Andra världskriget: Tysklands sammanbrott
Wikipedia
- Huvudartikel: Västfronten under andra världskriget
I början av år 1945 var det sönderbombade Tysklands alla reservstyrkor förbrukade. Ardenneroffensiven hade misslyckats, och det enda Hitler kunde hoppas på var en total brytning mellan Sovjetunionen och de västallierade. Något sådant inträffade emellertid inte och då villkorslös kapitulation (något de allierade krävde) inte fanns i diktatorns tankar var Tyskland dömt till ett totalt nederlag.
Medan Sovjetunionen satte igång en gigantisk offensiv på Östfronten 12 januari 1945 förberedde britter och amerikaner en invasion av det tyska riket västerifrån. Under tiden fortsatte bomberna att regna ner över Tyskland. De tyska städerna var nu nästan försvarslösa inför de amerikanska och brittiska bombarmadorna. När kriget var slut var i stort sett samtliga tyska storstäder helt sönderbombade. Trots den enorma förödelse som de allierades bomboffensiv orsakade med enormt lidande för civilbefolkningen och ett desperat läge för stridskrafterna fortsatte den nazistiska propagandan att tala om "en nära förstående seger" och om nya supervapen som skulle vända krigslyckan. Några sådana vapen dök aldrig upp även om tyskarna t.ex hade långt framskridna planer på produktion av på den tiden hypermoderna jetdrivna jaktflygplan, Någon produktion i större skala blev det emellertid aldrig.
Under senvintern 1945 kämpade sig britter och amerikaner fram genom Beneluxländerna och i mitten av mars kunde britterna under ledning av Bernard Montgomery och amerikanarna under George S Patton ta sig över Rhen. De västallierade inledde därmed invasionen av det tyska riket. Att tyskarna inte hade hade hunnit spränga alla broar över den stora floden får betecknas som något av ett "mirakel" för de allierade. I månadsskiftet mars/april inneslöts en stor tysk armé vid Ruhrområdet som snabbt kapitulerade. Därmed var den för den för tyskarna (visserligen sönderbombade) så viktiga industriområdet i allierade händer. Efter det kunde britter och amerikaner rycka fram ganska snabbt, motståndet var nu synnerligen oorganiserat. 12 april hade amerikanerna nått Elbe vid Magdeburg. Amerikanska och ryska soldater möttes första gången vid Torgau vid Elbe 27 april.
Hitler begick självmord 30 april efter att ha utsett amiral Karl Dönitz till efterträdare varpå tyskarna kapitulerade på samtliga fronter kommande veckan. 2 maj kapitulerade huvudstaden Berlin inför överlägsna ryska styrkor. Den följdes av kapitulation i Italien samma dag och Nordtyskland 4 maj. Den slutliga kapitulationen på samtliga fronter ägde rum 7 maj hos de västallierades överbelhavare Dwight D Eisenhowers högkvarter i Reims. Inför de sovjetiska styrkorna undertecknades ytterligare en kapitulation (trots ryska representanter hos Eisenhower) dagen efter. Tredje riket upphörde att existera när Dönitz avsattes den 23 maj.
Väd gäller slutstriderna mellan Nazityskland och Sovjetunionen se:
[redigera] Litteratur
- Beevor, Antony, Berlin - slutstriden 1945. (sv. övers. 2003)
- Bra böckers världshistoria
