Chile

Wikipedia

Se chili för kryddväxterna.

**La República de Chile**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Por la razón o la fuerza (Spanska: Genom förnuft eller styrka)
Nationalsång: 'Himno Nacional'

Huvudstad	Santiago de Chile 33° 27´ S, 70° 40´ V
Största stad	Santiago de Chile
Officiellt språk	spanska
Statsskick President Regeringschef	republik Michelle Bachelet Michelle Bachelet
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Spanien 18 september 1810 12 februari 1818
Yta • Totalt • Vatten	756 950¹ km² (37:e) 1,07%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	16 134 219 (60:e) 21,1 inv/km² (154:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$193 213 miljoner (46:a) $11 937
Valuta	chilensk peso (`CLP`)
Tidszon	UTC-4
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Ojos del Salado 6 879 m ö.h. Lago de Llanquihue 860 km² Loa 440 km
Nationaldag	18 september
Landskod	CL, CHL
Landsnummer	`+56`
¹Chile gör anspråk på 1 250 000 km² av Antarktis.

Chile (spanska: República de Chile) är ett land i Sydamerika, omfattar en lång kustremsa mellan bergkedjan Anderna i öst och Stilla havet i väst. Landet gränsar till Argentina i öst, Bolivia i nordost och Peru i norr.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Chiles historia

Spanjorerna nådde Chile under April 1536. När spanjorerna erövrade det chilenska området på 1500-talet levde där 17 olika ursprungsfolk. Idag är det bara några få kvar. Spanjoren Pedro de Valdivia annekterade landet till Kastilien, det vill säga spanska kronan. Han grundade Santiago år 1541. Efter a ha korsat floden Bio-Bio mot söder mötte han oväntat motstånd från lokalbefolkningen, Mapucheindianerna. De var dom enda som inte vart besegrade av spanjorerna i hela Amerika. Han lyckades grunda flera städer och befästingar i södra Chile men dog emellertid år 1553 efter slaget vid Tucapel. Vid sekelskiftet utbröt ett allmänt uppror från indianerna vilket slutade med att alla städer i Chile söder om Bio-Bio ödelades. Bara staden Valdivia omgrundades med starka befästingar. Chile hade vid den tiden blivit besvärande för myndigheterna i Peru, som ansvarade för Chile inför kungen. Chile var länge en av de fattigaste kolonierna i Amerika.

År 1810 blev Chile en självständig stat efter att ha varit en spansk koloni. Det blev startpunkten på en stolt demokrati-tradition (1818-1973), som endast bröts under anarkin på 1830- och 1930-talen.

Chile var också i krig mot Peru och Bolivia från 1879 till 1884, Stillahavskriget (Guerra Del Pacifico eller War of the Pacific). Chile vann kriget och kunde expandera sitt territorium med nästan en tredjedel. Bolivia blev utan kust och Peru förlorade tre provinser (en av dessa återgick till Peru på 1920-talet).

I presidentvalet 1970 fick marxisten Salvador Allende 37% av rösterna och utsågs till Chiles president. Allende kandiderade för en koalition av vänsterpartier, Unidad Popular. Han presenterade ett demokratiskt socialistiskt program som bland annat syftade till att nationalisera en del större industrier såsom koppargruvor samt satsningar på en offentlig sektor med sjukvård och utbildningsväsende. Att en socialist blivit vald till president i Chile uppskattades inte av USAs administration som besatt politiska intressen i Latinamerika och stödde högern. En del av Chiles koppargruvor ägdes också av amerikanska bolag.

1973 ökade Unidad Popular sitt väljarstöd och fick 43% av rösterna till parlamentet. Den 11 september 1973 genomfördes en militärkupp ledd av generalen Augusto Pinochet. Allende som befann sig i det stormade presidentpalatset dog samma dag. Dödsorsak är inte helt säkerställd. De flesta av de verksamma inom vänstern avrättades. En militärregim med Pinochet som ledare inrättades och flera partier samt fackförbund förbjöds. Militärdiktaturen varade från 1973 fram till 1990. Augusto Pinochet avled den 10 december 2006 på militärsjukhuset i Santiago till följd av en hjärtinfarkt. Efter 1990 hölls återigen demokratiska val i Chile där Patricio Aylwin blev president.

I presidentvalet i Chile 2005-2006 segrade Michelle Bachelet.

[redigera] Geografi

Högsta berget är Ojos del Salado ("Saltsjö-ögonen") på 6 879 meter över havet. Längsta floden är Loa, cirka 44 mil lång. Chile är det längsta landet i världen om man räknar från norr till söder. Man kan jämföra Chiles längd med sträckan Madrid - Moskva.

Naturtillgångar: koppar, timmer, järnmalm, nitrater, molybden, vattenkraft, guld, silver.

[redigera] Klimat och miljö

Klimatet i Chile är tempererat men varierar från kallt och fuktigt i söder via medelhavsklimat till öken i norr. Atacamaöknen är världens torraste område. Det finns aktiva vulkaner och det förekommer allvarliga jordbävningar samt tsunamier.

Några av Chiles miljöproblem är luft- och vattenföroreningar samt en stor avverkning av skogen. Landet har skrivit under avtal om förbud mot kärnvapenprov och ratificerat kyotoprotokollet.

[redigera] Städer

Större städer, med folkmängd vid folkräkningen 2002

Santiago de Chile - 4 657 000, Metrópoli de Santiago 5 429 000
Puente Alto - 493 000 (förort till Santiago)
Viña del Mar - 287 000 (förort till Valparaíso)
Antofagasta - 285 000
Valparaíso - 263 000, Gran Valparaíso 804 000
San Bernardo - 238 000 (förort till Santiago)
Temuco - 227 000, Gran Temuco 261 000
Concepción - 212 000, Gran Concepción 666 000
Rancagua - 207 000, med förorter 236 000
Talca - 191 000
Arica - 175 000
Iquique - 164 000
Talcahuano - 162 000 (Ingår i Gran Concepción)
Puerto Montt - 153 000
Coquimbo - 148 000 (Ingår i Gran La Serena)
La Serena - 148 000, Gran La Serena 296 000
Chillán - 147 000, med förorter 166 000
Osorno - 132 000
Valdivia - 128 000
Quilpué - 127 000 (förort till Valparaíso)
Calama - 126 000
Copiapó - 126 000
Los Ángeles - 118 000
Punta Arenas - 116 000
San Antonio - 83 000, med förorter 106 000
Quillota - 62 000, med förorter 129 000

[redigera] Administrativ indelning

Chile

Se även Chiles regioner Chile är indelat i 13 regioner (regiónes) som i sin tur är indelade i provinser (inom parentes):

Tarapacá (Iquique, Arica, Parinacota)
Antofagasta (Tocopilla, Antofagasta, El Loa)
Atacama (Chañaral, Copiapó, Huasco)
Coquimbo (Elqui, Limarí, Choapa)
Valparaíso (Valparaíso, Quillota, San Antonio, San Felipe de Aconcagua, Los Andes, Petorca, Isla de Pascua)
O'Higgins (Cachapoal, Colchagua, Cardenal Caro)
Maule (Curicó, Talca, Linares, Cauquenes)
Bío-Bío (Ñuble, Concepción, Arauco, Biobío)
Araucanía (Malleco, Cautín)
Los Lagos (Puerto Montt, Valdivia, Osorno, Llanquihue, Chiloé, Palena)
Aisén (Aisén, Gral. Carrera, Capitán Prat, Coihaique)
Magallanes (Ultima Esperanza, Magallanes, Tierra del Fuego, Antártica Chilena)
Metropolitana (Santiago, Chacabuco, Cordillera, Maipo, Talagante, Melipilla)

[redigera] Statsskick

Chile är en konstitutionell republik, med en senat på 80 ledamöter och en andrakammare bestående av en ledamot per ca 5 kommuner.

[redigera] Polisväsende

Polisen i Chile är statlig. Det finns dels en kriminalpoliskår - Policía de Investigaciones de Chile (PICH) – dels en paramilitär ordningspoliskår – Carabineros de Chile - som administrativt lyder under försvardepartementet och operativt under inrikesministeriet.

[redigera] Ekonomi

Chile har en marknadsinriktad ekonomi som karakteriseras av en stor utrikeshandel. De ekonomiska reformerna började redan under militärdiktaturens tid, men det var i början av 1990-talet som tillväxten steg. Mellan 1991 och 1997 var tillväxten i BNP i genomsnitt 8% årligen. Från 1998 halverades denna tillväxt, först beroende på minskade exportinkomster och 1999 beroende på en svår torka. Efter detta har det långsamt gått bättre igen, men även Chiles ekonomi varierar med världsekonomin. Chile har aktiva frihandelsavtal med Mercosur, EU och Sverige bland annat. År 2006 kommer eventuellt ett frihandelsavtal slutas med Kina.

Arbetslösheten är dock hög (8%) med en IDH (levnadsstandard) som ligger i samma rankning som Portugal. Chile har 2006 valt Michelle Bachelet till landets första kvinnliga president och hon har i sin tur utsett kvinnor till hälften av alla ministerposter. Chile storsatsar på modernitet och infrastruktur, ett exempel som berör Sverige är 1700 nya Volvobussar som ersätter de gamla kollektivtrafiksbussarna.

Michelle Bachelets första uppdrag blir att minska samhällsklyftorna. Utländska ekonomiexperter hade satt år 2010 som året då Chile blev ett utvecklat land, men det ser inte ut att kunna uppfyllas så länge man inte får bukt med fattigdomen, som ligger på 17% (2006). Chile har dock minskat fattigdomen med 50% sista 15 åren och är långt före alla andra latinamerikanska länder

[redigera] Produktion

Landet producerar exempelvis vin, vindruvor, äpplen, vattenmeloner och övrig frukt, koppar, salpeter, invest, bioteknik, design, kemi och träprodukter.

[redigera] Demografi

Befolkningens medelålder: 29,5 år (2002)
Befolkningens medellivslängd: 76,4 år (2003)
Språk: Spanska (eller castellano. Spanskan är officiellt språk), Mapundungun (halvofficiellt), aymara, engelska och tyska (i Araucania-regionen).
Religiös tillhörighet: katoliker 86%, protestanter 14% (2004)
I Chile finns världens största palestinska befolkning utanför arabvärlden och Israel.

[redigera] Sedvänjor

Chiles nationaldans är Cueca, men det dansas också andra latinska danser i landet. Chilenarna har en väl utvecklad kultur, enligt många.

[redigera] Kulturpersoner

Isabel Allende, författare
Victor Jara, sångare
Gabriela Mistral, poet och nobelpristagare
Pablo Neruda, poet och nobelpristagare
Rosita Serrano, sångerska.
Roberto Mata, konstnär.
Violeta Parra, sångare

[redigera] Sport

Chile har genom åren varit en makt att räkna med i den Sydamerikanska sporten, men har trots det bara gjort några prestationer i världsnivå. Chilenarna har spelat bra fotboll i åratal med glänsande och teknisk fotboll fast de har haft dåliga tränare och har tendens, att vara mycket stökiga med disciplinen. De mest kända idrottarna genom tiderna i Chile är följande:

- Fotboll
Leonel Sánchez, Målskytt i Fotbolls-VM 1962
Elias Figueroa, En av Sydamerikas bästa försvarare under 70-talet
Carlos Caszely, Kanske Chiles bästa genom tiderna
Ivan Zamorano, En av deltagarna i Chiles OS-brons lag 2000
Marcelo Salas, Framgångsrik spelare i Serie A
Patricío Yañez, Deltog i den legendariska matchen i Maracana 1987 mot Brasilien,där Chile besegrade Brasilien med 4-0.
Eduardo Bonvallet, Deltog i det framgångsrika landslaget 1980.
Matías Fernández, Nytt superlöfte.