USA:s flagga

Wikipedia

USA:s flagga har 13 ränder som representerar de 13 ursprungliga delstaterna och 50 stjärnor som representerar USA:s nuvarande 50 delstater. Flaggans proportioner är 10:19.

Flaggan brukar kallas Stars and Stripes ("Stjärnor och ränder"), Old Glory (ung. "gamla äran") eller the Star-Spangled Banner ("det stjärnbeströdda banéret"). Det senare namnet har givit upphov till flaggans svenska smeknamn Stjärnbanéret.

Flaggan fastställdes till sitt huvudmönster under frihetskriget, men har förändrats många gånger sedan dess, eftersom man lägger till en stjärna för varje ny delstat. Flaggans nuvarande utformning är från 1960, då den 50:e stjärnan lades till (efter att Hawaii blivit delstat 1959). Från början hade man tänkt sig att förutom en stjärna även lägga till en extra rand när en ny delstat anslöt sig till unionen. Från 1795 (efter att Vermont och Kentucky anslutit sig) hade flaggan således 15 stjärnor och 15 ränder, men när fem nya stater tillkom tyckte man antagligen att det växande antalet ränder störde flaggans design. Kongressen bestämde sig 1817 för att återgå till 13 ränder och i framtiden bara lägga till en ny stjärna för varje ny delstat. Varken stjärnorna eller ränderna står var och en för någon viss delstat, utan de representerar bara tillsammans de 50 nuvarande respektive de 13 ursprungliga.

Från början fanns det inga regler om i vilket mönster stjärnorna skulle läggas ut på det blå fältet, men numera bestäms det genom förordning av presidenten. När en ny delstat blir medlem av unionen, lägger man till en ny stjärna till flaggan nästkommande 4 juli (USA:s nationaldag).