Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Sri Lanka - Wikipedia, den fria encyklopedin

Sri Lanka

Wikipedia

Bild:SrilankaFont.png
இலங்கை சனநாயக சோஷலிசக் குடியரச
Democratic Socialist Republic of Sri Lanka
Demokratiska socialistiska republiken Sri Lanka
Sri Lankas flagga Sri Lankas statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Sri Lanka Matha'
Sri Lankas läge
Huvudstad Sri Jayawardenapura
6°54′ N 79°54′ E
Största stad Colombo
Officiellt språk singalesiska och tamil
Statsskick
President
Premiärminister
Demokratisk socialistisk republik
Mahinda Rajapaksa
Ratnasiri Wickremanayake
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
Från Storbritannien
4 februari 1948
4 februari 1948
Yta
 • Totalt
 • Vatten

65 610 km² (121:e)
1,3 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

20 222 240 (53:a)
305 inv/km² (24:a)
BNP (PPP)
 • Totalt 2004
 • Per capita

$86,72 miljarder (59:e)
$4300
Valuta lankesisk rupie (LKR)
Tidszon LKT (UTC+5.30)
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Pidurutalagala, MT Pedro
2 524 m ö.h.

km²
Mahaweli
km
Nationaldag
Landskod LK
Landsnummer +94

Sri Lanka (till 1972 Ceylon) är en stat i Sydasien, belägen sydöst om Indien. Sri Lanka har runt 19 miljoner invånare och består av en stor tropisk ö och ett antal småöar. Sri Lanka är medlem i Brittiska samväldet.

Innehåll

[redigera] Historia

Ceylon var en del av Brittiska Indien, och bebos huvudsakligen av singaleser med religionen buddhism. Enligt legenden omvändes folket på Sri Lanka till buddhismen genom prins Mahinda, son till kung Ashoka. För omkr. tusen år sedan behärskades ön av det dravidiska Cholariket, vilket kan ha lämnat vissa spår i befolkningssammansättningen. Under brittisk tid förflyttades stora grupper tamiler till ön för att arbeta inom teindustrin med mera.

Sri Lankas kustområden koloniserades av portugiserna under 1500-talet, och av holländarna under 1600-talet. Britterna kom till ön 1796, och 1815 lade de hela ön (även det tidigare självständiga kungariket i landets bergsområde) under sig. Sri Lanka var därefter en brittisk koloni fram till självständigheten 1948.

[redigera] Inbördeskonflikten

Se huvudartikeln Inbördeskonflikten i Sri Lanka

Befolkningsminoriteten tamiler bor i landets norra och östra delar, och under många år har ett våldsamt inbördeskrig rasat mellan regeringen och olika tamilska gerillagrupper, främst de tamilska tigrarna. Enligt den vanligaste uppfattningen uppstod de inre stridigheterna av att den singalesiska majoriteten ansåg att tamilerna under kolonialtiden favoriserades av britterna, medan singaleserna diskriminerades. Efter självständigheten försökte man därför korrigera detta genom att favorisera singaleser i många officiella sammanhang. Det ledde också till att den tamilska minoriteten diskrimierades.

Flera tamilska organisationer började som en följd av det arbeta för en självständig tamilsk stat. Till en början fördes kampen huvudsakligen med icke-våldsliga och demokratiska medel, men sedan det 1983 blivit olagligt att argumentera för en delning av landet lämnade det största tamilska partiet TULF parlamentet, och den nationalistiska rörelsen blev allt mer benägen att använda våld.

1983 bröt ett fullskaligt krig ut mellan den lankesiska regeringen och tamilska separatister, främst LTTE, de tamilska tigrarna. Kriget har pågått sedan dess med vissa avbrott. 1987 medlade Indien fred mellan regeringen och LTTE, och en indisk fredsbevarande styrka - IPKF - skickades till Sri Lanka. Styrkan blev dock mycket impopulär och LTTE tog till vapen mot IPKF, som lämnade Sri Lanka 1990.

1991 mördades den Indiens förre premiärminister Rajiv Gandhi av en kvinnlig självmordsbombare som tros ha varit utsänd av LTTE.

Sedan februari 2002 råder en ömsesidig vapenvila, men de fredsförhandlingar som inleddes i samband med vapenvilan avbröts våren 2003. Efter att våldet mellan de båda parterna eskalerat kring årsskiftet 2005-2006 möttes representanter för LTTE och regeringen för fredssamtal i Genève i februari 2006. Samtalen avbröts dock, och våldet har fortsatt att trappas upp.

[redigera] Kultur

Sri Lankas kultur har stora likheter med Indiens. Sri Lankas inhemska populärmusik kallas för baila. Några av de största artisterna inom bailamusiken är The Gypsies och Sunil Perera.

Även om maten på Sri Lanka är mycket starkare, liknar dess matkultur Indiens, och den tamilska befolkningsgruppen delar många mattraditioner med tamilerna i sydindien. Landets nationalrätt är ris och curry, som består av ris, ett antal olika currys, samt ofta även pappadam och någon sambol. Sambol kan sägas vara en lankesisk variant av det som i Indien ofta kallas chutney. På singalesiska kallas ris och curry ofta bara bath, vilket betyder ris. En annan lankesisk specialitet är hoppers (på singalesiska ape) som finns i två former - string hoppers och vanliga hoppers. String hoppers är nystan av risnudlar som ofta äts till frukost tillsammans med någon curry, medan vanliga hoppers är tunna krispiga pannkakor som är skålformade eftersom de steks i ett litet grytliknande järn. En vanlig variant på vanliga hoppers är egg hoppers (på singalesiska biri ape) vilket innebär att man steker ett ägg i mitten av hoppern. Ape äts ofta också med någon sambol, exempelvis seeni sambol.

Något som serveras vid högtider är kiri bath (mjölkris), vilket är fast ris med kokosmjölk, som skärs upp i diamantformade bitar.

Cricket är Sri Lankas största sport, och landet tillhör de tio bästa nationerna i världen. 1996 vann Sri Lanka världsmästerskapet i cricket. Den just nu mest kände cricketspelaren från Sri Lanka är den tamilske kastaren Muttiah Muralitharan. År 2011 kommer Sri Lanka tillsammans med Indien, Pakistan och Bangladesh att vara värd för VM i cricket. Landets nationalsport är volleyboll.

Den världsberömda författaren Michael Ondaatje kommer ursprunglingen från Sri Lanka. En annan berömd författare är science-fictionförfattaren Arthur C Clarke, som är bosatt på Sri Lanka sedan 1956.

[redigera] Provinser

Karta över Sri Lankas distrikt och provinser.
Karta över Sri Lankas distrikt och provinser.

Republiken Sri Lanka är indelad i nio provinser (som också är delade i distrikt), med visst självstyre (provinshuvudstäder inom parentes):

  1. Centralprovinsen (Kandy)
  2. Nordöstprovinsen (Trincomalee)
  3. Norra Centralprovinsen (Anuradhapura)
  4. Nordprovinsen (Jaffna)
  5. Nordvästprovinsen (Kurunegala)
  6. Sabaragamuwa (Ratnapura)
  7. Sydprovinsen (Galle)
  8. Uva (Badulla)
  9. Västprovinsen (Colombo)

[redigera] Se även

[redigera] Städer

De största städerna i Sri Lanka är följande:

  • Colombo (cirka 656 000 år 2001)
  • Kandy (cirka 161 395 invånare år 2001)
  • Jaffna (cirka 145 600 invånare år 2001)
  • Galle (cirka 100 000 invånare)
  • Sri Jayawardenapura (cirka 115 826 invånare år 2001)
  • Negombo (cirka 122 000 invånare år 2003)

[redigera] Externa länkar

Regering
Turism
Övrigt


Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com