Kultur

Wikipedia

Kultur kan sägas vara andlig, biologisk eller ekonomisk odling; i talspråk i regel andlig sådan.

Ordet kultur är ett lånord från latinet, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.

[redigera] Andlig odling

Kultur används emellertid främst i betydelsen människors andliga odling: för de konkreta former och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i, eller i en generell betydelse "ett sätt att leva". Den andliga odlingen manifesterar sig i språk, traditioner, religion, estetiskt skapande och kreativa uttrycksformer (konst, litteratur, musik, teater med mera), teknologi och annat som bildar en kollektiv identitet. Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar till individen. Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig, ett samhälles symbolvärld, och de mönster, uttryck och former som bibehåller dessa. I denna betydelse hör "kultur" nära samman med begreppsvärlden och samspelet mellan människor. I ett mer individuellt sammanhang, att någon är kulturell, betyder det dock att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst.

Särskilt förr avsågs med kultur en (aristokratisk) förfining och bildning (se finkultur), men numera inbegrips även folklig kultur i begreppet då även "bildning" fått en mer allmän betydelse. Som motsats till kultur sätts ofta natur eller förvildning, men detta är inte helt okontroversiellt. Till skillnad från en människas natur är hennes kultur dock inte medfödd. En människas kultur står i relation till hennes socialklass, etnicitet, miljö och könsroll, men kan inte reduceras till ett av dessa begrepp. I västvärlden skiljer man mellan barns- och ungdomskultur och den vuxna kulturen, men denna åtskillnad förekommer inte globalt.

Kulturen hör nära samman med politik, och sedan början av 1900-talet har flera regeringar runt om i världen haft en konkret kulturpolitik för att påverka samhället. Kulturpolitiken i vissa stater har varit mycket kritiserade, när en regering använt kulturen som medel för att behålla sin makt och använt kulturen för att sprida propaganda. I andra länder har kulturpolitiken främst varit av ekonomisk art, och begränsat sig till statliga anslag till utövande konstnärer utan avsikt att påverka kulturens innehåll. En viktig funktion för kulturpolitiken är att finansiera bevarandet av kulturarvet i form av museer, arkiv, och att hålla äldre hantverk som industrialiseringen ersatt levande. En annan uppgift för kulturpolitiken är att lösa eventuella konflikter mellan minoritets- och majoritetsbefolkningar, och att värna om minoriteters kulturer. Somliga som förespråkar naturlig ordning är motståndare till att en regering utövar kulturpolitik, bl.a. för att de anser att kulturen är självförsörjande om den har någon funktion. Andra menar att kulturpolitik per definition alltid är ett negativt maktmedel med vilket en regering sprider värderingar som är kännetecknande för dess ideologi, och att urvalet av vilka som får statliga anslag aldrig saknar ideologiska hänseenden. Dessa slag av kritik kan i Sverige höras från såväl medlemmar av moderaterna som anarkister.

Enligt en numera utbredd uppfattning är kulturer dynamiska och föränderliga. Nya kulturella uttryck uppkommer ibland genom att två olika kulturer möts, men kulturerna kan även krocka och kulturmötet kan då i stället skapa en motsättning. En stark intolerans, avsky eller rädsla mot andra kulturer eller människor från andra kulturer kallas xenofobi. Att värna om kulturell mångfald och minoritetskulturers bevarande kallas pluralism. Vissa stater i västvärlden kallas ibland "kulturimperialister" med vilket menas att de anses tycka att deras kultur är överlägsen andras, att de försöker förändra andra stater så att de ska anamma deras kultur, och att deras kultur slutligen regerar andras så att det strukturellt påminner om imperialism. Ibland anges ekonomiska motiv till detta.

[redigera] Andra betydelser

Man talar också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen och så vidare. I senare tid behöver det inte nödvändigtvis vara en homogen folkstam, utan man kan tala om amerikansk kultur. Den här betydelsen inkluderar, men är absolut inte begränsad av, den ovanstående betydelsen. Här inkluderas också saker som statsskick, militär och en massa annat.

När olika folkgrupper blir mer eller mindre isolerade från varandra, uppstår förgreningar av kulturen med olika utveckling på olika håll. Detta kan ske både geografiskt och socialt. I det senare fallet talar man om subkulturer.