Tal (matematik)

Wikipedia

Denna artikel behandlar tal såsom matematiskt begrepp. För andra betydelser, se tal.

	Denna artikels kvalitet är ifrågasatt.
	Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort.

Tal används bland annat för att berätta maxhastigheten på en väg, och ibland för att tala om vägnumret.

När man räknar använder man ofta siffror, här ser du en sjua med 7 paprikor.

Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, dvs. sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel längd, vikt, volym, temperatur och tryck.

Ett tal är en abstrakt enhet som represeterar ett antal eller ett mått. Många av talen kan representeras med textsträngar som huvudsakligen består av siffror, till exempel 117,3. Även dessa symboliska representationer brukar kallas för tal. Normalt brukar siffror användas som beteckningar, som till exempel telefonnummer, och som koder, till exempel ISBN. I matematik, är definitionen av tal vidare och inkluderar abstrakta tal, såsom bråk, negativa tal, irrationella tal, transcendenta tal och komplexa tal.

De uppräkneliga operationerna på tal, till exempel addition, subtraktion, multiplikation och division är generaliserade i den gren av matematiken som kallas abstrakt algebra, studiet av abstrakta talsystem som grupper, ringar och fält.

[redigera] Typer av tal

Naturliga tal är beskrivna redan i förhistorien. Rationella tal, som är kvoter av heltal, uppkom under antiken. Algebraiska tal är tal som kan definieras utifrån ett ändlig uttryck med rationella tal. Transcendentala tal är alla övriga reella tal. Komplexa tal är den slutliga kompletteringen av talrummet.