Polen under andra världskriget

Wikipedia

Polen har under flera sekler drabbats av territoriella delningar p.g.a. statens läge mellan angränsande mäktiga stater. Nazitysklands anfall mot Polen som inleddes 1 september 1939 blev den utlösande orsaken till andra världskrigets utbrott.

Huvudartikel andra världskriget

[redigera] Bakgrund

Efter första världskriget återfick Polen sin självständighet - landet hade i slutet av 1700-talet styckats upp mellan Österrike, Ryssland och Preussen. Vid Östersjökusten låg Ostpreussen som tillhörde Tyskland men var avskuret från övriga landet av den s.k. polska korridoren. Det var anledningen till att Tysklands diktator Adolf Hitler våren 1939 började ställa krav på detta område, inklusive staden Danzig (Gdansk). Storbritannien och Frankrike, som i det längsta ville undvika ett nytt storkrig via s.k. eftergiftstaktik mot Hitler, förklarade nu att man skulle förklara krig mot Tyskland om Hitler fattade beslut om att anfölla Polen.

Hitler, vars främsta mål sedan länge var att skapa livsrum (Lebensraum) för det framtida Tyskland genom en erövring av Östeuropa, ville undvika ett tvåfrontskrig. Sovjetunionens diktator Josef Stalin visste att Hitler var svuren fiende till kommunismen men ville göra allt för att få några års respit inför den kommande kraftmätningen. De två envåldshärskarnas önskemål resulterade 23 augusti 1939 i Molotov-Ribbentroppakten, som var en icke-aggressionspakt mellan Tyskland och Sovjetunionen. I en hemlig bilaga till avtalet styckades Polen upp, och Stalin fick dessutom fria händer i Baltikum.

Hitler trodde därmed att han undvikit ett tvåfrontskrig. I den nya säkerhetspolitiska situation som uppstått tyder allt på att han räknade med att västmakterna (trots sina officiella försäkringar) skulle förbli passiva när det planerade anfallet mot Polen inleddes. För att försäkra sig om västmakternas stöd undertecknades 25 augusti 1939 i London en försvarsalians mellan den polska och brittiska regeringen. Hitler återkallade nu anfallsordern men ändrade sig några dagar senare och gav klartecken för att inleda kriget mot Polen.

[redigera] Krigsförlopp

Andra världskriget inleddes tidigt på morgonen den 1 september 1939. Över 1,5 miljoner tyska soldater invaderade nu Polen, kraftigt understödda av bombflyg. Polens regering hade manskapsmässigt en mycket stark krigsmakt men framför allt armén var dåligt utrustad. Landet saknade nästan helt stridsvagnar, flygvapnet var omodernt och förvaret till stor del förlitade sig på kavalleriet. Den nya tyska anfallsstrategin ("Blitzkrieg") där pansartrupper och flygvapen hade viktiga roller vann snabba framgångar. Redan efter några dagar var det ingen tvekan om utgången. Den tappert kämpande polska armén led mycket stora förluster och trupperna blev snabbt sönderdelade vilket ledde till ett oorganiserat motstånd.

17 september gick också Sovjetunionen in i östra Polen med en halv miljon man för att införliva de delar som tilldelats landet i avtalet med Nazityskland. Detta påskyndade det polska nederlaget. Polska regeringen flydde till Rumänien där den internerades. 27 september kapitulerade huvudstaden Warszawa efter att tyska styrkor utsatt staden för flera dygns bombardemang med artilleri och bombflyg. En dryg vecka senare upphörde striderna efter slaget vid Kock 5 oktober.

Storbritannien och Frankrike hade förklarat krig mot Tyskland 3 september men av den utlovade militära hjälpen till Polen blev det inte mycket. Bortsett från en del bombangrepp infriades inga av de löften som man givit i slutet av augusti. Den uteblivna hjälpen kom att kallas "Sitz-krieg" då de allierade satte och inte gjorde något. Hade Frankrike i stället invaderat Tyskland hade Hitlers nederlag troligen varit ett faktum redan hösten 1939.

Den 6 oktober 1939 var västra Polen ockuperat av Tyskland medan Sovjetunionen kontrollerade de östra delarna av landet (det som numera är västra Ukraina). Motståndet mot den nazistiska ockupanterna leddes under hela kriget av Landsarmén (Armia Krajowa). En del av de polska soldater lyckades fly 1939 över interneringsläger i Rumänien till Frankrike där den polska exilregeringen kunde organisera en armé under ledning av general Władysław Sikorski, med 80 000 man som deltog i bland annat försvaret av Frankrike och slaget om Narvik (9 april - 8 juni 1940). Efter nederlaget i Frankrike kom ett stort antal polska soldater till fånglägren.

I områden som ockuperades av Sovjetunionen fänglades och deporterades polska soldaterna till GULAG. Det förekom även massmord på polska officerare, bland annat 22 000 dog i Katynmassakern och liknande aktioner i fängelser.

Efter det tyska anfallet på Sovjetunionen 1941 en av de fänglade officerarna, general Władysław Anders lyckades utverka att cirka 10 000 polska krigs- och GULAG-fångar i dålig kondition fick utvandra över Persien/Irak och bildade den andra polska kåren, som deltog i allierades Italienkampanjen, med bland annat slaget om Monte Cassino. Polska soldater, både i polska enheter, eller under allierades flaga kom att delta i de flesta av kampanjerna på västfronten. Polska flygare deltog förtjänstfullt i Slaget om Storbritannien, liksom polska flottan i kampen om Atlanten.

Tyskarna rekryterade också polacker från Pommern och Schlesien till sina styrkor. En del, 89 300, lyckades fly eller togs tillfånga och förstärkte de polska väststyrkorna. Som mest kom de polska styrkorna i väst att bestå av 249 000 man.

Av de återstående polska krigsfångar och flyktingar i Sovjetunionen bildade general Zygmunt Berling den första polska folkarmén på östfronten som underställd marskalk Georgij Zjukov på den Första Vitryska Fronten och var med i Slaget om Berlin. Den andra polska folkarmén integrerades i Första Ukrainska Fronten och deltog i erövringen av Prag.

Den polska partisanrörelsen bistod de allierade med viktig information om bland annat koncentrationslägren och nya tyska vapen, bland annat V-1- och V-2-missilerna.

Polska matematiker, Marian Rejewski, Henryk Zygalski och Jerzy Różycki, knäckte redan 25 juli 1939 de tyska krypton (Enigma), och genom att dela med sina upptäckter till Frankrike och Storbritannien fick de allierade två års försprång.

[redigera] Viktigaste slag med polskt deltagande

• Tysk invasion av Polen (1 september 1939)
  • Slaget vid Westerplatte (polsk garnison på en udde utanför Gdansk) (1939)
  • Slaget vid floden Bzura (1939)
  • Slaget vid Tomaszów Lubelski (1939)
  • Slaget vid Kock (1939)
  • Slaget om Warszawa (1939)
• Slaget om Narvik (1940)
• Försvaret av Frankrike (Fall Gelb; 1940)
• Slaget om Storbritannien (1940)
• Slaget om Atlanten (1939-1945)
• Slaget om Tobruk (1941)
• Räden i Dieppe (1942)
• Slaget vid Lenino (Vitryssland) (1943)
• Landstigningen i Normandiet, Dagen D (1944)
• Slaget om Monte Cassino (1944)
• Slaget om Falaise (Falaise pocket; 1944)
• Slaget vid Arnhem, Operation Market Garden ("En bro för mycket"; 1944)
• Slaget vid Ancona (1944)
• Slaget om Bologna (1944)
• Slaget om Berlin (1945)
• Pragoffensiven (1945)
• Polska hemarméns aktioner inom Operation Storm med mål att ta över kontroll över städerna före de sovjetiska arméerna:
  • Wilnoupproret 1944
  • Lwówupproret 1944
  • Warszawaupproret 1944

[redigera] Polen under ockupation

Efter Polens kapitulation annekterade Nazityskland en stor del av "sin del" enligt avtalet med Sovjetunionen, medan den andra delen, det s.k. Generalguvernementet, leddes av en tysk ståthållare, Hans Frank, och behöll en nominell självständighet. Sovjetunionen införlivade de delar av Polen som låg öster om floden Bug. I Polens östra delar inrättades senare under kriget flera av de mest beryktade förintelselägren som Auschwitz-Birkenau och Treblinka. Den polska befolkningen fick utstå fruktansvärda lidanden under resten av andra världskriget. Innan Nazityskland kapitulerade den 7 maj 1945, hade drygt 6 miljoner polacker mist livet, nästan var sjätte invånare. En överväldigande majoritet av dessa var civilpersoner, däribland cirka 3 miljoner polska judar. Även de sovjetiska styrkorna for fram med oerhörd brutalitet första året efter kapitulationen och deporterade 1,5 miljoner män , kvinnor och barn till Sibirien. Av många ryska illdåd är Katynmassakern den mest kända där NKVD-styrkor avrättade 15 000 polska officerare och representatnter för staten Polen (sammanlagt 22 000 personer). I förhållande till folkmängden drabbades Polen av större förluster än något annat land.

[redigera] Ändrade gränser

Polens gränser före och efter kriget. Blåa polska områden som blev övertagna av Sovjetunionen, och de gula är tyska områden övertagna av Polen.

Efter andra världskrigets slut annekterade Sovjetunionen östra Polen som i sin tur kompenserades med områden i väster som tidigare varit tyska. Polens nuvarande västgräns mot det sedan 1990 enade Tyskland fastställdes efter kriget.

[redigera] Externa länkar

• ((Engelska)) www.worldwar-2.net Dag-för-dag händelser på östfronten 1939