Kvotering
Wikipedia
Kvotering, typ av särbehandling som innebär att en andel av positionerna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning reserveras för en speciell grupp. Begreppet syftar framför allt på kvotering grundad på medfödda egenskaper som kön, ras, etnicitet eller kast, snarare än den som grundas på olika former av kompetens.
Innehåll |
[redigera] Två typer av kvotering
Man skiljer ofta mellan två former av kvotering, "radikal" och "måttfull". Den radikala kvoteringen går ut på att reservera en viss "kvot" för en underrepresenterad grupp och (så länge det finns aktuella sökande inom denna grupp) enbart anställa den mest kvalificerade inom denna grupp, oavsett om det kan finnas mer kvalificerade inom någon annan grupp. Exempelvis, om man beslutat att hälften av alla undersköterskor på en arbetsplats skall vara män, så anställer man bara de mest kvalificerade männen, så länge männen är underrepresenterade. Denna form av kvotering är relativt ovanlig och kan, som exemplet nedan gällande kvotering i svensk utbildning betraktas som diskriminering. Måttfull kvotering innebär istället att man när två sökande har "ungefär" samma kriterier, väljer den sökande som tillhör den underrrepresenterade gruppen. (Kjörup 1999)
[redigera] Kvotering i svensk utbildning
Uppsala universitet beslutade inför antagningen till juristutbildningen 2004 att 30 av de 300 platserna skulle reserveras för sökande med utländsk bakgrund. Detta medförde att två studenter blev nekade plats trots högre betyg än två antagna. Uppsala tingsrätt förklarade 2005 att antagningsbeslutet utgjorde olaga diskriminering och tilldömde de förfördelade studenterna skadestånd.
[redigera] Källförteckning
- Kjørup, Søren. (1999). Människovetenskaperna - Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
