Rumänien

Wikipedia

**România**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Deşteaptă-te, române!'

Huvudstad	Bukarest 44° 25' N; 26° 06'E
Största stad	Bukarest
Officiellt språk	rumänska
Statsskick president premiärminister	republik Traian Băsescu Călin Popescu-Tăriceanu
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Osmanska riket 9 maj 1877 13 juli 1878 (Berlinavtalet)
Yta • Totalt • Vatten	238 391 km² (78:e) 3,0%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	22 303 552 (50:e) 96,9 inv/km² (79:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$190,760 (44:e) $8,785
Valuta	Rumänsk leu (`RON`)
Tidszon	UTC+2 (DST UTC+3)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Moldoveanu 2 544 m ö.h. km² Donau 2 860 km
Nationaldag	1 december
Landskod	RO, ROU
Landsnummer	`+40`

Rumänien är en republik i sydöstra Europa som ibland sägs tillhöra Balkanregionen. Det gränsar mot Ukraina och Moldavien i nordöst, Ungern i väst och Serbien och Bulgarien i söder längs med floden Donau. Rumänien har en sträcka kust mot Svarta havet och östra och södra Karpaterna går genom landets mitt. Rumänien har varit medlem i NATO sedan 2004, och är kandidat till att gå med i EU, avtalet skrevs på 2005 och landet kommer att ansluta sig till EU år 2007. Huvudstad är Bukarest.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Rumäniens historia

Rumänien bestod under medeltiden av två stater: Moldau och Valakiet, medan i Transylvanien, som då var en del av Ungern, fanns en rumänsk majoritet. Från 1500-talet och fram till självständigheten år 1878 var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.

Efter andra världskriget blev Rumänien en del av östblocket med en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceausescu till makten och distanserade Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik, han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia (bilmärke) och även passagerarflygplan tillverkning på licens av BAC 1-11. Rumänien var bland annat den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen). Nicolae Ceausescu tog även fram mer nationalism än sina föregångare där det rumänska lyftes fram mer.

Ceausescus storslagna planer och skrytbyggen med presidentpalatset i Bukarest som topp stod i kontrast till den stora fattigdom som befolkningen levde i med stora problem ekonomiskt och socialt. Precis som i övriga satellitstater genomförde årliga propagandaföreställningar vid större nationella firanden. Säkerhetspolisen, Securitate, kontrollerade och förföljde medborgarna.

Rumänien var inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution.

Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta. Rumänien är ekonomiskt sett på efterkälken jämfört med väst-nordeuropa men de senaste åren uppvisar Rumänien goda tillväxtsiffor.

[redigera] Politik

Huvudartikel: Rumäniens politik

Rumänien är en demokratisk republik. Den lagstiftande grenen av den rumänska regeringen består av två kammare, Senat (senaten), som 2005 hade 137 medlemmar, och Camera Deputaţilor (underhus), som 2004 hade 332 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Landets president, ledaren av den verkställande grenen, väljs också demokratiskt vart femte år. Fram till 2005 gällde vart fjärde år. Presidenten väljer ut en premiärminister, som leder regeringen. Medlemmarna i regeringen väljs i sin tur av premiärministern. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Rumäniens geografi

En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gränsen mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat.

Då många av Rumäniens gränser består av naturliga floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2-5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtionden. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005.

Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34% berg, 33% backigt och 33% lågland.

Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omringar transsylvaniska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 möh, det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår karpaterna i ett backigt landskap.

Karta över Rumänien

[redigera] Städer i Rumänien

#	Stad	Befolkning	Län
1.	Bukarest	2 082 334	Bukarest
2.	Iaşi	320 888	Iaşi
3.	Cluj-Napoca	317 953	Cluj
4.	Timişoara	317 660	Timiş
5.	Constanţa	310 471	Constanţa
6.	Craiova	302 601	Dolj
7.	Galaţi	298 861	Galaţi
8.	Braşov	284 595	Braşov
9.	Ploiesti	232 527	Prahova
10.	Braila	216 292	Braila
11.	Oradea	206 616	Bihor
12.	Bacau	175 500	Bacau

Källa: National Institute of Statistics, 2002 Census

Populära turistmål är Bukarest, Constanţa, Timişoara, Sibiu och Braşov.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Rumäniens demografi

[redigera] Etnicitet

Etniska grupper (statistik från 2002):

Rumäner 89,5%
Ungrare 6,5%
Romer 2,5%
Ukrainare 0,3%
Tyskar 0,3%
Ryssar 0,2%
Turkar och tatarer 0,2%
Albaner 0,1%
Övriga 0,4%

Övriga inkluderar mindre grupper folk med ursrpung från grannländerna, exempelvis en grupp på runt tusentalet polacker i Suceava.

Vissa grupper hävdar att antalet romer i Rumänien är fler än vad som anges i den officiella statistiken, då vissa romer väljer att kalla sig själva rumäner eller ungrare. Romerna kallas ofta i Rumänien ţigani (tzigany), jämför zigenare.

Etinska minoriteter får använda sina modersmål i undervisningen, och har tillgång till information i sina modersmål från myndigheter i städer där de utgör mer än 20% av befolkningen. I städer där minoritetsbefolkningen uppnår mer än 30% av befolkningen kan lokala rådsmöten hållas på minoritetsspråket, ifall översättning till rumänska kan erhållas, och officiella protokoll förs på rumänska. Dock är romerna fortfarande diskriminerade och kraftigt överrepresenterade bland landets fattiga.

[redigera] Språk

Officiellt språk i Rumänien är rumänska (ett romanskt språk i den italiska undergruppen till den indoeuropeiska språkfamiljen). Runt 26 miljoner personer talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.

En relativt stor ungersk minoritet i Transsylvanien talar både ungerska och rumänska, och fram till 1990-talet fanns det ett visst antal karpattyskar, men de flesta av dem lämnade landet i och med kommunismens fall.

[redigera] Religion

Religioner (statistik från 2002):

Rumänsk-ortodoxa - 86,7%
Romersk-katolska - 4,6%
Protestanter - 3,7%
Pingstvänner - 1,5%
Uniater - 0,9%

De flesta rumäner är medlemmar i rumänsk-ortodoxa kyrkan, som är en kyrka inom Östortodoxa kristendomen. Katolicismen och protestantismen är också representerade, men främst i områden som är befolkade av mer västinfluerade invånare.

I Dobruja, en region längs med Svarta havets strand, finns en liten muslimsk minoritet bestående av turkar och tatarer. Detta är en rest sedan Osmanska rikets regeringstid respektive migration från Krim.

[redigera] Industri

Biltillverkaren Dacia har de senaste åren fått ny fart genom ägaren Renault. En ny billig och modern modell har lanserats för främst den östeuropeiska marknaden. Renault har en tradition i Rumänien då Dacia-modellen under kommunisttiden från början var Renaults personbilsmodell Renault 12.

[redigera] Idrott

Rumäniens fotbollslandslag har deltagit i VM i fotboll och EM i fotboll flera gånger. Under 1980-talet tillhörde FC Steaua Bukarest europatoppen och vann Europacupen för mästarlag 1986. Rumänien är även framgångsrikt inom friidrott. Inom gymnastiken har man haft en av de största i Nadja Comaneci.