Salomonöarna

Wikipedia

**Solomon Islands**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: To Lead is to Serve (Att leda är att tjäna)
Nationalsång: 'God Save Our Solomon Islands'

Huvudstad	Honiara
Största stad
Officiellt språk	engelska
Statsskick Drottning Premiärminister	monarki Elizabeth II Sir Allan Kemakeza
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Storbritannien 7 juli 1978
Yta • Totalt • Vatten	28 450 km² (140:e) 3,2%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	552 438 (160:e) 19,0 inv/km² (157:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$257 milj (175:e)
Valuta	Salomondollar (`SBD`)
Tidszon	UTC+11
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Mount Makarakomburu 2 447 m ö.h. km² km
Nationaldag	7 juli
Landskod	SB
Landsnummer	`+677`

Salomonöarna är en stat belägen i västra Stilla havet, strax öster om Nya Guinea.

[redigera] Historia

Storbritannien gjorde Salomonöarna till ett protektorat på 1890-talet. Under andra världskriget utkämpades strider på Salomonöarna, bland annat slaget vid Guadalcanal. 1976 fick landet självstyre och självständighet uppnåddes 1978.

Självständighetsrörelsen på ön Bougainville i grannlandet Papua Nya Guinea har gjort att relationerna länderna emellan har varit ansträngda.

[redigera] Geografi

På Salomonöarna finns naturresurser i form av fisk, skog, guld, bauxit, fosfat, bly, zink och nickel. Det mesta av landets naturtillgångar i form av olika mineral är dock oexploaterat. Cirka 1,5% av landets yta är odlingsbar mark.

Klimatet är tropiskt med små temperaturvariationer. Det förekommer monsuner, men de är sällan allvarliga. Området är geologiskt aktivt med regelbundna jordbävningar och vulkanisk aktivitet.

Salomonöarna har miljöproblem i form av jorderosion som beror på skogsavverkning. I havet runt öarna finns döda eller döende korallrev. Landet deltar i flera internationella miljö-projekt. Man har skrivit under, men inte ratificerat Kyoto-protokollet om klimatförändringar.

[redigera] Provinser

Central
Choiseul (Lauru)
Guadalcanal
Honiara (huvudstadsterritorium)
Isabel
Makira
Malaita
Rennell/Bellona
Temotu
Western

[redigera] Ekonomi

Huvuddelen av befolkningen är på något sätt beroende av jordbruk, fiske och skogsbruk.

Statens ekonomi är mycket dålig, och Salomonöarna har därför problem med att få leveranser av bland annat bränsle. All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja. Japan, Australien, Kina och Nya Zeeland var de största givarna av ekonomiskt bistånd till Salomonöarna 2001. Turism förekommer, speciellt dykning vid dom många vraken ifrån Andra Världskriget.

Importen består till största delen av mat, producerade varor, bränsle och kemikalier. Det mesta av importen sker från Australien, Singapore, Nya Zeeland, Fiji och Papua Nya Guinea (2002).
Man exporterar timmer, fisk (tonfisk), kopra, palmolja och kakao, och exporten går främst till Japan, Kina, Sydkorea, Filippinerna, Thailand och Singapore (2002).

[redigera] Demografi

Problem som förekommer i samhället är etniskt våld och organiserad brottslighet.

Folkgrupper: melanesier 93%, polynesier 4%, mikronesier 1,5%, européer 0,8%, kineser 0,3%, andra 0,4%.
Religiös tillhörighet: anglikaner 45%, katoliker 18%, presbytarianer 12%, baptister 9%, sjundedagsadventister 7%, annat 4%.
Språk: melanesisk pidgin, engelska (officiellt språk, men talas bara av 1%-2% av befolkningen), 120 inhemska språk.