Samväldet

Wikipedia

Samväldets flagga

Samväldet (engelska Commonwealth of Nations) är en mellanstatlig organisation bestående av 53 självständiga länder, varav nästan alla tidigare varit brittiska besittningar.

Organisationen har haft namnet "Brittiska samväldet", men det ändrades för att understryka att Storbritannien inte har en särställning. Den brittiska monarken har den symboliska titeln Head of the Commonwealth, men erkänns endast av de 16 samväldesrikena som statschef.

Under senare år har Samväldet inte minst arbetat med demokratifrågor och kulturellt utbyte. Samväldesspelen, som hålls vart fjärde år, är världens näst största idrottsliga evenemang, efter de olympiska spelen.

De flesta brittiska besittningar har valt att i samband med självständigheten inträda som medlemmar i Samväldet; ett viktigt undantag är de arabiska områden som tidigare var brittiska kolonier eller protektorat. År 1995 inträdde Moçambique som medlem i Samväldet. Landet har aldrig varit en brittisk besittning, men medlemskapet motiverades bland annat med att landet helt omgavs av samväldesländer (sedan tillträdet har dock grannlandet Zimbabwe suspenderats). Även Kamerun inträdde 1995; landet består delvis av en tidigare brittisk besittning.

[redigera] Bakgrund

Karta där Samväldets medlemsstater är markerade i blått.

Samväldet är en fortsättning på Brittiska Imperiet och har ytterst sitt ursprung i imperiekonferensen, Imperial Conference, som hölls i slutet av 1920-talet. Britternas redan självstyrande besittningar tillerkändes vid konferensen självständighet, vilket sedan formellt stadfästes i Westminsterstatuten år 1931. Inom imperiet skulle alla stater vara fria och likvärdiga, men hållas samman av en gemensam trohet till den brittiska kronan.

Efter andra världskriget omvandlades imperiet till samväldet, och under avkolonialiseringsprocessen blev sedan de flesta före detta brittiska besittningarna medlemmar i samväldet.

Burma (Myanmar) (1948) och Sydjemen (1967) och ett mindre antal andra stater valde dock att inte bli medlemmar. Irland var först medlem, men lämnade samväldet vid införandet av republik 1949.

År 1950 godtogs möjligheten för en medlemsstat i samväldet att vara republik. Indien skulle nu vara medlem, trots att man i sin detta år antagna grundlag hade blivit republik. Denna policyändring blev känd som Londondeklarationen, och kom i praktiken att innebära att alla medlemmar godtog den brittiske monarken som samväldets överhuvud, oavsett om man själv är republik.

Medborgarna i Samväldet utgör idag totalt 30% av världens befolkning. Medlemskapet är öppet för alla de stater som delar samväldets grundläggande värden och som har eller har haft ett konstitutionellt band till Storbritannien eller någon annan medlem i samväldet. Det finns idag bara en medlem som inte varit en besittning till Storbritannien eller något annat land inom samväldet; det är Moçambique, som ansökte om medlemskap i samband med Sydafrikas återinträde i samväldet.

Fiji, Nigeria och Pakistan har fått sina medlemskap suspenderade på senare år, på grund av militärkupper mot demokratiska regeringar. Sydafrikas medlemskap suspenderades på grund av Apartheid. Zimbabwe suspenderades så sent som 2002 på grund av Robert Mugabes och Zanu-PF:s valfusk och trakasserier mot vita jordbrukare. Landet lämnade sedan självt medlemskapet i protest.

[redigera] Organisation och mål

Drottning Elizabeth II är organisationens överhuvud, men i praktiken sköts organisationen av Samväldessekretariatet i London. För närvarande är Don McKinnon från Nya Zeeland generalsekreterare.

Verksamheten idag består huvudsakligen i uppmuntrandet av förbindelser och samarbete mellan medlemsstaterna, och i att sätta press på medlemmar som bryter mot folkrättsliga regler eller överger demokratin. Organisationen är också ett sätt att stärka den kulturella gemenskapen bland medlemmarna.

Vart fjärde år hålls en stor idrottstävling kallad Samväldesspelen.