Serbien

Wikipedia

Република Србија
Republika Srbija
Republiken Serbien

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Samo sloga Srbina spasava (endast enighet bevarar serberna)
Nationalsång: 'Bože Pravde'

Huvudstad	Belgrad
Största stad	Belgrad
Officiella språk	serbiska ¹
Statsskick president premiärminister	republik Boris Tadić Vojislav Koštunica
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	5 juni 2006 5 juni 2006
Yta • Totalt • Vatten	88 361 km² (111:e) N/A
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	9 396 411 (83:e) 106,34 inv/km² (70:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$44 665 miljoner ³ (82:a) $5 348
Valuta	serbisk dinar (`CSD`)
Tidszon	UTC+1
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Kopaonik 2,017 m ö.h. km² km
Nationaldag	27 april
Landskod	SRB
Landsnummer	`+381`
1 I Vojvodina är även följande språk officiella: rumänska, rusinska, ungerska, slovakiska och kroatiska. 2 I Kosovo även euro. 3 Siffror är från dåvarande Serbien-Montenegro.

Serbien är en stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Serbien gränsar till Kroatien, Montenegro, Bosnien-Hercegovina, Ungern, Makedonien, Rumänien, Bulgarien och Albanien. Huvudstad är Belgrad. Landet har två autonoma provinser: Kosovo och Vojvodina.

Innehåll

1 Historia
2 Politik
3 Geografi
- 3.1 Städer
- 3.2 Administrativ indelning
4 Ekonomi

[redigera] Historia

Huvudartikel: Serbiens historia

Vid delningen av Romarriket år 395 kom dagens Serbien att hamna i det östromerska riket (Bysans). På 500- och 600-talen invandrade slaviska stammar till området. På 700-talet slöt de sig till den ortodoxa kyrkan. De serbiska furstendömena Duklja (senare Zeta) och Rasjka (Rascia) upprättades som vasallstater under Bysans runt år 750.

År 1040 tillkämpade Zeta sig oavhängighet och blev ett kungadöme år 1077. Zeta lade Hum/Hercegvina och Rasjka under sig under perioden 1090-1138. År 1168 blev Rasjka en bysantinsk vasallstat, för att sedan uppnå oavhängighet år 1180. Därefter övertog Rasjka kontroll över Zeta och kungadömet Serbien upprättades därefter år 1217.

Nemanjići-dynastin regerade under perioden 1167-1371. Detta inledde en storhetstid. På 1200- och 1300-talen blev en stor del av Balkan (Makedonien, östra Hercegovina/Hum, Epirus, Thessalien och Albanien) erövrat av Serbien ("Stor-Serbien"). År 1346 krönte Stefan Dušan sig själv till tsar, men riket upplöstes efter hans död år 1355. De splittrade serbiska adelsfamiljerna förlorade därpå viktiga slag mot det osmanska riket år 1371 och den 28 juni 1389 i slaget vid Kosovo Polje, medan Zeta (sedan 1500 kallat Montenegro) bevarade sin oavhängighet. Från 1459 var Serbien en del av Osmanska riket.

Som en del av osmanska riket fick den serbiska befolkningen fler rättigheter än vad man hade haft under de kristna härskarna, bland annat avskaffades livegenskapen^[1]. Dock diskriminerades kristna bönder vid konflikt med muslimska då rättsväsendet favoriserade utövare av islam. I samband med kriget mellan Osmanska riket och Habsburg 1683-1699 reste sig serberna i ett uppror som dock slogs ned så snart Habsburgarna dragit sig tillbaka norr om floden Donau.

Serberna, ledda av Đorđe Petrović, gjorde uppror mot osmanerna år 1804 och igen år 1815. Vid fredsavtalet i Bukarest den 28 maj 1812 fick Serbien status som autonomt. Furstendömet Serbien etablerades den 21 november 1815. Den osmanska administrationen av området avslutades 1835 och de sista osmanska militära styrkorna lämnade landet 1867. Vid Berlinkongressen år 1878 (som hölls efter de osmansk-ryska krigen) fick Serbien full självständighet. Kungadömet Serbien upprättades den 6 mars 1882. Efter balkankrigen åren 1912-1913 blev även Kosovo, Sandzak och norra Makedonien underställda Serbien.

Den 28 juli 1914 förklarade Österrike-Ungern krig efter mordet på tronföljaren Franz Ferdinand i Sarajevo av en serbisk nationalist, Gavrilo Princip (se skotten i Sarajevo), vilket utlöste första världskriget. Efter kriget upprättades "Serbernas, kroaternas och slovenernas kungadöme" den 1 december 1918. Landet bytte namn till Jugoslavien den 3 oktober 1929.

Landet blev i april 1941 under andra världskriget ockuperat av nazisterna. Belgrad deklarerades snart som den första "jude-fria" huvudstaden i Europa. Efter kriget tog partisanrörelsen makten och den 29 november 1945 proklamerades den federala folkrepubliken Jugoslavien av Josip Broz Tito. Serbien blev en av 6 delrepubliker i statsfederationen. Jugoslavien regerades av kommunistpartiet fram till upplösningen 1992 då de två kvarvarande delstaterna, Serbien och Montenegro, bildade förbundsrepubliken Jugoslavien, som år 2003 bytte namn till Serbien och Montenegro. Efter att en folkomröstning i maj år 2006 i Montenegro utvisat att ungefär 55,5% var för Montenegros självständighet utropade den sig senare som oberoende stat den 3 juni. Den 5 juni erkände Serbien detta och förklarade sig i sin tur självständigt från unionen som därmed upplöstes.

[redigera] Politik

Serbien har stora problem med den organiserade brottsligheten som anses vara en av världens största procentuellt sett ur antalet innevånare i landet. Maffian har ett hårt grepp om ekonomin och har under årtionden präglat politiken i landet

[redigera] Geografi

Serbien är kustlöst och består frånsett Kosovo i huvudsak av slättland och låga kullar. Kosovo har däremot ett mycket bergigt landskap.

[redigera] Städer

Landets största stad är Belgrad med 1 711 800 invånare. Ingen annan stad kommer i närheten av dess storlek och av landets nästföljande städer, Novi Sad, Niš, Priština och Kragujevac, har ingen mer än 200 000 invånare.

Belgrad, huvudstaden.
Novi Sad (i Vojvodina)
Niš
Priština (i Kosovo)
Kragujevac
Subotica (i Vojvodina)
Prizren (i Kosovo)

Belgrad och Nis är populära turistmål.

[redigera] Administrativ indelning

Serbien är indelat i tre provinser:

Centrala Serbien
Kosovo, som är autonomt och under FNs administration
Vojvodina, som även det är autonomt

Serbien är även indelat i distrikt (okrug). Distrikten i det centrala Serbien:

Belgrad, huvudstadsregion
Bor
Braničevo
Jablanica
Kolubara
Mačva
Moravica
Nišava
Pčinja
Peć
Pirot
Podunavlje
Pomoravlje
Prizren
Raška
Rasina
Šumadija
Toplica
Zaječar
Zlatibor

Vojvodina delas in i tre geografiska områden med tillhörande distrikt:

Bačka
- Norra Bačka
- Södra Bačka
- Västra Bačka
Banat
- Norra Banat
- Centrala Banat
- Södra Banat
Srem

Kosovo är indelat i tre distrikt:

Kosovo
Kosovo-Pomoravlje
Kosovska Mitrovica

[redigera] Ekonomi

Valutan är serbisk dinar (CSD). Landet drabbades av en svår ekonomisk kris i början av 1990-talet och hör idag till de fattigaste länderna i Europa. Nettoinkomsten per invånare var år 2002 i före detta Jugoslavien, senare Serbien och Montenegro, cirka 149 euro i månaden. Montenegro hade tidigare endast runt 70 % av Serbiens ekonomiska och sociala nivå, men nu är både genomsnittliga löner och pensioner dubbelt så höga som i Serbien. Serbien har stora problem med den organiserade brottsligheten som anses vara en av världens största procentuellt sett ur antalet innevånare i landet. Maffian har ett hårt grepp om ekonomin och har under årtionden präglat politiken i landet.

Europa