism. CIA-rapporter hävdade att Saddam Hussein hade försökt införskaffa material för framställning av kärnvapen, inte redovisat hur han förstört vapnen och hade missiler med för lång räckvidd. 1998 godkände Bill Clinton och kongressen ett dokument som sa att det är USA:s presidents skyldighet att arbeta för att få bort Saddam Hussein från makten [30] [31].

Bush talar i FN om Irak 2002.

Bush med sin främste allierade, Tony Blair.

Bushadministrationen hävdade inför världen att Saddam Hussein kunde förse terrorister med massförstörelsevapen och uppmanade därför FN att stärka mandaten för att avrusta Irak. Detta resulterade i en diplomatisk kris. Den 13 november 2002 påbörjade FN:s Hans Blix och IAEA:s Mohamed ElBaradei vapeninspektioner i Irak, under FN-resolution 1441. Inte heller här hittade inspektörerna några tecken på massförstörelsevapen. USA hävdade dock att irakiernas samarbete med vapeninspektörerna inte alltid var tillfredställande, vilket ledde till att inspektörernas effektivitet ifrågasattes från främst amerikanskt håll. [32].

USA:s utrikesministern Colin Powell avrådde kollegerna i Bushadministrationen från att starta ett väpnat angrepp mot Irak utan ett tydligt godkännande av FN. USA ville att FN:s säkerhetsråd skulle godkänna en resolution som gav dem rätt att använda våld mot Irak enligt FN-stadgans kapitel VII. Förslagen mötte starkt motstånd i världen och Frankrike hotade att lägga in sitt veto. Detta gjorde att man drog tillbaka resolutionen och förberedde sig på krig genom att skapa the coalition of the willing, utan FN:s samtycke [33]. Bushadministrationen hävdade dock att kriget hade stöd av gamla FN-resolutioner: "Under resolutionerna 678 och 687 - båda giltiga - har vi och våra allierade rätt att använda våld mot Irak för att avlägsna landets massförstörelsevapen. Det är ingen fråga om tillstånd, det är en fråga om vilja." Denna tolkning var dock de anfallande länderna i princip ensamma om att göra.

USA och koalitionen påbörjade en militär operation mot Irak den 20 mars 2003. De presenterade följande argument för ingripandet:

Att hindra Saddam Hussein från att använda de förmodade massförstörelsevapnen.
Brott mot folkrätten och mänskligheten.
Brott mot ett flertal FN-resolutioner.
Brott mot en vapenvila 1991.
Befria det irakiska folket från förtryck och diktatur.
Ett påstått mordförsök på George H.W. Bush 1991.

Kritiker mot kriget ansåg främst att USA var ute efter Iraks olja och att Irak inte hade några massförstörelsevapen. Detta bemöts med att Irak bevisligen har haft och använt massförstörelsevapen, att USA har gett tillbaka kontrollen av oljan till Iraks regering, att USA betalar för oljan, att USA stödjer Israel som inte har någon olja, att USA bojkottar Irans olja och att USA förbjöd Irak att pumpa olja i 15 år.

FN:s generalsekreterare Kofi Annan och andra ledare ifrågasatte krigets legitimitet; USA har dock inte ställts inför rätta för något.

Den 1 maj 2003 förklarade Bush att man hade segrat, trots detta är USA:s och andra länders militär kvar i landet, på grund av det starka motståndet.

Bush förklarar att kriget är över. I bakgrunden syns den kontroversiella "uppdraget slutfört"-banderollen.

Den 30 september 2004 presenterade USA:s irakutredningskommission sin rapport. Den säger bland annat att "Vi hittade inga bevis som visar att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen 2003, men tillgängligt bevis från utredningen - inklusive intervjuer av fångar och granskandet av dokument - visar att Irak kan ha haft ett fåtal vapen, men inget av militär betydelse." [34] I 11 septemberkommissionens rapport framkom inga bevis för att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. USA hävdade dock att Iraks regering aktivt försökte att skaffa teknik för att producera sådana vapen så fort FN-sanktionerna lyftes [35]. Kommissionen kom också fram till, trots rykten om att Irak och al-Qaida hade kontakt 1996, att "ingen relation" mellan de båda existerade i samband med 11 september-attackerna [36].

Terrorister har utnyttjat Irakkriget som argument för sina gärningar. Bombdåden i Madrid 2004 utfördes på grund av Spaniens inblandning i kriget. Tre dagar efter bombdåden valdes en ny regering i landet som omedelbart drog tillbaka Spaniens trupper från Irak [37]. Bush tyckte att det var att ge efter för terroristerna och försäkrade alla om att USA absolut inte kommer att dra sig tillbaka innan läget i Irak är stabilt nog. Usama bin Ladin sa i ett uttalande att al-Qaida kommer att attackera alla länder som stödjer Irakkriget [38].

[redigera] Invandring

Bush har föreslagit en invandringslag som skulle ge ökade möjligheter för utlänningar att arbeta i USA i max sex år, de skulle dock inte få permanent uppehållstillstånd. Förslaget motsätts dock av Demokraterna.

Bush har uttryckt önskningar att öka säkerheten kring gränsen mellan USA och Mexiko genom att snabba på utvisningsprocessen, bygga fler fängelseceller, installera mer bevakningsutrustning och öka antalet vakter. Bush är positiv till att öka kvoten av permanenta uppehållstillstånd, green cards, som ges ut varje år men stödjer inte att de som uppehåller sig illegalt i landet ska få stanna, eftersom det sänder ut fel signaler [39].

[redigera] Hiv/Aids

I sitt årliga tal till kongressen 2003 presenterade Bush en femårsplan för att tackla det globala aidsproblemet. Hans efterfrågan på 15 miljarder dollar till ändamålet fick stöd av kongressen. 9 miljarder går till de 15 hårdast drabbade länderna, 5 miljarder går till 100 andra länder och 1 miljard går till Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria. Detta innebär att USA bidrar med mer pengar än alla andra länder tillsammans i kampen mot aids.

[redigera] Handel

Bushs införande av en avgift på importerat stål och kanadensiskt timmer var kontroversiellt med tanke på hans ansträngningar för frihandel i andra delar av världen. Kritik kom från de egna leden samt från de påverkade länderna. Avgiften på stål togs bort efter påtryckningar från WTO. Avgiften på kanadensiskt timmer debatteras fortfarande.

[redigera] Utvecklingsstöd

USA:s utrikesdepartement publicerade en strategisk plan för perioden 2004–2009. Grundpelarna är diplomati, utveckling och försvar. Planen innebär även att om ett land "styrs rättvist, investerar klokt i befolkningen och uppmuntrar ekonomisk frihet" får landet en 50-procentig ökning av det ekonomiska stödet. För att planen ska stämma in med USA:s övriga utrikespolitik gynnas även "länder som är demokratiskt styrda, har en öppen ekonomi, investerar i folkets utbildning, hälsa och potential." [40]

[redigera] Inrikespolitik

George W. Bush talar under kampanjen 2004.

[redigera] Ekonomi

Under sin första mandatperiod fick Bush tre stora skattesänkningar godkända av kongressen och har även bett om att göra dem permanenta. Under samma period ökade statens utgifter med 26 %. Skattesänkningarna, dåliga tider och statens ökade spenderingar bidrog till ett rekordstort budgetunderskott. Sett i procent av landets BNP är dock underskottet mindre än det under Reaganadministrationen.

Inflationen har officiellt legat på rekordlåga 2–3 % per år, fast många respekterade analytiker och ekonomer ifrågasätter nu den officiella inflationsstatistiken och menar att den är opålitlig och långt mycket högre i verkligheten.

De privata företagens anställda minskade från 111 680 000 år 2000 till 108 250 000 2003. 2005 var siffrorna återställda, med 111 828 000 privatanställda; justerat till befolkningstillväxten är det ändå en minskning med 4,6 % sedan 2000.

Arbetslösheten var 4,7 % 2001, 6,2 % 2003 och 4,9 % 2005.

Under det sista kvartalet 2005 växte USA:s ekonomi med 4,3 %.

[redigera] Sjukvård, medicin och socialbidrag

2003 godkände Bush en lag som bland annat förbjuder staten att förhandla fram rabatter med läkemedelsföretag. Lagen beräknas kosta 400 miljarder dollar de första 10 åren och ger de äldre "större valmöjligheter och bättre kontroll över sin behandling". Samma år godkände Bush en anti-abortlag som delvis ska förbjuda aborter med argumentet "att föra fram en kultur av liv". Lagen är mycket omstridd och högsta domstolen ska fatta ett beslut om den är laglig eller ej.

Bush vill göra stora förändringar i välfärdssystemet Social Security och i början av 2005 tillsattes en utredning för att titta på ineffektiviteten i systemet. Bush försäkrade att hans förslag att införa personliga konton gör det möjligt för folk att investera sin Social Security Tax i säkra investeringar. En fördel med personliga konton är att medborgarna äger pengarna de betalat in i pension; de kan på så sätt inte röras av politiker.

Bush motsätter sig all stamcellsforskning med foster inblandade och har begränsat det ekonomiska stödet till existerande studier. Bush är däremot positiv till forskningen med existerande (vuxna personers) stamceller.

[redigera] Utbildning

2002 godkände Bush programmet lämna inget barn efter som siktar på att ge alla en rättvis utbildning, ge större möjligheter till föräldrar med barn i mindre bra skolor samt att ge mer statligt stöd till skolor i fattiga områden. Kritiker menar dock att programmet inte är tillräckligt för att möta dagens höga krav.

[redigera] Energi och miljö

Bushs miljöpolitik har kritiserats av i stort sett alla miljöorganisationer; de menar att hans politik gynnar industrin och missgynnar miljön. Bland annat ligger bushadministrationen bakom avvecklandet av runt 200 miljöskyddslagar sedan den tillträde år 2001.

2002 godkände Bush ett förslag som går ut på att göra "de stora sjöarna" fria från föroreningar. Bush gav även klartecken för ett liknande förslag som går ut på att sanera före detta industrimarker.

Bushs Healthy Forests Initiative har kritiserats av miljöorganisationer för att vara mer fördelaktigt för skogsföretag än miljön. Clear Skies Initiative har även kritiserats, eftersom företagen kan köpa "krediter" som gör att de får överskrida den tillåtna utsläppskvoten.

Med ständigt stigande bensinpriser har Bush visat intresse för att pumpa olja i ett naturreservat i Alaska.

Bush motsätter sig Kyotoprotokollet, eftersom han menar att det skulle skada USA:s ekonomi. USA har däremot gått med i Asia-Pacific Partnership for Clean Development and Climate med samma mål som Kyotoprotokollet, fast utan någon kontroll att medlemmarna följer det.

[redigera] Vetenskap

2002 skrev Bush under ett långsiktigt program som lovar dubblerad budget till National Science Foundation i fem år för att skapa nya matematiska och vetenskapliga utbildningar för en bred grupp av studerande.

2004 meddelade Bush att National Aeronautics and Space Administration ska omorganiseras. Bland annat ska en ny rymdfarkost vid namn Crew Exploration Vehicle (CEV) byggas. USA ska använda CEV för att återvända till månen 2018.

Vita huset har kritiserats för att inte ta rapporter som kopplar samman människan och den ökade växthusgasen på allvar.

2005 gjorde Bush det kontroversiella uttalandet att han stödjer att skolor lär ut "Intelligent design" som komplement till evolutionsteorin; "Jag säger inte vad som är rätt - ni frågar mig om jag anser att folk ska känna till olika synsätt, svaret är ja."

[redigera] Övriga frågor

Bush har visat stöd för religiösa organisationer och skapat White House Office of Faith-Based and Community Initiatives.

Bush är emot samkönade äktenskap men stödjer registrerat partnerskap. Bush är den förste republikanska presidenten att ha en öppet homosexuell man i sin administration.

Bush stödjer inte kvotering, men vädjar till företag och organisationer att vara jämställda och välkomna minoriteter. Bush har nominerat fler kvinnor och folk från minoriteter till höga positioner i administrationen än någon annan president.

Bush är en stark förespråkare för dödsstraff. Under sin tid som guvernör i Texas avrättades rekordhöga 152 personer. Som president godkände Bush den första federala avrättningen på årtionden, nämligen avrättningen av terroristen Timothy McVeigh för bombdådet i Oklahoma City 1995.

[redigera] Popularitet och framtoning

Graf över Bushs popularitetssiffror.

Protester mot Bush.

Bush har både hyllats och kritiserats hårt. Anhängarna menar att han lyckats bra med ekonomin och säkerhetsfrågorna samt att han visade sanna ledarskapsförmågor under den svåra tiden efter 11 september-attackerna. Kritikerna håller inte med och menar att USA PATRIOT Act är odemokratisk, att valet 2000 inte gick rätt till samt kritiserar Irakkriget.

2000 och 2004 fick Bush den prestigefyllda titeln Time Person of the Year av tidningen TIME.

Tiden efter 11 september-attackerna hade Bush stort stöd, hela 85 %. 2005 hade den siffran dalat till 48 % [41].

I samband med Orkanen Katrina kritiserades Bush för att ha agerat för sakta. Han blev även kritiserad för hur han hanterade läckan av en CIA-agents namn från hans egen administration. Bushs godkännande av NSA:s telefonavlyssning utan det nödvändiga domstolsbeslutet har också mött stark kritik.

Internationellt är Bush mer kritiserad än omtyckt. Opinionsundersökningar visar att i stort sätt alla länder ser negativt på Bush, med undantag av bland annat Polen, Nigeria och Israel. Utländsk media är ofta fientliga mot Bush; den brittiska tidningen Daily Mirror skrev "Hur kan 59 054 087 personer vara så DUMMA?" efter Bushs valseger 2004 [42].

[redigera] Nomineringar till högsta domstolen

Bush har nominerat följande personer till USA:s högsta domstol:

John G. Roberts, Jr. — Assisterande domare. Nominerad 19 juli 2005; nomineringen tillbakadragen den 5 september, omnominerades till chefsdomare, bekräftad av senaten 29 september 2005.
Harriet E. Miers — Assisterande domare. Nominerade den 3 oktober 2005; Miers accepterade inte nomineringen.
Samuel Alito — Assisterande domare. Nominerad den 31 oktober 2005, bekräftad av senaten 31 januari 2006.