Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Wikipedia - Wikipedia, den fria encyklopedin

Wikipedia

Wikipedia

Wikipedias logotyp

Wikipedia är en flerspråkig internetbaserad encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektets programvara är uteslutande fri och har öppen källkod.

Det finns idag runt 250 språkversioner av Wikipedia tillgängliga. Tolv av dessa versioner har fler än 100 000 artiklar, varav den största är den engelska med över 1,5 miljoner artiklar. Totalt har Wikipedia fler än 5 780 000 artiklar.

Innehåll

[redigera] Funktionssätt

Den process som ligger till grund för projektet kallas wiki (hawaiianska för snabbt): Wiki avser dels den lättanvända och lättadministrerade teknik som gör att ett stort antal användare kan koncentrera sig på att läsa och redigera databasens innehåll samtidigt som en serie avancerade databasfunktioner medger en ickehierarkisk tillgänglighet. Wiki avser också den i det närmaste oinskränkta öppenhet som genererar Wikipedias självadministrerande struktur där information kan läggas in närhelst den finns tillgänglig. Att använda wiki kallas ofta för att wika.

[redigera] Historik

Nupedia är Wikipedias förebild.
Nupedia är Wikipedias förebild.
Huvudartikel: Wikipedias historia

Wikipedia grundades 15 januari 2001 av internetentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger, båda knutna till Wales' internetföretag Bomis. De hade under år 2000 försökt starta uppslagsverket Nupedia, vilket dock begränsades av alltför strikta krav på skribenterna. Genom att tillgripa wiki-tekniken lyckades man få igång skrivandet. Wikipedia var från början enbart engelskspråkigt, men 15 mars 2001 togs initiativet till flera språk.[1] Först ut var tyska,[2] tätt följt av katalanska (som talas i östra Spanien) och japanska. Dessa tre var i gång före utgången av mars.[3] Den 11 maj 2001 lades ytterligare nio stora språk till. [4]

[redigera] Svenskspråkiga Wikipedia historia

Jimmy Wales, Wikipedias grundare
Jimmy Wales, Wikipedias grundare
Huvudartikel: Svenskspråkiga Wikipedia

Svenska var förmodligen det andra "mindre" språk (efter katalanska) som fick en egen Wikipedia. Första redigeringen gjordes 23 maj 2001 av Linus Tolke.[5] Den äldsta bevarade startsidan [6] för Svenskspråkiga Wikipedia är från 10 juli 2001. Svenskspråkiga Wikipedia var dock i stort sett inaktivt till november 2002. Före utgången av 2001 fanns Wikipedia på 18 språk. Engelskspråkiga Wikipedia har hela tiden varit störst och har över 1,4 miljon artiklar (november 2006). Svenskspråkiga Wikipedia har 200 025 artiklar 23 december 2006.

[redigera] Mjukvara och hårdvara

Wikimedias servrar.
Wikimedias servrar.

Wikipedia använder sig av den fria wikiprogramvaran MediaWiki som är licensierad under GPL. Serverklustren finns i Florida och på tre andra platser i världen. Från början använde Wikipedia en annan wikiprogramvara, UseModWiki, som också är licensierad under GPL.

[redigera] Kultur

Som community betraktad har Wikipedia utvecklat en egen kultur. Skrivandet vilar på tre grundpelare:

  1. Projektet är, eller önskar bli, en encyklopedi.
  2. Projektet drivs som en wiki, vilket betyder att alla artiklar (med några få undantag) kan redigeras av vem som helst, när som helst.
  3. Projektet har öppet innehåll och använder sig av copyleftlicensen GNU FDL.

Wikipedias användare använder också flera uttryck med Wikipediaspecifik betydelse:

  • Bybrunnen är en sida på Wikipedia för diskussion om projektet.
  • NPOV (förkortning av engelska neutral point of view), eller skriv från en neutral utgångspunkt, är en av Wikipedias grundprinciper. Att skriva från en neutral synvinkel innebär att man har ambitionen att presentera idéer och fakta på ett sådant sätt att både anhängare och kritiker kan vara överens om formuleringen.
  • POMMF, principen om minsta möjliga förvåning, innebär att Wikipedia använder det språk, de namn, titlar och betydelser som folk i allmänhet är vana vid även om det finns andra alternativ som formellt är mer korrekta. Artikeln "New York" behandlar staden New York och inte delstaten med samma namn. Artikeln om Kina finns under "Kina" och inte under "Folkrepubliken Kina".
  • Sock puppet, eller marionett, kallas en bidragsgivare som använder fler användarnamn utöver sitt egentliga.

[redigera] Kritik

Kritiken mot Wikipedia har ökat i takt med att Wikipedia har blivit mer framträdande. Eftersom engelskspråkiga Wikipedia är den största språkupplagan tar mycket av kritiken sina exempel därifrån.

[redigera] Nytta som referens och källmaterial

Bristen på auktoritet, pålitlighet och förhandsgranskning har bland annat bibliotekarien Philip Bradley[7] och Encyclopædia Britannicas före detta chefredaktör Robert McHenry[8] pekat ut som faktorer som gör Wikipedia olämpligt att använda som källmaterial. McHenry har också framfört att Wikipedia faller på att den säger sig vara en encyklopedi, ett ord som inger en auktoritet och pålitlighet som är oförenligt med koncepten öppenhet och wiki. Larry Sanger, Nupedias förre chefredaktör, har i en intervju med Kuro5hin sagt att ett av Wikipedias stora problem är den "anti-elitism" som finns.

Wikipedia ber användarna att verifiera innehållet genom att uppge och kontrollera källor. Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel på Wikipedia verifieras genom att innehållet kontrolleras mot en källa, som i sin tur har använt Wikipedia som källa utan att uppge detta.

[redigera] Vinklingar

Wikipedia har anklagats för att ha tendensen att täcka vissa ämnen oproportionerligt i förhållande till hur viktigt ämnet är. I en intervju med The Guardian[7] sade Dale Hoiberg, Encyclopædia Britannicas chefredaktör, om engelskspråkiga Wikipedia:

"People write of things they're interested in, and so many subjects don't get covered; and news events get covered in great detail. The entry on Hurricane Frances is more than five times the length of that on Chinese art, and the entry on Coronation Street is twice as long as the article on Tony Blair."
("Folk skriver om det som de är intresserade av, så många ämnen täcks inte in, och nyheter beskrivs väldigt detaljerat. Artikeln om orkanen Frances är mer än fem gånger så lång som den om kinesisk konst, och artikeln om Coronation Street är dubbelt så lång som den om Tony Blair.")

Intervjun publicerades 26 oktober 2004. 28 mars 2005 hade artikeln om kinesisk konst blivit tre gånger så stor som den om orkanen Frances, underartiklar ej inräknade, och artikeln om Tony Blair var 50 % större än den om Coronation Street. Wikipedias förespråkare pekar på sådana exempel för att visa att vinklingarna kommer att bli mindre med tiden, medan motståndare anser att just dessa artiklar fick extra uppmärksamhet på grund av intervjun, och att ökningen inte gäller alla artiklar.

Vinklingen kan illustreras med tabellen nedan, som i andra kolumnen jämför hur mycket Kanada respektive Nigeria omnämnts i fyra encyklopedier. I den tredje kolumnen görs en jämförelse mellan Belgien och Rwanda.

Encyklopedi Kanada:
Nigeria
Belgien:
Rwanda
Engelskspråkiga Wikipedia 27:1 11:1
Encarta 19:1 4:1
Columbia 12:1 4:1
Britannica 5:1 4:1

[redigera] Vandalism

Wikipedias öppenhet gör den naturligtvis mottaglig även för redigeringar som inte är välmenande. Eftersom öppna nätverk fortfarande är en ny företeelse för de flesta, är många besökares första redigering rent klotter - de testar om "Redigera den här sidan" verkligen är det den ger sig ut för att vara. Många användare upptäckte Wikipedia på liknande sätt och eftersom klotter är lätt att ta bort är toleransen också ganska hög gentemot företeelsen. Det tar inte lång tid innan klottret är borttaget.

Däremot tolereras inte avsiktlig vandalism. Användare som kontinuerligt förstör artiklar kan utestängas från framtida deltagande i projektet genom att en systemadministratör blockerar deras IP-adresser. En studie gjord av IBM visade att vandalism vanligtvis tas bort mycket snabbt.[9]

[redigera] Noter

  1. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017681.html
  2. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017682.html
  3. ^ http://web.archive.org/web/20010405141718/catalan.wikipedia.com/
  4. ^ http://mail.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-May/017749.html
  5. ^ http://web.archive.org/web/20010608192645/sv.wikipedia.com/wiki.cgi?action=history&id=HomePage
  6. ^ http://web.archive.org/web/20010723161707/sv.wikipedia.com/
  7. ^ [a b] Waldman, Simon (2004-10-26). Who knows?. The Guardian. Läst 2006-02-24.
  8. ^ McHenry, Robert (2004-11-15). The Faith-Based Encyclopedia. TCS Daily. Läst 2006-02-24.
  9. ^ IBM 2003. History flow: Results. Läst 2006-08-17.

[redigera] Externa länkar

Sök efter mer information om Wikipedia på Wikipedias systerprojekt:

Wiktionary Ordbok & definitioner från Wiktionary
Wikibooks Böcker från Wikibooks
Wikiquote Citat från Wikiquote
Wikisource Originalverk från Wikisource
Commons Bilder & media från Commons
Wikinews Nyhetsartiklar från Wikinews

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../w/i/k/Wikipedia.html
Andra språk
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com