Wehrmacht
Wikipedia
Wehrmacht (ty. försvarsmakten), namnet på Tysklands stridskrafter 1935-1945
Wehrmacht delades in i Heer, Marine och Luftwaffe, dvs. armé, marin och flygvapen. Wehrmacht bildades 1935 och ställdes under Adolf Hitlers personliga befäl. Tidigare hade Tyskland på grund av åtaganden i Versaillesfreden hållit ett riksvärn (Reichswehr) med mycket begränsad beväpning. Wehrmacht upphörde att existera till följd av den villkorslösa tyska kapitulationen i maj 1945.
[redigera] Historia
Efter nederlaget i första världskriget för Tyska riket var genom Versaillesfördraget en begränsning bestämd för den tyska militären, som hädanefter inte skulle tillåtas omfatta mer än 100 000 man under vapen (plus 15 000 sjömän i marinen). Vidare fick man inte beväpna sig med tyngre vapen, artilleri eller flygvapen. Med dessa villkor grundades 23 mars 1921 riksvärnet.
Genom återinförandet av den allmänna värnplikten i Tyskland 1935 omvandlades riksvärnet till en "massarmé". Omedelbart efter rikspresidenten Paul von Hindenburgs bortgång 1934 gjordes denna armé edsbunden till Hitler. Under de tio år Wehrmacht existerade enrollerades någonstans mellan 12 och 20 miljoner man som soldater, bland dem många frivilliga "folktyskar" (från bl.a. Baltikum, Balkan och Ryssland).
Från 1938 blev Österrikes försvarsmakt en del av Wehrmacht.
I dag heter Tysklands krigsmakt Bundeswehr.
[redigera] Brott mot krigets lagar
Bland de brott mot krigets lagar som Wehrmacht efter andra världskriget överbevisades om finns
- Avrättningar av civilbefolkning
- Delaktighet i massakrer
- Tätt samarbete med Schutzstaffeln angående judeutrotning och andra massmord
- Belägring och utsvältning av städer och regioner som Leningrad