Thomas Jefferson

Wikipedia

**Thomas Jefferson**

Nummer:	3:e presidenten
Vicepresident:	Aaron Burr & George Clinton
Ämbetsperiod:	4 mars 1801 – 4 mars 1809
Företrädare:	John Adams
Efterträdare:	James Madison
Födelsedatum:	Lördagen den 13 april 1743 (ns)
Födelseplats:	Shadwell, Virginia
Dödsdatum:	Tisdagen den 4 juli 1826
Dödsplats:	Charlottesville, Virginia
Hustru:	Martha Wayles Skelton
Politiskt parti:	Demokrat-republikan

Thomas Jefferson, född 13 april 1743, död 4 juli 1826, var USA:s tredje president 1801-1809 och den andra vicepresidenten 1797-1801. Han var även statsman, ambassadör i Frankrike, politisk filosof, revolutionär, jordbrukare, landägare, arkitekt, arkeolog, slavägare, författare, uppfinnare och grundare till University of Virginia. Jefferson var även den främste upphovsmannen till den amerikanska självständighetsdeklarationen.

Bedrifter som president inkluderar Louisianaköpet.

Innehåll

1 Jeffersons ungdom
2 Amerikansk och fransk revolution
3 Utrikesminister, vicepresident och president
4 Politiska tankegångar
5 Jeffersons syn på slaveri
6 Arkitekten Jefferson
7 Synen på Jefferson
8 Se även
9 Externa länkar
10 Källor

[redigera] Jeffersons ungdom

Thomas Jefferson föddes i Goochland county i Virginia då på västfronten av de engelska kolonierna. Han var son till Peter Jefferson. Släkten invandrade från Wales någon gång under 1500- eller 1600-talet. Den unge Thomas studerade latin och grekiska och tog examen 1760. Han fortsatte sin utbildning på College i Williamsburg där han sägs ha varit en mycket flitig student, som tillbringade 15 timmar om dagen med studierna, tre timmar med att öva fiol och resterande sex timmar med att äta och sova. Efter studierna i juridik i Williamsburg fortsatte han på samma bana i yrkeslivet. Juridiken kom han dock snart att lämna för politiken och deltagandet i den amerikanska frihetsrevolutionen.

1772 gifte sig Jefferson med Martha Wayles Skelton och de flyttade in i hans arkitektoniska livsverk, Monticello, som då bara bestod av den sydvästra flygeln.

[redigera] Amerikansk och fransk revolution

Efter korta karriärer i några politiska församlingar skrev Jefferson sitt första stora politiska verk: A Summary View of the Rights of British America. Verket fick stor politisk betydelse för det kommande upproret mot britterna.

1775 fick han en plats i kontinentala kongressen där han utsågs att ingå i en kommitté som skulle ta fram och formulera motiv för ett uppbrott med Storbritannien. Andra deltagare var John Adams och Benjamin Franklin, men Jefferson var den som skulle författa det första utkastet. Jefferson gjorde just det och kongressen debatterade därefter utkastet och ändrade ungefär en femtedel av den ursprungliga texten. Jefferson sågs inte då som författaren av självständighetsdeklarationen. Den sågs mer som hela kongressens verk. Först runt 1790 började man tala om Jefferson som den egentliga författaren.

Jeffersons fru dog 1782 och för att komma iväg från sorgen i Monticello accepterade Jefferson att efterträda Benjamin Franklin som amerikansk ambassadör i Paris 1784. Under vistelsen i Paris verkar Jeffersons politiska och offentliga karriär ha stagnerat. Förenta Staterna var försvagat efter kriget mot Storbritannien och få var därför intresserade i utvecklandet av handelsförbindelser med landet. Istället ägnade Jefferson sig åt kvinnor och kultur. Här förälskade han sig i Maria Cosway, de tillbringade månader tillsammans och njöt av Paris kulturliv.

Jefferson stödde inledningsvis den franska revolutionen och såg paralleller mellan de upproriska parisarna och hans eget folks uppror mot britterna. Han trodde franska revolutionen skulle förbli oblodig. Jefferson flyttade lyckligtvis tillbaka till hemtrakterna innan kontrarevolutionen, inbördeskriget och det yttre kriget bröt ut.

Thomas Jefferson

[redigera] Utrikesminister, vicepresident och president

Jefferson återvände till USA 1789 och blev där utrikesminister under president George Washington. Som utrikesminister stödde Jefferson Frankrike och den franska revolutionen. Storbritannien betraktade han som korrupt och despotiskt medan Frankrike stod för upplysning och framåtanda. Han fortsatte att stödja franska revolutionen och menade att oroligheterna snart skulle vara över när folket fått sin frihet.

Under hans bortovaro i Paris hade man ratificerat konstitutionen 1788 efter långa debatter. Jeffersons syn på konstitutionen handlade inte så mycket om att definiera vad de styrande fick bestämma över, utan snarare vad de inte fick bestämma över, trots att Jefferson själv tillhörde de styrande. Han var nämligen rädd för despotism och korruption, som han själv upplevt under det brittiska styret. Han stödde nu tanken att införa människans rättigheter "Bill of rights" som ett tillägg till konstitutionen. Han var stark kritiker till federalisterna som höll på att bygga ett toppstyre likt det så förhatliga brittiska styret under George III, menade han. Vid mitten av 1790-talet hade nämligen de två partierna federalisterna och republikanerna bildats. De sistnämnda stod för att så mycket som möjligt av makten skulle föras ner till delstatlig nivå. Republikanerna var det parti som Jefferson stödde och också blev ledare för. Det kom senare att byta namn till demokratiska partiet.

1800 blev han den hittills ende amerikanske president som utsetts av representanthuset. Det blev nämligen dött lopp mellan Jefferson och Aaron Burr i elektorskollegiet. I Jeffersons administration var James Madison utrikesminister. Som president nådde han toppen av sin karriär i och med köpet av landområden från fransmännen, det så kallade Louisianaköpet. Detta fördubblade USA:s areal och förstärkte landet. Motgångarna kom dock snabbt därefter. Napoleonkrigen i Europa ledde till att engelsmännen och fransmännen satte USA i sjöblockad. Jefferson svarade med ett embargo som stängde alla amerikanska hamnar för brittiska och franska fartyg. Men USA, som inte var så starkt än (delvis på grund av Jeffersons egen politik med mindre federal styrning och mer delstatlig), led själv mest av embargot och det blev inledningen till slutet av hans karriär.

[redigera] Politiska tankegångar

Jefferson var liberal och tydligt inspirerad av tänkare som John Locke och Montesquieu. Han stod politiskt mycket nära och samarbetade mycket med John Adams, USA:s andra president. Jefferson såg människan som okränkbar med vissa givna rättigheter, såsom de definierades i tilläggen till konstitutionen. För amerikanska självständighetsdeklarationen, som Jefferson själv skrev till stora delar, kan konstateras att vissa delar bara är omskrivningar av John Lockes verk[1].

[redigera] Jeffersons syn på slaveri

Jefferson var plantageägare och hade själv ungefär 200 slavar boende på Monticello. Totalt genom tiderna lär han ha ägt 600 slavar. Jefferson var dock emot slaveri som princip och menade att alla människor hade rätt till frihet. Han ansåg dock att afrikaner var rent biologiskt underlägsna vita européer, en åsikt som var vanlig vid denna tid och också stod i överensstämmelse med dåtidens "vetenskap".

Ett rykte spreds att Jefferson hade ett förhållande med en av sina slavar, mulatten Sally Hemings, ett rykte som varken kunde avvisas eller bevisas, förrän år 2000. Modern DNA-teknik visade då nämligen sambandet mellan Jeffersons DNA och Sally Hemings släktingars DNA. Jefferson fick alltså minst ett barn med sin egen slavinna.

Monticello

Rotundan vid University of Virginia

[redigera] Arkitekten Jefferson

Jefferson var inte bara statsman, filosof och president. Han var också en av USA:s främsta arkitekter. I sitt eget hem, Monticello, får han sin nyklassicistiska arkitektur att passa in i det amerikanska landskapet. Ett annat av hans största verk var University of Virginia där huvudbyggnaden, den så kallade Rotundan, syns här på bild.

[redigera] Synen på Jefferson

Jefferson betraktas i USA som en av de så kallade "founding fathers" vars gärningar och tankegångar sägs ligga till grund för de värderingar som nationen bygger på. John F. Kennedy lär ha sagt vid en middag för nobelpristagare i Vita huset att "detta är den mest fantastiska församling av talang och mänsklig kunskap som någonsin samlats i Vita Huset, möjligen undantaget när Jefferson åt middag här själv". Jeffersons hjältegloria har dock i viss mån kommit lite på sned efter att hans syn på slaveri och också förhållandet med Sally Hemings bekräftats. Som politisk tänkare och grundare av USA får man ändå anse att han är en av de största.