Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Colombia - Wikipedia, den fria encyklopedin

Colombia

Wikipedia

República de Colombia
Colombias flagga Colombias statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: Libertad y Orden
(Spanska: Frihet och ordning)
Nationalsång: Colombias nationalsång
(¡Oh, Gloria inmarcesible!)'
Colombias läge
Huvudstad Bogotá
4° 38´ N, 74° 05´ V
Största stad Bogotá
Officiellt språk Spanska
Statsskick
President
Regeringschef
Republik
Álvaro Uribe Vélez
Álvaro Uribe Vélez
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
Från Spanien
20 juli 1810
7 augusti 1819
Yta
 • Totalt
 • Vatten

1 138 910 km² (25:e)
8,8%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

43 593 035 (28:e)
41,4 inv/km² (131:a)
BNP (PPP)
 • Totalt 2005
 • Per capita

$337 286 miljoner (29:e)
$7 565
Valuta Colombiansk peso (COP)
Tidszon UTC-5
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Pico Cristobal Colon
och Pico Simon Bolivar
5 775 m ö.h.

km²
Rio Magdalena
1 540 km
Nationaldag 20 juli
Landskod CO, COL
Landsnummer +57


Colombia är en stat i nordvästra Sydamerika vid Karibiska havet och Stilla havet. Colombia gränsar till Brasilien, Ecuador, Panama, Peru och Venezuela. Colombia räknas som en av världens farligaste nationer. Landet är sargat av stridigheter mellan regeringen, gerillarörelser och tungt beväpnade narkotikaligor. Colombia är världens största producent av kokain.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Colombias historia

Före spanjorernas ankomst till Latinamerika fanns det i Colombia många grupper som hade en tämligen högstående kultur, även om de var isolerade och splittrade. Legenden om El Dorado tillskrivs ofta Colombia och mycket av utbyggande av Colombia skedde med finnandet av El Dorado som mål. Chibcha indianerna, som levde i centrala Colombia, hade en tradition där man varje år hälde guld i en liten sjö som offer till gudinnan som sade leva där. Idag finns inga chibcha kvar och deras språk och religion är så gott som okända för dagens colombianer. Indianerna i Colombia, utom i sydligaste delarna av landet, mot gränsen till dagens Ecuador, hade mycket begränsad kontakt med det mäktiga Inkariket i söder. Av de indianska kulturerna i Colombia finns mycket få ruiner och lämningar, men rika fynd har gjorts av dyrgriper i guld och stora stenblock utformade som huvuden, i en stil som inte alls påminner om Inka-indianernas.

Colombia var från 1600-talet en del av den spanska kolonin Nya Granada och blev tillsammans med Ecuador och Venezuela självständigt 1810 under namnet Colombia, men för att inte växlas ihop med det som idag kallas Republiken Colombia så kallas den då nyblivna självständiga nationen Gran Colombia eller Storcolombia. Simon Bolivar ses som landets skapare, och betraktas som något av ett statshelgon i speciellt Venezuela, där han har fått namnge deras valuta. Gran Colombia föll samman 1830, och de nuvarande tre länderna uppstod.

Fram till 1903 tillhörde även Panama Colombia men de två områdena hade kulturella skillnader. Det mer indianska Panamá gjorde anspråk på självständighet, något de inte skulle uppnått utan stöd från USA.

En 40 år lång kampanj för att störta den colombianska regeringen trappades upp under 1990-talet, delvis med hjälp av pengar från narkotikahandeln. Trots väpnad motstånd och trots att stora delar av landsbygden är i de kommunistiska gerillornas ELN och FARCs händer, saknar rörelsen den militära styrkan och ett brett folkligt stöd, vilket är nödvändigt om regeringen ska kunna avsättas genom en kupp. En paramilitär armé, som vuxit under senare år, utmanar gerillan för att få kontroll över markområden och illegala industrier. Regeringen i Bogotá gör stora ansträngningar att återfå kontrollen över hela landet, men grannländerna är oroliga över att våldet ska sprida sig över gränserna.

[redigera] Geografi

Colombia
Colombia

[redigera] Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt längs kusten och på de östra slättområdena, men kyligare i höglänt terräng. Det finns aktiva vulkaner och det förekommer jordbävningar och längre torrperioder.

Några av Colombias miljöproblem är avskogning, dålig vattenkvalitet på grund av överanvändning av insektsbekämpningsmedel samt luftföroreningar, speciellt i huvudstaden.

I de skogar som finns kvar, främst mot gränserna till Venezuela och Brasilien, lever många exotiska djur, till exempel Amerikas största kattdjur, jaguaren och den säregna sengångaren.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Colombias departement

Colombia är indelat i 32 departement (departamentos) samt ett huvudstadsdistrikt (distrito capital), Distrito Capital de Bogotá. Colombias departement i bokstavsordning (med departementshuvudstaden inom parentes):


  1. Amazonas (Leticia)
  2. Antioquia (Medellín)
  3. Arauca (Arauca)
  4. Atlántico (Barranquilla)
  5. Bolívar (Cartagena)
  6. Boyacá (Tunja)
  7. Caldas (Manizales)
  8. Caquetá (Florencia)
  9. Casanare (Yopal)
  10. Cauca (Popayán)
  11. Cesar (Valledupar)
  12. Chocó (Quibdó)
  13. Córdoba (Montería)
  14. Cundinamarca (Bogotá)
  15. Guainía (Puerto Inírida)
  16. Guaviare (San José del Guaviare)
  17. Huila (Neiva)
  1. Guajira (Riohacha)
  2. Magdalena (Santa Marta)
  3. Meta (Villavicencio)
  4. Nariño (Pasto)
  5. Norte de Santander (Cúcuta)
  6. Putumayo (Mocoa)
  7. Quindío (Armenia)
  8. Risaralda (Pereira)
  9. San Andrés och Providencia (San Andrés)
  10. Santander (Bucaramanga)
  11. Sucre (Sincelejo)
  12. Tolima (Ibagué)
  13. Valle del Cauca (Cali)
  14. Vaupés (Mitú)
  15. Vichada (Puerto Carreño)
  16. *Bogotá D.C.

Colombias departement är i sin tur indelade i kommuner (municipios).


[redigera] Statsskick och förvaltning

[redigera] Polisväsende

Polisen i Colombia är statlig. Det finns dels en säkerhetspolis - Departamento Administrativo de Seguridad (DAS) – som ansvarar för säkerhetsunderrättelsetjänst, vissa brottsutredningar, migrationsfrågor och personskydd, dels en statspolis - Policía Nacional – med ett generellt ansvar för allmän ordning och säkerhet samt för brottsbekämpning.

[redigera] Ekonomi

Colombias ekonomi lider av svag inhemsk och utländsk efterfrågan, en stram statlig budget och en allvarlig inrikeskonflikt. Andra ekonomiska problem är hög arbetslöshet och en stor andel fattiga hushåll. Colombias största exportvaror är olja och kaffe, men de nuvarande oljekällorna håller på att sina och kaffepriserna är låga. Man har traditionell exporterat smaragder men efterfrågan har minskat. Exporten av bananer har däremot ökat. President Alvaro Uribe Vélez har dock genomfört ekonomiska reformer, vilka flera internationella finansinstitutioner utpekat som positiva. Men Colombias största, om än inofficiella, inkomstkälla är ändå narkotika. Lantbrukarna har sedan länge odlat marijuana och kokabuskar, ur vilken man framställer kokain. När kokabladen är skördade köps de av de mäktiga knarkbaronerna, som raffinerar bladen till kokain på små undangömda knarkfabriker. Därefter smugglas drogerna ut ur landet till USA och Europa. Av det kokain som missbrukas i USA, beräknas 75 % komma från Colombia. Regimen som tidigare samarbetade med kokainkartellerna kämpar idag mot kokainmaffian.

73% av elektriciteten produceras av vattenkraft och resterande till största delen av fossila bränslen.

[redigera] Demografi

Med hänsyn till befolkningens ursprung kan Colombias invånare delas in i fyra grupper. Det finns en liten indiansk befolkning, med fotfäste i gränsområdena mot grannländerna, en liten svart befolkning, med fäste längs kusterna, en vit befolkning som till stor del utgör den urbana medelklassen, och den största delen som är blandad av två eller flera av de andra grupperna. Så gott som alla talar spanska och är katoliker. De invandrare som kommit till landet är främst araber och turkar och senare en del kineser och indier, alla under 1900-talet. Det rör sig inte om stora grupper och araber och turkar har snabbt assimilerats.

  • Befolkningens medelålder: 25,6 år (2002)
  • Befolkningens medellivslängd: 71,1 år (2003)
  • Religiös tillhörighet: katoliker 90%

[redigera] Kultur

De många olika arven från indiansk kultur, afrikanska slavar och spansk erövring tar sig många olika uttryck i Colombia. Vid Atlant-kusten finner man danser och sånger med klart västafrikanska drag och mycket gemensamt med den Afro-Brasilianska kulturen. Det finns till och med ett kreol-språk som är oförståeligt för en talare av spanska, och har stora influenser från Kongo. Samtidigt utgör det spanska arvet en central del i Colombias kultur, med en helt annan grupp danser och traditioner. Colombias nationaldans är cumbia, en dans från områdena kring Cartagena som fångar Colombias kulturer i ett, med afrikanska trummor, indianska flöjter och mer europeiska drag i klädsel och dans. Förutom cumbia dansar man flera latinamerikanska danser från andra länder, som merengue, bachata och salsa. Speciellt salsan har Colombia gjort lite till sin egen, genom att utveckla en stil som för ett tränat öra är hörbart sklid från den kubanska salsan. Den ultimata kultur-yttringen sägs ofta vara karnevalen i Barranquilla, som har mycket gemensamt med de i Brasilien och Trinidad.

Sångerskan Shakira kommer från Colombia.

[redigera] Världsarv i Colombia

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../c/o/l/Colombia.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu