Fri programvara

Wikipedia

Ett datorprogram är fri programvara, om användaren av programmet har friheten att göra vissa saker. Dessa grundläggande friheter listades en gång av Richard M. Stallman.

Portalen för Fri Programvara

The logos of the GNU Project, BSD, and the Linux kernel

En användare måste få:

Använda programmet för valfritt ändamål. (frihet 0)
Undersöka hur programmet fungerar och ändra det för egna ändamål. (frihet 1)
Skicka vidare kopior av programmet. (frihet 2)
Förbättra programmet och sprida det vidare i förbättrad form. (frihet 3)

Om en användare får göra alla dessa saker med ett visst program så är det programmet fri programvara för den användaren.

Observera att:

Programmet inte nödvändigtvis behöver vara gratis.
Källkoden för programmet krävs för frihet 1 och 3.

Förespråkare för användningen och/eller skapandet av fri programvara brukar argumentera för att användare ska ha dessa friheter av moraliska och politiska skäl, till skillnad från rörelsen för Öppen källkod som argumenterar för mer eller mindre samma sak men i stället på pragmatiska grunder.

Två populära programvarulicenser som gör att användare får göra ovanstående saker är GNU General Public License och BSD-licensen.

[redigera] Proprietära program

En proprietär programvara kallas det program där användaren inte har tillgång till dessa fyra friheter. En möjlig försvenskning av ordet är ägda program. Program som är gratis men som inte är fria brukar kallas freeware eller gratisprogram.

Program som inte är fria brukar, när denna egenskap vill betonas, kallas ”ofria program”. Ett exempel på när det förekommer är i Linuxdistributionen Debian GNU/Linux pakethanteringssystem, där program som inte faller in under deras definition av fri programvara ligger i en särskild katalog som heter non-free (ofri alt. ickefri).

Även termerna ”ickefria program” eller ”köpeprogram” förekommer. Terminologin är varierande och i viss mån omstridd.