1812 års krig
Wikipedia
1812 års krig (War Of 1812) utkämpades 1812-1815 mellan USA och Storbritannien. Under kriget invaderade USA Kanada, men slogs tillbaka. Brittiska trupper landsteg vid den amerikanska huvudstaden och brände bland annat Vita Huset. Britterna hade många indianska allierade, ledd av Tecumseh, och den blivande presidenten Andrew Jackson förde ett bittert och blodigt krig med creekindianerna i sydstaterna. Krigets huvudslag utkämpades i New Orleans 1815. Då hade fred redan slutits i Gent 1814, men nyheten hade inte hunnit nå den amerikanska kontinenten.
Kriget delade USA politiskt och delstaterna i New England ingick ett separat vapenstillestånd med de brittiska kolonierna Nova Scotia och New Brunswick. De fredsvänliga krafterna samlades i ett författningskonvent - the Hartford Convention - som arbetade för att New England skulle utträda ur den federala unionen. Separatismen i New England misskrediterade så federalistpartiet i den stora allmänhetens ögon att det efter 1812 års krig var en överspelad politisk kraft i den nationella politiken.
