Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Nordkorea - Wikipedia, den fria encyklopedin

Nordkorea

Wikipedia

조선민주주의인민공화국
Chosun Minchu'chui Inmin Konghwa'guk
Demokratiska Folkrepubliken Korea
(Flaggan) (Statsvapnet)
Image:LocationNorthKorea.png
Nationellt motto: Man kan vara säker på att vinna om man tror och beror på folket
Officiellt språk koreanska
Huvudstad P'yŏngyang
President Kim Il Sung¹
Överbefälhavare och högsta (levande) ledare Kim Jong Il
Premiärminister Pak Pong Ju
Area
 - Totalt
 - % vatten
Rankad 97:e
120 540 km²
0,1
Folkmängd
 - Totalt
Befolkningstäthet
 - Inv/km²
Rankad 47:e
23 113 019²
Rankad 41:a
190,7
Självständighet


 - Datum

Från Japan


15 augusti 1945

Valuta Nordkoreansk won
Tidszon UTC +9
Nationalsång Aegukka
Landskod KP
Landsnummer 850
(1) Avliden; Deklarerad "evig president"

(2) Siffra beräknad av CIA juli 2006. Nordkorea lämnar inte ut dessa siffror.

Nordkorea, officiellt Demokratiska folkrepubliken Korea (DFRK; koreanska: Chosŏn Minjujuŭi Inmin Konghwaguk;, hangul: 조선민주주의인민공화국), är ett land i östra Asien, täckande den norra halvan av Koreahalvön. I söder gränsar Nordkorea till Sydkorea, i norr till Kina och genom en smal sektion till Ryssland. Landet kallas lokalt vanligen för Bukchosŏn (북조선, 北朝鮮; "Norra Chosŏn"). I Sydkorea används av olika namn, vanligen Bukhan (북한; 北韓; "Norra Han").

Efter andra världskriget tog kommunisterna makten i nuvarande Nordkorea under ledning av Kim Il Sung, understödda av Stalin, medan en västvänlig regim etablerades på södra delen av halvön. 1950-1953 utkämpades Koreakriget mellan USA-ledda FN-styrkor och Sydkorea på ena sidan, och Nordkorea samt Kina på den andra sidan.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Nordkoreas historia; för historia innan 1945, se Koreas historia

Nord- och Sydkorea bildades efter att Korea delats upp mellan Sovjetunionen, norr om den 38:e breddgraden, och USA, söder om den 38:e breddgraden, efter att den japanska ockupationen avslutats efter andra världskriget. Folkrepubliken Nordkorea utropades 1948, några veckor efter grundandet av Sydkorea och båda länderna hävdar att de har rätt till hela halvön.

Den 25 juni 1950 startade Koreakriget. Efter kriget, som avslutades genom vapenstillestånd 1953, dock utan något formellt fredsavtal, går gränsen mellan Nord- och Sydkorea utmed den 38:de breddgraden och är världens förmodligen mest militariserade område. Den går allmänt under beteckningen DMZ, eller "den demilitariserade zonen". Se även Koreanska muren.

Inledningsvis var den nordkoreanska centralplanerade industrin mycket produktiv och det var länge den norra delen av landet som var mest industrialiserad. Efter Sovjetunionens fall har dock även Nordkoreas ekonomi kraftigt försvagats och utöver detta har landet även drabbats av återkommande naturkatastrofer. Då man fruktar ett angrepp från USA har landets resurser till stor del satsats på militär upprustning och även på utvecklandet av kärnvapen.

Länge var innehavet av kärnvapen inte bekräftat av Nordkorea eller av någon oberoende källa, Nordkoreas ledare antydde dock ofta innehav, och landet pekades ut som en potentiell kärnvapenmakt. I februari 2005 gick dock den nordkoreanska regeringen officiellt ut med sitt kärnvapeninnehav och den 9 oktober 2006 meddelade man att man utfört en underjordisk provsprängning av en kärnladdning.

Nordkorea har ansetts fortsätta att föra en konfrontativ politik mot omvärlden. Den provskjutning av missiler den 5 juli 2006 som bland annat inkluderade ett test av långdistansroboten Taepodong-2 har setts som en styrkedemonstration från Nordkoreas regering för att vinna fördelar i de internationella förhandlingar som förs mellan Nordkorea, USA och ett antal andra länder. Det nordkoreanska utrikesdepartementet har dock uppgett, skriver tidningen Folkets Korea, att provskjutningen endast skedde i syfte att öka militärens förmåga till självförsvar, och menar att Nordkorea ej lyder under internationell lag och därför har rätt att göra så. De uppger vidare att den nordkoreanska regeringen är positiv till kärnvapennedrustning på den koreanska halvön, på ett förhandlande och fredligt sätt. Departementet har även framfört att kärnvapeninnehav ej kommer vara nödvändigt då USA ej längre behandlar landet som en fiende.

Ett enigt säkerhetsråd röstade den 15 juli 2006 för en resolution som kräver att Nordkorea "upphör med all aktivitet" som har med ballistiska robotar att göra. Resolutionen beslutade också om sanktioner mot landet vilket innebär att ingen av FN:s medlemsstater får göra affärer med Nordkorea som främjar utvecklingen av dess robotprogram. För att undvika ett kinesiskt veto står det inget i resolutionen om FN-stadgans kapitel 7 som innebär tvingande åtgärder och även möjliggör användandet av vapenmakt för att få en stat att rätta sig efter ett FN-beslut. Efter en underjordisk provsprängning av en kärnladdning den 9 oktober 2006 infördes FN-sanktioner mot Nordkorea som förbjuder export och import av militärmatriel. Lyxartiklar får heller inte säljas till det Nordkoreanska ledarskiktet och deras tillgångar fryses utomlands. FN:s resolution tillåter också att Nordkoreanska fartyg inspekteras för att se till att sanktionerna efterlevs.

[redigera] Politik

Kim Il Sung blev efter sin död upphöjd till "evig president", och landet blev på så sätt en nekrokrati. Eftersom det tidigare högsta ämbetet på så sätt blir upptaget har ett nytt högsta ämbete gradvis vuxit fram. Kim Il Sungs son, Kim Jong Il, innehar detta nya ämbete, ordförande för den nationella försvarskommissionen. Ordförande i presidiet för högsta folkförsamlingen är Kim Yong Nam. Nordkorea har tre politiska partier, Koreas Arbetarparti, Chondoistiska Chongupartiet och Koreas socialdemokratiska parti. Koreas arbetarparti är det statsbärande partiet och dominerar totalt politiken. De övriga partierna är lojala gentemot samhällssystemet. Den statsbärande ideologin är juchefilosofin. Enligt Nordkoreas vänskapsorganisation, Korean Friendship Association, är Nordkorea en flerpartidemokrati som garanterar yttrandefrihet för sina medborgare. Denna uppfattning delas inte av många utländska bedömare. Sveriges utrikesdepartement skriver i sin rapport om situationen för de mänskliga rättigheterna i landet att Nordkorea har "en av världens mest repressiva politiska regimer", att yttrandefriheten är "i praktiken mycket begränsad" samt att landets politiska system inte "innehåller [...] någon mekanism som gör det möjligt för folkflertalet att i praktiken förändra landets ledarskap" [1]. Nordkorea betecknas i omvärlden ofta som en totalitär diktatur och som en av världens mest slutna stater.

[redigera] Geografi

Karta över Nordkorea
Karta över Nordkorea

Huvudartikel: Nordkoreas geografi

Korea utgörs av en halvö som sticker ut 1 100 km från det asiatiska fastlandet.

Landets högsta punkt är Paektu-san på 2 744 meter. Gränsen till Kina utgörs av floderna Tumen och Yalu.

Det lokala klimatet är relativt tempererat med mer nederbörd på sommaren under en kort regnperiod kallad jangma, och ibland bittert kalla vintrar. Nordkoreas huvudstad och största stad är Pyongyang. Andra stora städer är Nampo i väster, Kaesong i söder, Sinuiju i nordväst, Wonsan och Hamhung i öster samt Chongjin i norr.

[redigera] Provinser och städer

  • Chagang (Chagang-do; 자강도)
  • Norra Hamgyŏng (Hamgyŏng-bukto; 함경 북도)
  • Södra Hamgyŏng (Hamgyŏng-namdo; 함경 남도)
  • Norra Hwanghae (Hwanghae-bukto; 황해 북도)
  • Södra Hwanghae (Hwanghae-namdo; 황해 남도)
  • Kaesŏng Industriregion (Kaesŏng Kong-ŏp Chigu; 개성 공업 지구)
  • Kangwŏn (Kangwŏndo; 강원도)
  • Kŭmgang-san Turistregion (Kŭmgang-san Kwangwang Chigu; 금강산 관광 지구)
  • Namp'o Chik'alshi (남포 직할시)
  • Norra P'yŏngan (P'yŏngan-bukto; 평안 북도)
  • Södra P'yŏngan (P'yŏngan-namdo; 평안 남도)
  • P'yŏngyang Chik'alsi (평양 직할시; 平壤直轄市)
  • Rajin-Sonbong Chik'alsi (라선 직할시)
  • Shinŭiju Speciell adminstrativ region (Shinŭiju T'ŭkbyŏl Haengjeonggu; 신의주 특별 행정구)
  • Yanggang (Yanggang-do; 량강도)

[redigera] Ekonomi

Nordkorea har en av världens mest centralstyrda och isolerade ekonomier. Juche-politiken innebär att nordkoreanerna ska klara sig på egen hand. Ledningen är mycket ovillig att släppa ifrån sig information, och de officiella siffrorna sägs ha lite med verkligheten att göra. Statligt ägda industrier producerar nästan allt i landet, och regeringen har fokuserat in industrin på tung och militär tillverkning på bekostnad av konsumentprodukter. Deras statliga ägda flygbolag heter Air Koryo. Industrin baseras i huvudsak på förädling av inhemska produkter, såsom textilier.

Ekonomin byggdes upp efter vapenstilleståndet 1953 som en självförsörjande planekonomi med hjälp av sovjetiskt och kinesiskt bistånd. Tekniskt sett är den mesta utrustningen i fabrikerna maskiner som stammar från Sovjetunionen byggda på 1970-talet. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 förlorade landet en av sina viktigaste kunder för sin export och sin viktigaste biståndsgivare. Fram tills nu är det enbart grannlandet Kina och FNs sändningar som stöttat upp den nordkoreanska ekonomin. Svårigheter med att få tag i reservdelar och att utföra de nödvändiga reparationer som behövs är en annan faktor som verkar som en svår hämsko på den nordkoreanska ekonomin.

Ekonomin kan i bästa fall ses som stagnant. Industrierna är gamla och nyinvesteringar saknas. En ständig svår energikris råder sedan Agreed Framework under KEDO-avtalet bröt samman.

Jordbruket har långsamt förbättrats under senare år, men är fortfarande mycket ineffektivt. Brist på gödsel, återkommande naturkatastrofer och lokala förhållanden - liten odlingsbar yta och kort odlingssäsong har begränsat landets produktion av spannmål till omkring en miljon ton mindre än vad som krävs även enligt de lägsta internationella standarderna. En miljöekonomisk katastrof som inträffat är den omfattande erosionen som slitit med sig mycket värdefull jordbruksmark och förvärrat jordbrukets situation ytterligare, orsakat av skogsskövling för att få tag i bränsle och att den jordebindande vegetationen ersatts av odlingar längs med bergssidor.

Ett ständigt inflöde av internationella nödsändningar av mat har varit oundgängligt för att undvika rena svältkatastrofer. Annan hjälp, medicinskt material och jordbruksassistans har endast haft inverkan på små områden. Trots hjälpen är antalet undernärda bland de högsta i världen, och den därav följande överdödligheten skördar hundratusentals liv årligen.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Nordkoreas demografi

Nordkoreas befolkning är en av den mest etniskt och lingvistiskt homogena i världen, med endast mycket små kinesiska och japanska minoriteter. Det koreanska språket är inte medlem av en större språkfamilj, men anses ha viss släktskap med altaiska språk och japanska. Det koreanska skriftsystemet Hangul (som kallas chosŏn'gŭl i Nordkorea) uppfanns på 1400-talet under ledning av Kung Sejong för att byta ut det gamla systemet med kinesiska tecken, kallat hanja, vilket inte längre är i bruk i Nordkorea. Nordkorea använder officiellt McCune-Reischauersystemet för translitterering.

Korea har ett buddhistiskt och konfucianistiskt arv.

[redigera] Kultur


[redigera] Se även

[redigera] Källor

  1. ^ http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060131/6c4337858e94b1a94484de9e63e7f8a1/Nordkorea.pdf

[redigera] Externa länkar


Nordkorea
Nordkoreas administrativa indelning
Provinser
Chagang | Kangwŏn | Norra Hamgyŏng | Norra Hwanghae | Norra P'yŏngan | Södra Hamgyŏng | Södra Hwanghae | Södra P'yŏngan | Ryanggang
Speciella regioner
Kaesŏng | Kŭmgang-san | Sinŭiju
Självstyrande städer
Namp'o | P'yŏngyang | Rasŏn (Rajin-Sŏnbong)
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../n/o/r/Nordkorea.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com