Polisen i USA

Wikipedia

Polisen i USA är organiserad på tre jurisdiktioner, federal jurisdiktion, delstatlig jurisdiktion och indianjurisdiktion. USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga och kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott.

De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område. År 2000 fanns det 88 496 federala poliser, men 708 023 poliser som verkade utanför den federala jurisdiktionen. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i USA. År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter utanför den federala jurisdiktionens område.

Den indianska jurisdiktionen tillfaller indiannationerna. I praktiken är polisverksamheten på indianreservaten ett komplicerat nätverk av federal och indiansk lagstiftning och polisverksamhet, där den federala kongressen ibland till och med delegerat lagstiftande och verkställande makt åt vissa delstater.

[redigera] Federal jurisdiktion

Det fanns 88 496 federala poliser år 2000. De viktigaste federala polismyndigheterna sorterar under justitiedepartementet och departementet för inrikes säkerhet.

[redigera] Justitiedepartmentet

Federal Bureau of Investigation (FBI), federal polismyndighet med ett generellt och övergripande ansvar för federal brottsbekämpning.

Drug Enforcement Administration (DEA), den federala narkotikapolisen.

U.S. Marshals Service, federala sheriffer med ansvar för att verkställa federala domstolars domar och beslut samt ett övergripande ansvar för att finna och gripa den som rymt från federala kriminalvårdsanstalter.

Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives (ATF), den federala alkohol-, tobaks-, vapen- och sprängämnespolisen.

[redigera] Departementet för inrikes säkerhet

Customs and Border Protection (CBP), den amerikanska tullpolisen.

U.S. Border Patrol, den amerikanska gränspolisen.

Secret Service, federal säkerhetspolis med ansvar för personskyddet av den politiska eliten samt bekämpar falskmynteri.

Immigration and Customs Enforcement (ICE), den amerikanska migrations- och tullkriminalpolisen.

Federal Protective Services (FPS), ansvarar för ordning och säkerhet inom de myndigheter vars fastigheter förvaltas av den federala byggnadsstyrelsen, General Services Administration (GSA).

Den amerikanska kustbevakningen sorterar även under detta departement, men räknas inte som en polismyndighet.

[redigera] Övrig federal polis

Då federala byggnader och anläggningar är federalt område, där den delstatliga och lokala polisen saknar befogenhet, har nästan alla federala förvaltningsmyndigheter, som inte använder sig av FPS:s tjänster (se ovan), egna poliskårer för att upprätthålla ordning och säkerhet. Som exempel kan nämnas U.S. Mint Police, det amerikanska myntverkets polis och U.S. Postal Police, det amerikanska postverkets polis.

Många federala myndigheter har också egen kriminapolis för att utreda brott som begås inom deras ansvarsområden. Som exempel kan nämnas U.S. Postal Inspection Service, det amerikanska postverkets kriminalpolis och Social Security Administration, Office of the Inspector General, den amerikanska försäkringskassans avdelning för att utreda socialförsäkringsbedrägerier. Dessa kriminalpoliser är inga interna utredare bundna vid sina skrivbord, utan bär polisbricka och vapen och har fullständiga polisiära befogenheter, som att arrestera och förhöra misstänkta, gentemot både federala anställda och allmänheten.

Vissa federala myndigheter förvaltar enorma glesbygdsområden. Dessa myndigheter har då poliskårer både för att upprätthålla ordning och säkerhet och för att utreda brott. Som exempel kan nämnas U.S. Forest Service Law Enforcement, det federala domänverkets polis, Bureau of Land Management Law Enforcement, det federala fastighetsverkets polis och U.S. Park Police, nationalparkspolisen. Det amerikanska försvarsdepartementet har ett stort antal civila poliskårer för att upprätthålla ordning och säkerhet inom de baser och arsenaler som är federalt område. Som exempel kan nämnas Rock Island Arsenal Police Department och Fort Monmouth Police Department.

Polisen i District of Columbia är federal polis, trots att den bara har lokala polisuppgifter. Både den amerikanska kongressen och högsta domstolen har av konstitutionella skäl egna poliskårer, U.S. Capitol Police respektive U.S. Supreme Court Police. Bureau of Indian Affairs har en kriminalpolis som utreder brott mot federala lagar som begås på indianreservaten samt - med indiannationernas medgivande - även brott mot indiansk lagstiftning.

[redigera] Delstatlig jurisdiktion

[redigera] Delstatlig polis

Delstatlig polis är polismyndigheter med delstatsövergripande befogenheter. De har i allmänhet uppgifter som ligger utanför den kommunala polisens eller sheriffernas verksamhetsområde, som till exempel trafikövervakning på större vägar, ordning och säkerhet för den lagstiftande församlingen, personskydd för guvernören och andra ledande personligheter, utbildning av personal från små polismyndigheter utan egen utbildningskapacitet och kriminaltekniskt biträde till andra polismyndigheter.

I tjugotre delstater kallas den delstatliga huvudpolismyndigheten för State Police. Huvudpolismyndigheten har då ett allmänt ansvar för att upprätthålla ordning och säkerhet inom delstaten. Bland dessa stater finns Pennsylvania, Louisiana, New Jersey, Indiana, New Mexico, New York, Illinois, Maryland, Michigan, Virginia, Iowa, Connecticut, Massachusetts, Kentucky och West Virginia. I andra stater har de delstatliga huvudpolismyndigheterna begränsade uppgifter och kallas Highway Patrol (trafikpolis) eller State Bureau of Investigation (statskriminalpolis).

Det finns delstatliga huvudpolismyndigheter i alla delstater utom Hawaii. Det fanns 56 348 delstatliga poliser år 2000. Vid sidan av de delstatliga huvudpolismyndigheterna finns det ett otal andra delstatspolismyndigheter med begränsade befogenheter, som jakt- och fiskepolis, sjöpolis, universitetspolis etc. Statistiskt räknas dessa till Övrig polis (se nedan).

Se även Förteckning över delstatliga polismyndigheter i USA.

[redigera] Polis på countynivå

Sheriff

Den vanligaste organisationsformen för amerikansk polis på länsnivå är, att en i allmänna politiska val tillsatt sheriff är polismyndighet. Varje delstat lagstiftar själv om sheriffens befogenheter. Dessa befogenheter kan vara av olika omfattning.

Sheriffen har omfattande befogenheter. Sheriffen är polismyndighet med fullständigt polisiärt ansvar inklusive länsomfattande ordnings- och kriminalpolis oberoende av kommunala gränser. Sheriffen är dessutom chef för länshäktet med ansvar för att förvara personer som fängslats i väntan på rättegång eller avtjänar kortare fängelsestraff samt för att transportera fångar. Sheriffen är därtill styresman för tingshuset och ansvarar för ordning och säkerhet vid rättegångar samt delgivning av stämningar och åtal. Sheriffen är för övrigt motsvarigheten till en svensk kronofogde och ansvarar för indrivning och exekutiva auktioner. Kronofogdeuppgifterna kan dock i vissa jurisdiktioner utföras av andra ämbetsmän kallade marshal eller constable.

Sheriffen har begränsade polisiära befogenheter. Vid sidan om sina uppgifter som häkteschef, styresman för tingshuset och kronofogde ansvarar sheriffen för viss polisiär ordnings- och utredningsverksamhet inom avgränsade områden, som till exempel enbart inom länets glesbygdsområden.

Sheriffen har inga egentliga polisiära befogenheter, utan är enbart häkteschef, styresman för tingshuset och kronofogde.

Länspoliskår

En ovanligare organisationsform för amerikansk polis på länsnivå, är att ha en särskild länspoliskår, som är oberoende av sheriffen. Länspolischefen är då en politiskt oberoende tjänsteman. Länspoliskårerna kan ha olika befogenheter.

Länspoliskårer med fullständiga befogenheter. Länspolisen är polismyndighet med fullständigt polisiärt ansvar inklusive länsomfattande ordnings- och kriminalpolis oberoende av kommunala gränser. Dessa förekommer huvudsakligen endast i urbana län i de nordöstra delstaterna.

Länspoliskårer med begränsade befogenheter. Länspolisen ansvarar för viss polisiär ordnings- och utredningsverksamhet inom avgränsade områden, som till exempel enbart inom länets glesbygdsområden.

Länspoliskårer med inskränkta befogenheter. Länspolisen är ordningspolis med sitt verksamhetsområde inskränkt till av länet administrerade parker och anläggningar. Kan ibland också ansvara för trafikövervakning på vissa länsvägar.

Vid sidan av de olika organisationsformerna, är också länets storlek av betydelse för hur polisorganisationen ser ut. Los Angeles County, med 9 miljoner invånare, har naturligtvis en mer komplicerad polisiär struktur än Gunnisson County i Colorado, med 14 000 invånare.

Det fanns 164 711 poliser på countynivå i 3 070 polismyndigheter år 2000.

[redigera] Lokal polis

Det fanns 443 550 lokala poliser i 13 289 polismyndigheter år 2000. 80 % av alla amerikaner bor i städer och för dem är den lokala polisen den viktigaste polismyndigheten, den man vänder sig till om man drabbas av brott och den som skriver ut böter om man kör för fort. Nästan all lokal polis är kommunal och poliskåren ingår som en förvaltningsavdelning i den vanliga stadskommunala förvaltningen. I praktiken kan organisationen variera mycket mellan en liten stad med 10 000 invånare och storstädernas poliskårer, där till exempel staden New York har 44 000 poliser anställda. De allra största poliskårerna har politiskt utnämnda civila chefer - police commissioners - ett slags borgarråd för polisen, som under sig har professionella polismästare. I de flesta kommunala poliskårer är dock en professionell polischef, utsedd på grund av professionella meriter, förvaltningschef.

I Texas finns också en lokal polismyndighet som organisatoriskt ligger mellan county och kommunal nivå. Varje county är i Texas indelat i distrikt - precincts - med en vald constable som polischef. "Konstapeln" har ungefär samma uppgifter som en sheriff, men bara inom sitt distrikt. År 2000 fanns det 623 "konstaplar" i Texas med sammanlagt 2 630 poliser anställda.

[redigera] Övrig polis

Det fanns 43 414 poliser i 1 376 övriga polismyndigheter år 2000.

[redigera] Indianpolis

Indiannationernas egen polis har bara befogenhet gentemot sina egna medborgare på indianreservaten. De kan alltså bara ingripa mot indianer och utreda brott som indianer har begått mot indiansk lagstiftning. Detta är den egentliga indianjurisdiktionen. Det fanns 2 303 poliser i 171 indianska polismyndigheter år 2000. Som exempel kan nämnas Oneida Indian Nation Police, i delstaten New York och Umatilla Tribal Police i delstaten Oregon.

Indianbyråns polis (se ovan) har jurisdiktion över federala brott som begås av indianer på indianreservaten och - med indiannationernas medgivande - över brott mot indiansk lagstiftning.

FBI (se ovan), utreder framförallt grövre brott begångna av indianer mot indianer, alla brott begångna av indianer mot icke-indianer och alla brott begångna av icke-indianer mot indianer.

Alaska, Kalifornien, Minnesota, Nebraska, Oregon och Wisconsin har genom kongresslagstiftning, med vissa undantag, fått jurisdiktion över brott som begås av indianer på indianreservaten.

Samma lagstiftning har också möjligjort för alla delstater att överta jurisdiktionen över brott begångna av eller mot indianer på indianreservaten, om respektive indiannation ger sitt medgivande. Traditionellt är dock indiannationerna mycket skeptiskt inställda till delstatlig lagstiftning och delstatlig polis.