Nepal

Wikipedia

Sri Nepala Sarkar

Nationellt motto: "Fosterlandet betyder mer än Himmelriket" (Originalmottot är på sanskrit)
Officiellt språk	nepali
Huvudstad	Kathmandu
Kung	Gyanendra Bir Bikram Shah Dev
Premiärminister	Girija Prasad Koirala
Yta  - totalt  - % vatten	rankad 94 140 800 km² 2,8%
Folkmängd  - total  befolkningstäthet  - inv/km²	rankad 40:e 28 287 147 rankad 39:e 202,3
Enandet	1768
Valuta	nepalesisk rupee
Tidszon	UTC +5:45
Nationalsång	Ras Triya Gaan (Måtte äran kröna Dig, Du modige Suverän)
Toppdomän	.NP.

Nepal är en monarki på Himalayas sydsluttning mellan Kina i norr och Indien i söder, och den enda staten i världen som har hinduism som statsreligion. Mount Everest, världens högsta berg ligger i Nepal. En maoistisk gerilla har sedan 1996 blivit allt starkare och beräknas nu kontrollera inte mindre än 40 % av landets territorium.

[redigera] Historia

 Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Politisk utveckling efter 1990

Kung Birendra tvingades att införa en parlamentarisk demokrati i landet efter en omfattande folklig resning 1990 (den så kallade Jana Andolan). De politiska förändringarna var märkbara i huvudstaden Katmandu men inte i Nepal förövrigt. En maoistisk grupp under ledning av Pushpa Kamal Dahal (mer känd under sitt nom de guerre Prachanda) tog till vapen den 19 februari 1996. Gerillan angrep då polisstationer samtidigt i tre av Nepals distrikt. Sedan dess har Nepal befunnit sig i inbördeskrig.

Den 1 juni 2001 anstiftade kronprins Dipendra ett blodbad i det kungliga palatset. Kronprinsen sköt och dödade kung Birendra och åtta andra medlemmar av den nepalesiska kungafamiljen. Kronprinsen skall ha varit berusad i gärningsögonblicket. Kronprinsens bror Gyanendra, som inte var i palatset vid attentatet, övertar tronen den 4 juni. I november inför regeringen undantagstillstånd, sedan hundratalet människor mist livet under fyra dagars strider. I oktober 2002 avskedade kung Gyanendra den sittande regeringen och grep själv makten. Han mobiliserade den nepalesiska armén i kampen mot maoisterna vilket ledde till 4 500 döda under 2002. Sommaren 2003 ingick parterna vapenvila vilken varade ett halvår. Fredsförhandlingarna som följde blev resultatlösa och striderna blossade därefter upp igen.

Missnöjet med det kungliga enväldet nådde kokpunkten 2004 och en våg av folkliga protester sköljde över Nepal. Detta ledde till att kungen tvingades backa och återinstallera den avsatte premiärministern Sher Bahadur Deuba - en temporär åtgärd visade det sig. Den 1 februari 2005 sparkade kung Gyanendra regeringen, utnämnde sig själv till statsminister och lät fängsla mängder av politiska motståndare. Den 3 september 2005 införde maoistgerillan en ensidig vapenvila, något kungen inte reagerade politiskt på eftersom han ansåg vapenvilan vara en krigslist. Den 22 november ingick maoisterna och en allians av sju politiska partier - Sjupartialliansen - överraskande en överenskommelse. Deras samarbete hade till syfte att avskaffa vad de kallade "den autokratiska monarkin" i Nepal. I avtalet med Sjupartialliansen gick maoisterna med på att låta avväpna sig av FN - förutsatt att det samma sker med regeringsstyrkorna. Ett annat ömsesidigt löfte var att ett val till ny grundlagsstiftande folkförsamling skall hållas. Den 2 januari 2006 återupptog maoistgerillan den väpnade kampen.

Under april 2006 utbröt omfattande folkliga protester mot kung Gyanendra. Efter flera veckor av massiva demonstrationer tillkännagav kungen den 24 april att han skulle återupprätta det tidigare upplösta parlamentet.

En sjupartikoalition tog regeringsmakten efter protesterna, och den nya regeringen har fråntagit kungen huvuddelen av den makt han tidigare hade. Den nya regeringen undertecknade ett fredsavtal med maoisterna den 21 november 2006.

Striderna mellan den maoistiska gerillan och de nepalesiska myndigheterna har kostat minst 12 500 människoliv. Striderna har även tvingat 2 miljoner nepaleser i landsflykt - varav de flesta befinner sig i Indien - medan 200 000 människor lever som flyktingar inom Nepals gränser. Enligt den nepalesiska människorättsorganisationen INSEC ligger gerillan bakom bortrövandet av 46 000 människor. Kidnappningarna, som efterföljs av indoktrineringsprogram, har som mål att tvångsenrollera människor i den maoistiska gerillarörelsen.

[redigera] Nepals maoister

Mellan 1996 och 2006 bedrev maoistgerillan NKP(m) en väpnad kampanj mot den nepalesiska staten. Den maoistiska gerillan har som mål att krossa vad den uppfattar som en reaktionär, feodal stat och att i dess ställe etablera en kommunistisk stat utan rangordning i form av varna- eller könstillhörighet. Gerillan har uttalat sig till stöd för framväxten av ett flerpartisystem och den ser det inte som en nödvändighet att störta monarkin, förutsatt att monarken är avhänd alla maktbefogenheter. Maoisterna vill föra en protektionistisk handelspolitik gentemot andra stater. Särskilt riktar man sig mot Indien, en stat vars inflytande maoisterna uppfattar som ett särskilt stort hot mot Nepal, ekonomiskt och kulturellt.

[redigera] Geografi

Karta över Nepal

Nepal saknar kust. Terrängen är bergig eller kuperad, med tre huvudsakliga fysiografiska regioner - slättlandet Terai i söder; lägre berg och kullar; samt högbergsområdet Himalaya, med Mount Everest 8 848 meter över havet och andra mycket höga berg i norr. Av landets sammanlagda yta är 20 % uppodlingsbart. Erosion på grund av rovdrift av skogarna är ett ökande miljöproblem.

Nepal har fem klimatzoner, beroende på höjd över havet. Klimatzonerna varierar från subtropisk till subarktisk. Monsunen påverkar landet, och mellan 60 % och 80 % av nederbörden kommer under monsuntiden.

[redigera] Administrativ indelning

Nepal är indelat i 14 zoner (anchal), med visst självbestämmande. Bagmati, Bheri, Dhawalagiri, Gandaki, Janakpur, Karnali, Koshi, Lumbini, Mahakali, Mechi, Narayani, Rapti, Sagarmatha, Seti

[redigera] Ekonomi

Nepal är ett av världens fattigaste länder, och ungefär hälften av befolkningen kan räknas som definitionsmässigt fattig. Huvudnäringen är jordbruk med 80 procent av arbetskraften och 41 procent av BNP. 80 procent av exportintäkterna kommer från textilier och mattor. Nepal har en BNP på 1400 USD som kan jämföras med Sveriges 29 800 USD (enl CIA world factbook 2005).

Utländskt bistånd står för 60 procent av Nepals kostnader för ekonomisk utveckling, och för 28 procent av den totala statsbudgeten.

[redigera] Demografi

Nepal har tre större befolkningsgrupper: Indonepaleser, tibetonepaleser och en urbefolkning bestående bland annat av stammarna newar, bhote, rai, limbu och sherpa.

[redigera] Kultur

Språket nepali är ett indoeuropeiskt språk som skrivs med Devanagari, det vanligaste indiska alfabetet. Nepali talas av nära 60 % av befolkningen. Utöver nepali räknar man med 12 andra större språk, och totalt 40 språk och dialekter.

Den nepalesiska hinduismen, som är statsreligion är uppblandad med buddhism betydligt mer än i andra hinduiska områden i världen. 89,5 % av befolkningen räknar sig som hinduer, medan 5,3 % är buddhister och 2,7 % är muslimer.