Molotov-Ribbentroppakten
Wikipedia
Molotov-Ribbentroppakten undertecknades den 23 augusti 1939 av Sovjetunionens resp. Nazitysklands utrikesministrar, Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop. Pakten innebar ett icke-aggressionsavtal staterna emellan, men inbegrep även i hemlighet delningen av Polen. En dryg vecka senare, 1 september, bröt andra världskriget ut genom Nazitysklands invasion av Polen. 17 september anföll Sovjet det östra Polen med 500 000 man.
I ett hemligt tilläggsprotokoll delades östra Europa upp så att bl.a. Finland, Estland, Lettland och Litauen hamnade i den sovjetiska intressesfären. Genom diplomaten och spionagenten Hans von Herwarth blev det hemliga tillägget känt för Storbritannien och USA dagen efter påskrivandet, men Polens regering blev inte informerad. Pakten anses även ha varit ett sätt för Stalin att köpa sig tid samt skynda på den egna upprustningen av Sovjetunionen.
Undertecknandet föregicks av intensiva förhandlingar, i vilka Sovjetunionen parallelt förde förhandlingar med Nazityskland å ena sidan och Storbritannien och Frankrike å andra sidan. Det kortsiktiga sovjetiska motivet bakom pakten var att söka bevara fred med Tyskland eller åtminstone vinna tid inför ett oundvikligt tyskt anfall, medan Hitler önskade annektera Polen utan sovjetiskt ingripande, avskräcka de med Polen förbundna västmakterna från krig eller föra krig mot dem utan att riskera angrepp från öster.
De långsiktiga expansionistiska målen framträdde i det till pakten fogade protokoll som tillerkände Sovjetunionen speciella intressen i Finland, Estland, Lettland, Bessarabien och östra Polen, samt Tyskland motsvarande i västra Polen och i Litauen (dessa områden fördes dock till den sovjetiska sfären genom tilläggsavtal 1939). Under 1940 fördes förnyade förhandlingar om utvidgat samarbete men utan att parterna kunde komma överens.
Med undantag för Finland kom sovjetstatens efterkrigsgränser att ungefärligen följa stadgandena i pakten. Fram till 1980-talets slut förnekade sovjetrepresentanter kategoriskt existensen av de hemliga protokoll som kunde vittna om de baltiska republikernas tvångsanslutning till unionen.
Sovjetunionen förnekade det hemliga tillägget ända till 1988, när en medlem i politbyrån, Alexander Nikolajevitj Jakovlev, erkände protokollets existens. Hemligstämpeln för dokumentet togs bort först efter Sovjetunionens upplösning 1992.
