Slaget om Monte Cassino
Wikipedia
| Slaget om Monte Cassino | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Andra världskriget | |||||||
 Monte Cassino i ruiner efter slaget |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Tyskland | De allierade Fria franska styrkorna Storbritannien Sydafrika Nya Zealand Indien Polen USA |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Albert Kesselring Frido von Senger Richard Heidrich |
Harold Alexander Mark Clark |
||||||
| Styrka | |||||||
| 80 000 | 105 000 | ||||||
| Förluster | |||||||
| 12 000 stupade 8 000 sårade |
27 000 stupade 55 000 sårade |
||||||
Slaget om Monte Cassino, (som egentligen var fyra slag), betraktas som ett av de blodigaste slagen under andra världskriget. Det ägde rum mellan den 17 januari 1944 och den 19 maj 1944 runt berget och klostret Monte Cassino.
Monte Cassino var genom sitt läge genom tiderna av stor strategisk betydelse och utsatts för belägringar och strider ända sedan antiken.
Under andra världskriget var slaget om Monte Cassino en serie av strider, som utkämpades av de allierade för att kunna bryta genom den s k Gustavlinjen för att kunna förenas med de trupper som fanns i fickan vid Anzio och därefter befria Rom.
Innehåll |
[redigera] Första slaget, 17 – 25 januari
17 januari gick allierade trupper till angrepp mot tyska ställningar runt staden och berget. På grund av de väl utbyggda försvarsställningarna kunde de tyska trupperna tillfoga de anfallande amerikanska trupperna svåra förluster och anfallet stoppades. De amerikanska trupperna avlöstes i en andra anfallsvåg av trupper från Nya Zeeland i ytterligare ett försök att erövra staden och klostret, som utsattes för svår artilleribeskjutning för att bland annat förstöra en radiostation, som man trodde fanns i klostret.
[redigera] Andra slaget, 15 – 18 februari
De allierade trodde att klostret på bergets topp var besatt av tyska fallskärmsjägartrupper och man satte in ett massivt flyganfall med 229 amerikanska bombplan som fällde 435 ton spräng- och brandbomber över klostret. Efter den påföljande artilleribeskjutningen var klostret förvandlat till en hög av bråte. Den tyska fallskärmsjägartruppen hade inte besatt klostret utan hade iordningställt försvarsanläggningar ca 300 m därifrån längs bergssluttningarna. Redan tidigt hade generalfältmarskalk Kesselring i en order förbjudit tyska trupper att iordningställa försvarsställningar i klostret. Man hade eftersom klostret hade oersättliga konstskatter och ett bibliotek bestående av mycket gamla böcker, tömt klostret på konstskatter och historiska dokument och fört dem i säkerhet till Rom.
När klostret var raserat intogs ruinhögarna av tyska soldater, som iordningställde försvarsställningar och därigenom kunde hålla stånd i ytterligare tre månader.
[redigera] Tredje slaget, 15 – 25 mars
15 mars utsattes ruinerna på nytt för bomber och granater vilket följdes av nya anfallsförsök. Det täta tyska försvaret höll stånd och en ny period av uppladdning började.
[redigera] Fjärde slaget, 11 – 19 maj
Polska 2:a kåren understödd av indiska trupper genomförde ett första anfall den 11 – 12 maj och det fick bland annat till följd, att brittiska 8. armén under befäl av general Sir Oliver Leese kunde bryta igenom de tyska linjerna i floden Liris dalgång nedanför klostret
Den andra attacken 17 – 19 maj genomfördes med stora förluster av de polska trupperna under ledning av general Władysław Anders och de var assisterade av ett marockanskt bergsförband, som genom ett flankerande anfall lyckades medverka till att tvinga den tyska fallskärmsjägardivisionen att lämna sina ställningar.
[redigera] Marsch mot Rom
Resultatet av de fyra månader långa striderna vid Monte Cassino blev att de brittiska och amerikanska divisionerna kunde påbörja sin marsch mot Rom, som intogs av de allierade 4 juni samtidigt som de tyska trupperna lämnad staden.
[redigera] Monte Cassino i dag
Klostret på Monte Cassino var ursprungligen Benediktinordens moderkloster, som grundades 529 av Benedikt av Nursia. Klostret har genom århundradena utsatts för härjningar och förstördes totalt av en jordbävning 1349.
Det kloster, som utplånades 1944 var uppfört under 1500-talet – 1700-talet. Det har återuppbyggts 1951 men av det historiska klostret återstår ingenting.
[redigera] Litteratur
- Gerhard Muhm : German Tactics in the Italian Campaign , http://www.larchivio.org/xoom/gerhardmuhm2.htm
- Gerhard Muhm, La tattica tedesca nella campagna d'Italia, in Linea gotica avamposto dei Balcani, a cura di Amedeo Montemaggi - Edizioni Civitas, Roma 1993
