Kaliningrad

Wikipedia

Katedralen på ön Kneiphof i centrala Kaliningrad

Centrala Königsberg på 1700-talet. I mitten ön Kneiphof

Leninstatyn i Kaliningrad

Kaliningrad (ryska: Калининград), före detta Königsberg, är en stad i regionen Kaliningrad oblast (ryska:Калининградская область) i Ryssland, vid sydöstra Östersjön. Regionen är helt separerad (en exklav) från det egentliga Ryssland. Regionen Kaliningrad gränsar i väster till Östersjön, i sydväst till Polen och från sydost till norr till Litauen. Genom staden Kaliningrad flyter floden Pregel. Kustens norra del utgörs av den mycket smala och långa landtungan Kuriska näset som är nationalpark och ett av UNESCOs listade världsarv.

Regionen har totalt en miljon invånare, varav 400 000 bor i staden Kaliningrad. Den har en areal på 15 000 km².

Innehåll

1 Historia
2 Frihandelszon
3 Framträdande personer från Königsberg/Kaliningrad
4 Se även
5 Externa länkar

[redigera] Historia

Königsberg är en gammal tysk hansastad, som grundades 1255 av den tyska orden och uppkallades efter den tjeckiske kung Ottokar II av Böhmen som deltog i ett korståg mot balterna i trakten.

Den blev huvudstad i hertigdömet Preussen, som 1618 ingick personalunion med Brandenburg under ätten Hohenzollern. 1701 blev Preussen-Brandenburg utropat till kungariket Preussen.

Königsberg blev ett centrum för kunskap och utbildning. En av stadens söner, den ledande matematikern och astronomen Johann Müller, (1436-1476), tog sig stadens latinska namn, "Regiomontanus". Andra berömda söner är matematikern Christian Goldbach och filosofen Immanuel Kant. År 1736, beskrev matematikern Leonhard Euler problemet med Königsbergs sju broar, som senare blev den matematiska grenen topologi.

Königsberg var huvudstad i provinsen Ostpreussen fram till 1945.

Staden blev under andra världskriget fullständigt lagd i ruiner. Efter andra världskriget blev Königsberg ockuperat av Sovjetunionen. Stadens invånare blev fördrivna och många brutalt mördade av den Röda Armen som på så sätt hämnades för Nazitysklands omänskliga framfart i öster. År 1946 blev regionen en del av Ryssland och Sovjetunionen och namnändrades till Kaliningrad efter Michail Kalinin. Kaliningrad var fram till Sovjetunionens fall huvudbas för den sovjetiska östersjöflottan.

Det gamla kungaslottet skadades svårt under kriget och revs sedan av ryssarna, och ett stadshus av betong byggdes senare på platsen men har aldrig blivit färdigbyggt utan förfaller mer och mer.

År 1996-2006 byggs en ny stor katedral, Kristus-Frälsarens katedral, den första större ryska kyrkobyggnaden i Kaliningrad, som blir den näst största i Ryssland.

[redigera] Frihandelszon

Kaliningrad är en frihandelszon. Regionen har speciella avtal med de baltiska staterna för att den ryska inrikestrafiken ska fungera. Här pågår omförhandlingar på grund av att Polen och Litauen har gått med i EU, vilket komplicerar bilden för Ryssland. Numera krävs till exempel visum för ryssar till Litauen, vilket inte krävdes tidigare.