Värnplikt
Wikipedia
Värnplikt är en medborgerlig plikt att delta i ett lands försvar, ibland som en del av totalförsvarsplikten. Värnplikten brukar i fredstid bestå av mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Den kan leda till inkallelse vid mobilisering. Värnplikt har traditionellt omfattat män, men värnplikt för båda kön finns i bland annat Israel.
[redigera] Värnplikt i Europa
[redigera] Albanien
Albanien har allmän värnplikt för män. Grundutbildningens längd är 6 månader för de med akademisk examen, 12 månader för övriga. Det är möjligt att köpa sig frikallelse från värnplikt genom att betala ca 3 000 euro.
[redigera] Andorra
Andorra har ingen armé. Frankrike och Spanien svarar gemensamt för Andorras försvar.
[redigera] Belgien
Belgien har sedan 1995 en yrkesarmé.
[redigera] Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina har allmän värnplikt för män. Grundutbildningens längd är 4 månader. Detsamma gäller för Republika Srpska.
[redigera] Bulgarien
Bulgarien har allmän värnplikt för män. Grundutbildningens längd är 6 månader för de med akademisk examen, 9 månader för övriga. Det finns planer på att minska värnpliktens längd till 45 dagar år 2010.
Bulgarien skall övergå till en yrkesarmé 2008.
[redigera] Cypern
Cypern har allmän värnplikt för grekisk-ortodoxa män med en cypriotisk fader. Män tillhörande andra av staten erkända kristna samfund, som katoliker, armenier och maroniter, kan frivilligt göra militärtjänst. Turk-cyprioter inkallas inte.
Tjänstgöringstiden är 26 månader.
[redigera] Danmark
Danmark har värnplikt för män. Den är dock inte allmän, utan den danska värnpliktslagen föreskriver ett lottningssystem. I praktiken inkallas ungefär 30 % av de värnpliktiga till grundutbildning. 2/3 av dessa är frivilliga. Grundutbildningens längd är 4-14 månader. De flesta värnpliktiga tjänstgör 9 månader. Den danska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 28 000 personer, varav 6 000 värnpliktiga (år 2005). Värnpliktiga tjänstgör också i den statliga räddningstjänsten. Se Brandförsvar.
Grönländska och färöiska män är inte värnpliktiga.
[redigera] Estland
Estland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 8 eller 11 månader. Den som genomfört grundutbildningen kan inkallas till repetitionsutbildning vart femte år. Den estniska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 4 000 personer, varav 1 500 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Finland
Finland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 80 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 180, 270 eller 362 dagar. Repetitionsutbildningens längd är enligt lagen 40 eller 100 dagar, i praktiken betydligt kortare. Den finländska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 25 000 personer, varav 12 000 värnpliktiga (år 2005).
Personer med åländsk hembygdsrätt är befriade från värnplikt, då Åland enligt internationella avtal är en demilitariserad zon. Jehovas Vittnen är sedan 1985 befriade från värnpliktstjänstgöring i fredstid.
[redigera] Frankrike
Frankrike har sedan 2001 en yrkesarmé.
[redigera] Grekland
Grekland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 75 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 eller 17 månader. Vissa kategorier värnpliktiga, som söner från stora familjer och män med två eller flera barn, har kortare grundutbildning. Den grekiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 160 000 personer, varav 120 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Irland
Irland har en yrkesarmé. Irland har aldrig haft värnplikt.
[redigera] Island
Island har ingen armé. USA svarar för Islands försvar. Island har dock deltagit med fredsbevarande militär personal i Bosnien och Afghanistan.
[redigera] Italien
Italien har sedan 2005 en yrkesarmé.
[redigera] Kroatien
Kroatien har allmän värnplikt för män. Grundutbildningens längd är 6 månader. Den kroatiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 60 000 personer, varav 20 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Lettland
Lettland skall övergå till en yrkesarmé år 2007.
[redigera] Liechtenstein
Liechtenstein har sedan 1867 ingen armé.
[redigera] Litauen
Litauen har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 10 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 6 månader för de med akademisk examen, 12 månader för övriga. Den litauiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 12 000 personer, varav 3 500 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Luxemburg
Luxemburg har sedan 1967 en yrkesarmé.
[redigera] Makedonien
Makedonien skall övergå till en yrkesarmé år 2008.
[redigera] Malta
Malta har en yrkesarmé. Malta har aldrig haft värnplikt.
[redigera] Moldavien
Moldavien har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 3 månader för den som avlagt akademisk examen, 12 månader för övriga. Den moldaviska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 7 000 personer, varav minst 5 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Montenegro
Montenegro har efter sin självständighetsförklaring avskaffat värnplikten 2006 och infört en yrkesarmé.
[redigera] Monaco
Monaco har ingen armé. Frankrike svarar för Monacos försvar.
[redigera] Nederländerna
Nederländerna har sedan 1996 en yrkesarmé.
[redigera] Norge
Norge har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 30 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader, men förkortas ofta till 8 eller 9 månader. De som uttagits för tjänstgöring i hemvärnet gör 6 månader. Repetitionsutbildningen inställs oftast i praktiken, utom för värnpliktiga hemvärnsmän, som skall göra två veckor per år till 44 års ålder. Den norska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 19 000 personer, varav 11 000 värnpliktiga (år 2005). Årligen inkallas också omkring 1 000 civilpliktiga män och kvinnor för tjänstgöring i civilförsvaret.
[redigera] Polen
Polen har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 20 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 3 månader för de med akademisk examen, 9 månader för övriga. Den polska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 85 000 personer, varav 38 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Portugal
Portugal har sedan 2004 en yrkesarmé.
[redigera] Rumänien
Rumänien har sedan 23.10.2006 en yrkesarmé.
[redigera] Ryssland
Ryssland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 11 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader för studenter och 24 månader för övriga. Deserteringar är mycket vanligt förekommande på grund av misshandel, utpressning och undernäring. Den ryska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 1 200 000 personer, varav hälften värnpliktiga (år 2005). Övergång till en yrkesarmé är under utredning, men statsbudgetens katastrofala tillstånd[Ifrågasatt faktauppgift] och den militära hierarkins motstånd gör det osannolikt att planerna kan förverkligas inom en snar framtid.
[redigera] San Marino
San Marino har ingen värnplikt.
[redigera] Serbien
Serbien har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 50 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 9 månader. Den serbiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 75 000 personer, varav 40 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Schweiz
Schweiz har allmän värnplikt för män. Närmare 95 % av de värnpliktiga inkallas till grundutbildning, men på grund av frikallelser är det under senare år endast ungefär en tredjedel av alla inkallade som fullgör sin grundutbildning. Den som frikallas från värnplikten betalar 2 % av den skattepliktiga inkomsten i värnpliktsskatt per år. Grundutbildningens längd är 21 veckor. Den årliga repetitionsutbildningens längd är sammanlagt 102 eller 119 dagar, som skall göras före 34 års ålder. Den schweiziska försvarsmakten är en milisarmé där nästan all personal, chefer, stabspersonal, instruktörer och tekniska specialister är värnpliktiga.
[redigera] Slovakien
Slovakien har sedan 2006 en yrkesarmé.
[redigera] Slovenien
Slovenien har sedan 2004 en yrkesarmé.
[redigera] Spanien
Spanien har sedan 2002 en yrkesarmé.
[redigera] Storbritannien
Storbritannien har en yrkesarmé. Storbritannien har haft värnplikt 1916-1919 och 1939-1960.
[redigera] Sverige
- Huvudartikel: Värnplikt i Sverige
Sverige har sedan 1901 allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 40 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Den svenska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 33 000 personer, varav 16 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Tjeckien
Tjeckien har sedan 2005 en yrkesarmé.
[redigera] Tyskland
Tyskland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 9 månader. Den tyska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 190 000 personer, varav 60 000 värnpliktiga (år 2005).
Män som är gifta eller samboende frikallas från värnplikten.
[redigera] Ukraina
Ukraina har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 20 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader. Den ukrainska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 300 000 personer, varav 250 000 värnpliktiga (år 2005). Ukraina planerar att övergå till en yrkesarmé år 2015.
[redigera] Ungern
Ungern har sedan 2005 en yrkesarmé.
[redigera] Vatikanstaten
Vatikanstaten har en yrkesarmé. Se: Vatikanstatens militär.
[redigera] Vitryssland
Vitryssland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 35 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader för den som avlagt akademisk examen, 18 månader för övriga. Den vitryska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 80 000 personer, varav 30 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Österrike
Österrike har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 75 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 6 eller 8 månader. Repetitionsutbildningens längd är 2 månader för dem som gjort 6 månaders grundutbildning. Den österrikiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 40 000 personer, varav 17 000 värnpliktiga (år 2005).
[redigera] Värnplikt i övriga världsdelar
[redigera] Australien
Australien har ingen värnplikt utan yrkesmilitär.
[redigera] Israel
Israel har värnplikt för både män och kvinnor, kvinnor gör 22 månaders värnplikt, men inga repetitionstjänst, män gör 36 månaders värnplikt och repetitionstjänst tills 55 års ålder. Värnplikten gäller judar och druser, men inte kristna och muslimer.
[redigera] Sydafrika
Sydafrika har ingen värnplikt utan yrkesmilitär.
[redigera] USA
USA har aldrig haft allmän värnplikt i den meningen att alla vapenföra män verkligen inkallats till tjänstgöring, men 1862-1865 (inbördeskriget), 1917-1919 (första världskriget), och 1940-1972 (andra världskriget och därefter), uttogs en stor del av årsklasserna för militär utbildning och tjänstgöring.
Under vietnamkriget blev de stora förlusterna för de värnpliktiga en politisk belastning, som undergrävde det amerikanska folkets vilja att slutföra kriget. Därför infördes 1973 en yrkesarmé med frivillig rekrytering och tidsbegränsad anställning. Armén fungerar även som ett medel för låginkomsttagare att få utbildning, arméns utbildningar rankas högt. Armén kan även efter avtjänad tid betala en plats på college.
