Judendom
Wikipedia
Religion |
Abrahamitiska religioner |
judendom - kristendom |
islam - bahai - sikhism |
Denna artikel är del av serien om judendomen |
Skrifter |
Torah - Tanach |
Mishna - Mekhilta - Midrash |
Talmud - Jerushalmi - Bavli |
Tosefta - Emunot vedeot |
Mishné Tora - Moré nebuchim |
Shulchan aruch - Mappa |
Sefer jetzira - Bahir - Zohar |
Haggada - Siddur |
Helger |
det judiska året |
pesach - omer - shavuot |
tisha beav - selichot |
rosh hashana |
jom kippur |
sukkot - sheminí atzeret |
simchat Torah - chanukka |
tu bishvat - purim |
Händelser i Livet |
berit mila |
pidjon habbén |
zebed habbát |
bar mitzva - bat mitzva |
Gudstjänst och bön |
Templet i Jerusalem |
synagoga - minjan |
Modé ani - Shema Jisrael |
toraläsning - kaddish |
amida - aronitiska välsignelsen |
kiddush - birkat hammazon |
havdala |
Rituella yrken |
rabbin - chazzan - daján |
gabbaj - sofer - shochet |
Dagligt liv |
halacha - bet din |
mat - kosher - shechita |
mikvé - tevila - shabbat |
tallit - tefillin |
Lokala riktningar |
sefardisk - ashkenazisk |
italienisk (bené Roma) |
romaniotisk |
mizrachisk - jemenitisk |
Beta Esrael (etiopisk) |
Bene Israel (indisk) |
Teologiska riktningar |
samaritansk - karaitisk |
chasidism - kabbala |
ortodox |
konservativ - reform |
rekonstruktionistisk |
renewal - human-etisk |
Judendom, judarnas religion, räknas som en världsreligion och den äldsta kända monoteistiska religionen. Den kallas ibland för moderreligion till kristendom och islam. Den hebreiska Bibeln, Tanach, är också helig skrift för de kristna och en del av denna, Toran, kallas av dem Gamla Testamentet. Judendom är en abrahamitisk religion.
Idag finns ungefär 14 miljoner judar spridda över världen. Antalet judar i Sverige beräknas till ca 17 000.
Den viktigaste delen av de heliga skrifterna är Torah, lagen. Torah är samma sak som Moseböckerna i kristendomens gamla testamente. Bland andra viktiga skrifter, som dock inte hålls för heliga, märks kommentarerna i Talmud och Mishna, samt bönerna i Siddur.
Det finns idag tre huvudinriktningar i judendomen; ortodox, konservativ samt reformistisk judendom.
Innehåll |
[redigera] Grundprinciper i Judendomen
- En enda gud (monoteism)
- Bara dyrka en gud, och inte avbilda hans gestalt eller uttala hans namn
- Gud är omnipotent, allvetande och evig.
- Gud är icke-fysisk, ständig och allestädes närvarande
- Gud kan gripa in i historien och gör sin vilja känd genom den
- Judarna är ett av Gud utvalt folk med uppgift att följa Guds lära
- Själen är ren vid födseln och människan har fri vilja och en tendens att göra gott (yetzer hatov) och en tendens att göra ont (yetzer hara).
- Människor kan reparera sina synder genom böner, ånger och välgörenhet
[redigera] Historia
Mose räknas i regel som judendomens religionsstiftare. Enligt Torah föddes han under en period då judarna var slavar i Egypten. Mose ledde judarna ut ur Egypten ut i Sinaiöknen där Israels folk slöt ett förbund med Gud och fick De tio budorden (Decalogen) vid berget Sinai (se vidare Uttåget ur Egypten).
Inom judendomen räknar man dock med en tradition som sträcker sig än längre bort i tiden, till patriarken Abraham, som skall ha ingått ett förbund med Gud. Abraham skulle bli "fader till många", förfadern till det folkslag som skulle följa Guds lära, i gengäld skulle Abraham och hans barn få landet Kanaan (ungefär motsvarande Israel idag).
Trots inflytanden från olika håll genom årtusenden finns det några punkter i läran som varit konstanta:
- Monoteismen (i allra äldsta tiden monolatri), att det inte finns några gudar utom Gud (första budordet). Enligt andra och tredje budordet får dessutom Gud inte avbildas och hans namn inte uttalas.
- Israeliterna är Guds utvalda folk.
- Gud ingriper i judarnas historia och manifesterar därmed sin vilja.
Judarna firar shabbat från solnedgång på fredag kväll fram till mörkrets inbrott på lördag kväll. På shabbat hålls bön i synagogan och särskilda föreskrifter för shabbat gäller.
[redigera] Viktiga perioder och händelser inom judendomen
- ungefär 1700 f.Kr. - Vistelsen i Egypten 1700-1250?
- 1200 - Utvandringen från Egypten (Exodus) och ökenvandringen 1250-1210
- 1100 - Domartid
- 1000 - Kungatid
- 900 - Riket delas- två kungariken; Israel och Juda
- 700 - NordriketIsrael erövras av Assyrierna under Salmanassar V 722, Befolkningen i Nordriket drivs i exil av Sargon II. Jesaja 725
- 600 - Första templets förstörelse. Profeten Jeremia
- 500 - Sydrikets fall 587, Persisk tid. Templet ödeläggs. Befolkningen i Juda förs till Babylon. Profeten Hesekiel ca 590. Den andra Jesaja ca 550. Det andra templet uppförs 520-515.
- 300 - Grekisk tid
- 200 - Septuaginta
- 100 - Romersk tid, Mackabéertid. Templet återinvigs 164.
- 0 - Andra templets förstörelse år 70. Akademin i Javne grundas ca 70-80.
- 200 e.Kr. - Mishna ca 200
- 300 - Palestinska Talmud ca 360-430
- 500 - Babyloniska Talmud ca 550
- 700 - Gaonernas tid, akademiker i Babylon ca 550-1050
- 800 - Khazarerna konverterar till judendomen
- 900 - "Gyllene tidsåldern" i Spanien, ca 950-1148
- 1000 - Rashi 1040-1105
- 1100 - Maimonedes 1135-1204
- 1200 - Förföljelser under Almohaderna
- 1400 - Förföljelser och fördrivningar i Europa, fördrivning från Spanien 1492
- 1500 - Centrum för mystiker i Safed
- 1700 - Chasidism, Haskala (upplysning), Sionism
- 1800 - Moderna judiska riktningar
- 1900 - Förintelsen av 6 miljoner judar 1939-1945, Staten Israel bildas 1948
[redigera] Större högtider
[redigera] De tre pilgrimshögtiderna
[redigera] De stora högtiderna
- Rosh hashana (den judiska nyårsdagen)
- Jom kippur (försoningsdagen)
[redigera] Andra centrala högtider och minnesdagar
- Shabbat (vilodagen varje fredag kväll till lördag kväll)
- Tisha beav (minnesdag av templets ödeläggelse)
- Simchat Tora (Torans glädjesfest)
- Chanukka (tempelinvigningsfesten, ljushögtiden)
- Tu bishvat (trädens nyårsdag)
- Purim (judiskt "karneval")
[redigera] Se även
- Förbundsarken
- JHVH
- Profeter
- Religion
- Synagoga
- judiska kalendern = hebreiska kalendern
- Ortodox judendom
- Reformistisk judendom
- Konservativ judendom