Flod

Wikipedia

För andra betydelser, se Flod (olika betydelser).

En flod i USA.

En flod är ett större vattendrag som rinner i en naturlig fördjupning i marken från högre belägna till lägre trakter och mynnar vanligen ut i havet eller i en större insjö. I Sverige kallas en flod vanligen för älv, särskilt om den rinner från fjällkedjan, eller för (större) å. Floder spelar stor roll för allt levande, då floder och andra vattendrag ingår som en viktig del i vattnets kretslopp. Floder tjänar som källa för mat och bevattning, som transportmedel, de ger elektricitet och är i vissa delar av världen till och med heliga, som den indiska floden Ganges.

[redigera] Benämningar

Floderna bildas genom förening av strömmar och andra större vattendrag. Det är således huvudsakligen storleken (bredden, djupet, vattenrikedomen med mera) som utgör skillnaden mellan bäckar, åar, strömmar och floder. I allmänhet har floderna sitt ursprung i ett källsprång, ett träsk, en sjö eller en smältande glaciär och detta ursprung kallas flodens källa. Den i början anspråkslösa fjällbäcken eller älven ökas genom tillflöden från sidorna (bifloder) tämligen hastigt i vattenrikedom och antar ganska snart dimensionen av en flod. Riktningen eller utsträckningen av en flod kallas flodens lopp, fördjupningen i vilken floden flyter och vilken den oftast själv urholkat, benämns flodens bädd eller kanal, och de vanligen sluttande stränderna eller sidorna kallas flodbankar. På ställen där floden rinner genom relativt flacka områden, kan floden bilda meanderslingor, den börjar vindla sig och orma sig genom landskapet genom att erodera ner nya flodfåror. Ibland skär floden genom en vindling och kortar av fåran och en korvsjö kan bildas.

En typisk meandervindling längs Queuille-floden i Frankrike.

Nedersta delen av en flod, där den utrinner i något större vatten, kallas mynning eller utlopp. Ofta består utloppet av flera grenar. Där marken och strandbottnen vid utloppet är låga och jämna, kan sedimentet som floden för med sig bilda floddeltan. I floder vars utlopp påverkas av tidvatten kan ibland saltvattnet i havet och sötvattnet i floden blandas upp och estuarier bildas.

En flods högra bank eller sida är den som ligger till höger, dess vänstra den som ligger till vänster, då man färdas utför floden. Hela det landområde från vilket en flod med sina bifloder och andra mindre tillflöden uppsamlar och avleder vattnet, kallas flodens bassäng, flodområde, vattenområde eller bäcken. I stort sett bildar nämligen detta område, i förhållande till angränsande trakter, en mer eller mindre flack eller dalformig insänkning av marken. Flera flodbassänger kan sammanlöpa och förena sig i den större ytfördjupningen av en insjö eller innanhav och bildar på detta sätt en större bassäng. Därför talar man till exempel om Dalälvens flodområde, Thames bassäng, Mälarbassängen eller Mälarbäckenet, Östersjöns och Medelhavets bassänger och så vidare. Det område som avvattnas av floden och dess bifloder kallas avrinningsområde.

[redigera] Jordens tio längsta floder

Det är vanskligt att försöka mäta längden på en flod, då floder ofta har fraktala egenskaper, vilket innebär att ju precisare mätningen är, desto längre verkar floden vara. Det kan också vara svårt att bestämma var en flod börjar och slutar, då flodens flöde varierar och formas efter tillfälliga strömmar, träsk och småsjöar.

Nilen (6690 km)
Amazonfloden (6452 km)
Yangtzefloden (Changjiang) (6380 km)
Mississippifloden-Missourifloden (6270 km)
Jenisej-Angara (5550 km)
Huang He (Gula floden) (5464 km)
Ob-Irtysj (5410 km)
Amur (4410 km)
Kongofloden (4380 km eller 4670 km). (Det är omtvistat var flodens källa ligger.)
Lena (4260 km)

[redigera] Floders flora och fauna

Huvudartikel: Lotisk miljö

Faunan och floran är anpassad till sötvattnet som rinner där, samt till det faktum att livet måste anpassas till det flödande vattnet.

[redigera] Floder som geopolitiska avgränsare

Floder har i historien spelat stor roll för att definiera gränser mellan länder. Detta kan ses på till exempel Rio Grande som avgränsar Mexico från USA. Donau utgjorde under lång tid romarrikets gräns norrut och är fortfarande idag en gränsdragare mellan Bulgarien och Rumänien.

[redigera] Transportmedel

Floder och älvar fungerade förr i tiden som flottningsleder. Timmerflottning var ett vanligt sätt att frakta timmer från avverkningsplatserna inåt landet till sågverk och massafabriker som ofta låg längs kusterna.

[redigera] Översvämningar

En översvämning i Ft Atkinson i Wisconsin, USA, 2004

Översvämningar är en naturlig del av flodens cykler. Emellertid har människan påverkat det naturliga sätt som floder uppträder på, genom att bygga fördämningar och försök att leda om floder. Mossar, träsk, sankmarker och andra våtområden har torrlagts för att skapa åkermark, vilket förminskat markens vattenupptagningsförmåga av överflödigt vatten, vilket i sin tur leder till plötsliga katastrofer istället för gradvisa, naturligt kontrollerade ökningar av vattenflödet. I det forna Egypten gjorde Nilens översvämningar det möjligt att leva, då näringsrikt slam och sediment gav naturligt gödsel åt fälten när vattnet dragit sig tillbaka. I våra dagar har bebyggelse bredit ut sig på samma flodbankar och översvämningarna orsakar oöverskådliga materiella skador år efter år.

Mänskliga störningar som skogsskövling och övrig borttagande av vegetation orsakar också allvarliga följdproblem, då infiltrationskapaciteten (markens förmåga att ta hand om nederbörd) minskar. Detta leder till att marken blir snabbare mättad och överskottsvattnet rinner längs med markens yta (ytavrinning) istället för ner i jorden och översvämningar kan överraskande snabbt orsaka förödelse.

[redigera] Rekreation

Rafting i Brasilien.

Floder utnyttjas för rekreationella ändamål. Längs många floder finns kanotuthyrare som tillhandahåller kanoter för paddling, eller flottar för att stilla färdas fram på floden. Snabbare partier av floden lockar utövare av fartfyllda vattensporter som riverboarding, kajaking, rafting, forspaddling och forsränning. Utövare av dessa sporter har tagit fram system för klassificering och svårighetsgradering av floder. Ett sådant klassificeringssystem är International Scale of River Difficulty.