Singapore

Wikipedia

新加坡共和国
Republik Singapura
சிங்கப்பூர்
Republic of Singapore

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Majulah Singapura (malajiska: "Framåt, Singapore")
Nationalsång: 'Majulah Singapura'
Huvudstad	Singapore [1º22´N 103º48´E]
Största stad	Singapore
Officiella språk	engelska, standardkinesiska, malajiska, tamil
Statsskick president premiärminister	republik Sellapan Rama Nathan Lee Hsien Loong
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Malaysia 9 augusti 1965
Yta  • Totalt  • Vatten	692,7 km² (174:e) 1,4%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	4 492 150 (118:e) 6 482,7 inv/km² (2:a)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	$91 342 milj (38:e)
Valuta	singaporiansk dollar (SGD)
Tidszon	UTC+8
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Bukit Timah 166 m ö.h. km² km
Nationaldag	9 augusti
Landskod	SG
Landsnummer	+65

Singapore är en önation och stadsstat som är det minsta landet i Sydostasien. Det är en republik vid Malackahalvöns sydspets (skilt från Malacka genom Johoresundet). Singapore gränsar till Malaysia i norr och omges i övrigt av Singaporesundet. Landet har havsgräns till Indonesien i syd och sydväst. Det ligger 137 kilometer norr om ekvatorn.

Flera forntida hamnstäder har legat på platsen, som har tillhört flera imperier under historien. Singapore var en malajisk fiskeby när det koloniserades av Storbritannien på 1800-talet. Det ockuperades av Japan under andra världskriget och var senare del av sammanslagningen som upprättade Federationen Malaysia. När Singapore blev självständigt var det sociopolitiskt instabilt och ekonomiskt underutvecklat, eftersom det hade få naturtillgångar. Utländska investeringar och snabb statsstyrd industrialisering har sedan skapat en ekonomi som baseras på export av elektronik och tillverkade varor främst från dess hamn.

Enligt det livskvalitetsindex som sammanställs av Economist Intelligence Unit har Singapore den högsta levnadsstandarden i Asien, och rankas som 11:e i världen. ^[1] I FN:s mer kända HDI-index kommer Singapore på 25:e plats, efter enbart Japan och Hong Kong i Asien. Mätt med BNP är Singapore det 22:a rikaste landet. Den jämförelsevis höga rankningen hos Economist Intelligence Unit avspeglar den vikt som detta index lägger vid stabilt familjeliv och låga nivåer av brottslighet.

Mer än 90% av Singapores befolkning bor i bostadsområden som uppförts av Housing Development Board och nära hälften använder kollektivtrafik dagligen. ^[2]. På grund av ansträngningar att kontrollera motortrafik, behållande av naturlig grönska, strikt reglering av industrianläggningars lägen och utsläpp, samt andra miljövänliga åtgärder av regeringen och den privata sektorn har Singapore lyckats kontrollera sina utsläppsnivåer inom de standarder som Världshälsoorganisationen har satt.^[3].

Singapores författning upprättade staten som en representativ demokrati. Singapore förde till en början en demokratiskt socialistisk politik med inriktning på välfärdsstat. Singapores regering har dock senare blivit mer konservativ än vid republikens grundande. Singapore kritiseras för att vara en begränsad demokrati på grund av dess politiska system med ett dominerande parti.^[4]

[redigera] Historia

Namnet Singapore härrör från den malajiska orden singa (lejon) och pura (stad), vilka i sin tur kommer från sanskritorden सिंह siMha och पुर pura.^[5] Därför är Singapore också känt som Lejonstaden. Namngivningen tillskrivs en prins vid namn Sang Nila Utama, som enligt folktraditionen såg ett lejon som den första levande varelsen på ön och därför valde att kalla den Singapura.^[6]

De första källorna som nämner Singapore är kinesiska texter från 200-talet e.Kr. Ön var en utpost till Srivijayariket på Sumatra och hade ursprungligen det javanesiska namnet Temasek (vilket betyder havsstad). Temasek framträdde som en betydande handelsstad, men minskade senare i betydelse. Det finns få lämningar av det gamla Temasek i Singapore, men arkeologer har hittat belägg för civilisationen, samt för andra bosättningar. Mellan 1500-talet och det tidiga 1800-talet var Singapore en del av Sultanatet Johor. Under de malajisk-portugisiska krigen 1613 tände portugisiska soldater eld på Singapore.^[7]

Staty föreställande Thomas Stamford Raffles av Thomas Woolner, rest på den plats där han först landsteg på Singapore. Han betraktas som grundaren av det moderna Singapore.

1819 undertecknade Sir Thomas Stamford Raffles, en tjänsteman vid Brittiska ostindiska kompaniet, ett fördrag med sultanen av Johor. Han upprättade också Singapore som handelsplats. Singapore växte genast och olika etniska grupper invandrade dit. Singapore blev senare en brittisk kronkoloni 1867. Efter ett antal koloniala territorieutvidgningar höjde Brittiska imperiet Singapores status till att bli en transitohamnstad, på grund av dess strategiska läge vid de välanvända handelsrutterna som förband Europa med Kina.^[8]

Under andra världskriget invaderade Kejserliga japanska armén Malaya och det omkringliggande området i slaget om Malaya, som kulminerade i slaget om Singapore. Britterna var oförberedda och blev snabbt besegrade, trots att de hade fler soldater. De kapitulerade till japanerna 15 februari 1942. Japanerna döpte om Singapore till Syonan-to, japanska för "Söderns ljus", och ockuperade det tills britterna kom tillbaka och återtog ön en månad efter Japans kapitulation i september 1945.^[9]

Singapore blev en självstyrande stat 1959 med Yusof bin Ishak som första statschef och Lee Kuan Yew från People's Action Party (PAP) som första premiärminister, efter valen 1959. Efter en folkomröstning 1962 anslöt sig Singapore till Federationen Malaysia tillsammans med Malaya, Sabah och Sarawak som stat med autonoma befogenheter i september 1963. Singapore uteslöts från federationen 7 augusti 1965 efter att en ideologisk konflikt utvecklats mellan delstatsregeringen ledd av PAP och den federala regeringen i Kuala Lumpur. Singapore fick officiell suveränitet två dagar senare 9 augusti 1965, vilket senare blev Singapores nationaldag. Malaysia var det första landet som erkände Singapore som självständig stat.^[10]

Det nya landet var tvunget att bli självförsörjande, och hade problem som massarbetslöshet, bostadsbrist och brist på mark och naturtillgångar såsom petroleum. Under Lee Kuan Yews tid som premiärminister från 1959 till 1990 minskade hans administration arbetslösheten, höjde levnadsstandarden och genomförde ett storskaligt bostadsförsörjningsprogram. Landets ekonomiska infrastruktur utvecklades, hotet om raskonflikter eliminerades och ett oberoende försvarssystem upprättades. Singapore utvecklades från ett u-land till ett i-land mot slutet av 1900-talet.^[11]

1990 efterträdde Goh Chok Tong Lee Kuan Yew som premiärminister. Under hans regeringstid hanterade landet de ekonomiska effekterna av den ekonomiska krisen i Östasien 1997 och utbrottet av sars 2003, samt terroristhot från Jemaah Islamiah (JI). 2004 blev Lee Hsien Loong, äldste son till Lee Kuan Yew, landets tredje premiärminister.^[12][4]

[redigera] Geografi

Singapore är indelat i 55 stadsplaneringsområden, som grupperas i fem regioner.

Singapores botaniska trädgård är 52 hektar stor och innehåller en orkidéträdgård med över 3000 arter av orkidéer.

Singapore består av 63 öar, inklusive huvudön. Det finns två vägar över gränsen till Malaysia, the Johor-Singapore Causeway i norr, och (sedan 1998) the Malaysia-Singapore Second Link i västra Singapore.

De största av Singapores öar är Jurong, Pulau Tekong, Pulau Ubin och Sentosa. Den högsta punkten är Bukit Timah med en höjd på 166 meter över havet. Den lägsta punkten är Singapore Strait (havsnivån). Landets största naturtillgång är fisk.

Storstadsområdet var förr koncentrerat till landets södra del, medan resten av landet var regnskog eller användes till jordbruk. Sedan 1960-talet har dock regeringen i landet byggt nya städer i uteliggande områden, vilket resulterat i ett storstadsområde som täcker hela landet, även om Central Area i södra delen, som är landets ursprungliga centrum, fortfarande är det mest tättbebyggda. Myndigheten som planerar stadsbyggnationen i Singapore har publicerat en utvecklingsplan som detaljerat visar vilka områden som tillhör vilka av de 55 storstadsområdena i Singapore.

Singapore byggs ut i vattnet med hjälp av land som tas från dess egna kullar, havsbottnen och grannländer. Som resultat av detta växte Singapore från 581,5 km² på 1960-talet till 697,2 km² idag, och kan växa ytterligare 100 km² fram till 2030^[13]. Ungefär 23% av Singapores landområde består, trots den stora urbaniseringen, av skog och naturreservat.

Singapore har ett tropiskt klimat och saknar distinkta årstider. Dess klimat karaktäriseras av hög värme och luftfuktighet, samt riklig nederbörd. Vanliga temperaturer är mellan 22 och 34 grader Celsius, och luftfuktigheten är normalt sett 90% på morgonen och 60% på eftermiddagen. De lägsta och högsta temperaturerna som någonsin rapporterats är 18,4 respektive 37,8 grader.

Urbaniseringen har lett till att regnskog har avverkats, och den enda ursprungliga regnskog som finns kvar är Bukit Timah. Dock finns ett antal parker, som Singapores botaniska trädgård. Landets huvudsakliga vattenkälla är regnvatten, då det inte finns någon tillgång till färskvatten i floder eller sjöar. Regnvatten utgör ungefär 50% av landets vattenutbud, resten importeras från Malaysia eller består av avsaltat havsvatten. Fler och fler avsaltningsverk byggs för att minska beroendet av import.^[4]

[redigera] Politik

Singapore är en republik med ett enkammarparlament. Huvuddelen av den verkställande makten ligger hos kabinettet, som består av ministrar under ledning av Singapores premiärminister. Ämbetet som Singapores president var historiskt endast ceremoniellt, men konstitutionen ändrades 1991 och inrättade ett folkvalt presidentämbete samt gav presidenten vetorätt över vissa nyckelfrågor som användning av nationella reserver och utnämningar till viktiga juridiska poster.^[14]

Den lagstiftande makten innehas av parlamentet. Parlamentsval i Singapore sker, sedan valsystemet ändrades 1991, genom majoritetsval i valkretsar där flera ledamöter. ^[15]

Singapores politik har dominerats av People's Action Party (PAP) sedan landet blev självständigt 1965.^[16] Utländska politiska analytiker och flera oppositionspartier, däribland Workers' Party of Singapore och Singapore Democratic Party (SDP), har hävdat att Singapore är en de facto enpartistat. Många betraktar statsskicket i Singapore som mer auktoritärt än sant demokratiskt. Reportrar utan gränser rankade Singapore som 140:e av 167 länder i sitt tryckfrihetsindex 2005. Det har också hävdats att PAP använder censur, gerrymandering av valmyndigheten och stämningar av oppositionen för förtal för att hindra deras framgång. Flera tidigare och nuvarande medlemmar av oppositionen, däribland Francis Seow, J.B. Jeyaretnam och Chee Soon Juan ser Singapores rättsväsen som vänligt sinnat till regeringen och PAP på grund av avsaknad av maktfördelning. ^[17] Fastän ingen medlem av PAP har förlorat något förtalsmål i domstol, finns det tre fall då oppositionsledaren Chiam See Tong stämde PAP-medlemmar för förtal och nådde en uppgörelse utanför domstolen. ^[18]

Singapore har vad dess regering uppfattar som en mycket framgångsrik och transparent marknadsekonomi. PAP:s politik innehåller vissa drag av socialism. Housing Development Board sköter ett storskaligt bostadsförsörjningsprogram och utbildningen är ett strikt obligatoriskt offentligt system. Regeringskontrollerade företag dominerar den lokala ekonomin. Fastän den är så dominerande har regeringen en ren, korruptionsfri image. Singapore har genomgående värderats som det minst korrumperade landet i Asien och bland de tio mest korruptionsfria länderna i världen av Transparency International.^[19]

Fastän Singapores lagar är ärvda från brittiska och Brittiska Indiens lagar har PAP också genomgående avvisat liberala demokratiska värden, som det klassar som västliga, och hävdar att det inte finns en likadan modell för en demokrati över hela världen. Lagar som begränsar yttrandefriheten rättfärdigas av att man hävdar att de ska hejda uttalanden som kan skapa osämja inom Singapores multietniska och mångreligiösa samhälle. Exempelvis dömdes tre bloggare i september 2005 för uppvigling för att de hade postat rasistiska kommentarer om minoriteter.^[20] Vissa brott kan leda till stora böter eller prygel och det finns dödsstraff för mord och narkotikahandel. Amnesty International har kritiserat Singapore för att ha "möjligen den högsta andelen avrättningar i världen" per capita.^[21] Singapores regering hävdade att det inte finns någon internationell konsensus om dödsstraffets lämplighet och att Singapore har sin suveräna rätt att bestämma sitt eget rättssystem och utdöma dödsstraff för de allvarligaste brotten.^[22] Mer nyligen har dock PAP-regeringen lättat lite på sin socialkonservativa politik och inrättat en "feedbackenhet"^[23] för att uppmuntra medborgare att ge sina synpunkter på politik och offentliga tjänster.^[4]

[redigera] Ekonomi och turism

Merlion är en av de mest kända turistattraktionerna i Singapore.

Central Area är det centrala affärsdistriktet i Singapore och platsen där Singapores börs ligger.

Singapore har en högt utvecklad marknadsekonomi, och anses ofta vara ett i-land. Det ligger på 25:e plats på FN:s HDI-index^[24] som mäter levnadsstandard, och på andra plats i Index of Economic Freedom. Fastän Singapore BNP per capita är en av de högsta i världen är den inhemska efterfrågan relativt låg på grund av befolkningens ringa storlek.^[4]

Ekonomin är kraftigt beroende av export av produkter som först importerats och sedan förädlats. Detta är en sorts utvidgad transitohandel, särskilt inom tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin stod för omkring 28% av BNP 2005. Tillverkningen är varierad och sker inom elektronik, kemiska produkter, maskiner och biomedicin. Tillsammans med Hong Kong, Sydkorea och Taiwan kom Singapore att räknas till de fyra första "östasiatiska tigerekonomierna" på grund av dess snabba industrialisering.^[4]

2001 orsakade en global recession och nedgång i teknologisektorn att BNP minskades med 2,2%. The Economic Review Committee (ERC), som upprättats i december 2001, rekommenderade flera politiska förändringarna för att återvitalisera ekonomin. Singapore har sedan dess återhämtat sig från recessionen, till stor del på grund av förbättringar i världsekonomin. Singapores egen ekonomi växte med 8,3% 2004 och 6,4% 2005.^[25] I det långa loppet hoppas regeringen på att utveckla en ny väg till tillväxt som blir mindre sårbar för omvärldens affärscykel än den nuvarande exportledda modellen. Regeringen kommer dock knappast att överge försöken att etablera Singapore som Sydostasiens finansiella och högteknologiska centrum. BNP per capita 2005 var US$26 833^[26] och arbetslösheten låg på 2,9% i juni 2006, en ökning från 2,5% i januari samma år.^[27] 81 500 nya arbetstillfällen skapades från januari till juli 2006, det högsta antalet på ett årtionde inom en halvårsperiod.^[4]

Singapore införde en skatt på varor och tjänster med en första nivå på 3% 1 april 1994. Detta har avsevärt ökat statens inkomster och stabiliserat de statliga finanserna.^[28] Regeringen har använt inkomster från denna skatt till att omorientera ekonomin för att minska beroendet av elektroniktillverkning. Skattesatsen höjdes till 4% 2003 och till 5% 2004.^[29]

Singapore är ett populärt resmål och turism är en av landets största näringar. År 2005 besökte totalt 9,05 miljoner turister Singapore. En stor del av landets dragningskraft kan tillskrivas dess kulturella mångfald som avspeglar nästan 200 år av kolonial historia med invandring av kinesiska, malajiska, indiska, eurasiska och arabiska grupper. Orchard Road-distriktet, som domineras av shoppingcentrum och hotell i många våningar, är turismens centrum i Singapore. Bland andra populära turistmål finns Singapore Zoo och turistön Sentosa. För att dra till sig fler turister beslöt regeringen 2005 att legalisera hasardspel och tillåta två kasinon.^[30]

[redigera] Demografi

Sri Mariamman-templet, som byggdes 1843, är det största hinduiska templet i Singapore. Det är också ett av de många religiösa byggnader som är märkta som nationella monument på grund av deras historiska värde.

Singapore är det näst mest tättbefolkade självständiga landet i världen (efter Monaco). 84 procent av invånarna bor i offentligägda bostäder som tillhandahålls av Housing and Development Board (HDB).^[31] Dess befolkning, som uppgick till 4,35 miljoner människor i juni 2005, är av blandad härkomst.^[4]

• Kineser, majoriteten, utgör 76,8% av befolkningen.
• Malajer, som är ursprungsbefolkningen i landet, utgör 13,9%, men detta antal innefattar många malajiska etniska grupper från andra delar av den Malajiska arkipelagen, däribland javaneser, bugi, baweaner och minangkabau.
• Indiska singaporeaner är den tredje största etniska gruppen med 7,9%. Den består av flera grupper: indiska och lankesiska tamiler, som bildar den största gruppen indier, och andra såsom malayalier, punjabier och bengaler.
• Resten av befolkningen utgörs av mindre grupper såsom araber, judar, thailändare, japaner, européer och den eurasiska singaporeanska gruppen (ättlingar till européer och asiater).^[32]

Singapore är också ett mångreligiöst land, främst på grund av dess läge på en av världens större transportvägar. Mer än 40% av invånarna är anhängare av buddhismen. Den stora procentsatsen kan bero på att man inte skiljer mellan taoism och buddhism; taoism, konfucianism, buddhism och anfaderskult smälts samman till en religion av större delen av den kinesiska befolkningen.^[4]

De flesta muslimerna är malajer. Kristendomen i Singapore består av katolicism och olika protestantiska riktningar, och omfattas av omkring 14% av befolkningen. Några andra religioner är sikhism, hinduism och baha'i, som främst har anhängare bland personer av indisk härkomst.^[33]

Regeringen i Singapore har ansträngt sig att upprätthålla etnisk harmoni efter att etniskt motiverade upplopp utbröt under 1960-talet. Man har betonat harmoni mellan olika folkgrupper i alla delar av samhället, däribland utbildning, militären och boendet. Denna politik har än så länge till stor del varit framgångsrik, och få tecken på etniska spänningar har synts sedan början av 1970-talet. Aktuella frågor är bland annat förbudet mot islamisk huvudduk i offentliga skolor.^[4]

Singapores nationella språk är malajiska av historiska anledningar, och det språket används i nationalsången , "Majulah Singapura". De officiella språken är engelska, mandarin, malajiska och tamil. Engelska har lanserats som landets administrativa språk sedan självständigheten, och det talas av majoriteten av befolkningen. De flesta offentliga skyltar och officiella publikationer är på engelska, men det finns också översatta versioner på de andra officiella språken.^[4] De flesta kineser är talare av kantonesiska eller fujianesiska.^{[källa behövs]} Regeringen har satt igång en kampanj för att propagera för mandarin som gemensamt språk för den kinesiska befolkningsgruppen.^[34]

Befolkningens medianålder är 34,5 år.^{[källa behövs]} Efter två årtionden av en framgångsrik politik för familjeplanering står Singapore nu inför hotet om en åldrande befolkning med sjunkande födelsetal. Regeringen uppmuntrar invånarna att skaffa fler barn genom att erbjuda ekonomiska fördelar för det första till fjärde barnet i varje familj.^[35]

[redigera] Militärväsende

I Singapore är militärtjänsten obligatorisk för alla män i 20-årsåldern. Landet spenderar stora summor pengar på sin armé och har en välutvecklad sådan.

[redigera] Källor

1. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Worldwide quality-of-life index Singapore's position in the World in terms of Quality of Life". {{{verk}}}. The Economist. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
2. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Singapore Land Transport: Statistics In Brief 2005". {{{verk}}}. Land Transport Authority. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
3. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Singapore Green Plan 2012". {{{verk}}}. Ministry of the Environment and Water Resources. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
4. ^ [a b c d e f g h i j k] Singapore i engelskspråkiga Wikipedia 22 augusti 2006
5. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Singapore". {{{verk}}}. bartleby.com. Hämtad {{{hämtdatum}}}.
6. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Early History". {{{verk}}}. Ministry of Information, Communications and the Arts, Singapore. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
7. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Singapore - Precolonial Era". {{{verk}}}. U.S. Library of Congress. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
8. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Founding of Modern Singapore". {{{verk}}}. Ministry of Information, Communications and the Arts, Singapore. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
9. ^ Ron Taylor ({{{publdatum}}}). "Fall of Malaya and Singapore". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
10. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Road to Independence". {{{verk}}}. U.S. Library of Congress. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
11. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Country Groups". {{{verk}}}. Världsbanken. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
12. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Country profile: Singapore". {{{verk}}}. BBC News. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
13. ^ Towards Environmental Sustainability, State of the Environment 2005 Report (PDF). Ministry of the Environment and Water Resources, Singapore. Refererad i engelska Wikipedia
14. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "The Presidency in Singapore". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
15. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Parliamentary Elections Act". {{{verk}}}. Singapore Statutes Online. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
16. ^ Worthington, Ross. (red.). (2002). Governance in Singapore. . Översättning: . : Routledge/Curzon. sid. . ISBN 070071474X., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
17. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "{{{titel}}}". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
18. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Resolution: Singapore Case N SIN/01 - Joshua Jeyaretnam". {{{verk}}}. Inter-Parliamentary Union. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
19. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Transparency International - Corruption Perceptions Index 2005". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
20. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Third racist blogger sentenced to 24 months supervised probation". {{{verk}}}. Channel NewsAsia. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
21. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Amnesty International". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
22. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "The Singapore Government's Response To Amnesty International's Report "Singapore - The Death Penalty: A Hidden Toll Of Executions"". {{{verk}}}. Ministry of Home Affairs, Singapore. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
23. ^ Feedback Unit, Singapore
24. ^ 2005 UN Human Development Index Report (PDF), refererad i engelskspråkiga Wikipedia
25. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Performance of the Singapore Economy in 2005 (PDF), Ministry of Trade and Industry". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
26. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Per Capita GDP at Current Market Prices". {{{verk}}}. Singapore Department of Statistics. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
27. ^ May Wong ({{{publdatum}}}). "Singapore's employment hits all-time high of 2.3 m in 2005". {{{verk}}}. Channel NewsAsia. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
28. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "{{{titel}}}". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
29. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Policy Digest: Phased GST increase". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
30. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Proposal to develop Integrated Resorts - Ministerial Statement by Prime Minister Lee Hsien Loong on 18 April 2005". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
31. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Sample Household Survey 2003". {{{verk}}}. Housing Development Board. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
32. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Key Indicators of Resident Population by Ethnic Group". {{{verk}}}. Singapore Department of Statistics. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
33. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Religion, Census 2000". {{{verk}}}. Singapore Department of Statistics. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
34. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "History & Background". {{{verk}}}. Speak Mandarin Campaign.. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia
35. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Baby Bonus". {{{verk}}}. Ministry of Community Development, Youth and Sports. Hämtad {{{hämtdatum}}}., refererad i engelskspråkiga Wikipedia

[redigera] Externa länkar

• Regeringens hemsida
• Turistinformation