Paris

Wikipedia

Ville de Paris

(Flagga) (Stadsvapen)
Motto: Fluctuat nec mergitur. (Latin: Det gungar, men det sjunker inte)
Innerstaden (Commune)
Region	Île-de-France
Departement	Paris (75)
Borgmästare	Bertrand Delanoë (PS) mandatperiod 2001–2008
Area	105,397 km² 1 86,928 km² 2
Indelning	20 arrondissement
Befolkning 1 januari 2004 8 mars 1999	(Plats: 1) 2 142 800 2 125 246
Befolkningstäthet	24 448 inv/km² 2 (1999)
Storstadsområdet (Aire urbaine)
Kommuner	1584 (1999)
Area	14 518,3 km² (1999)
Befolkning 1 januari 2004 8 mars 1999	(Plats: 1) 11 505 000 11 174 743
Årlig tillväxt (1990-talet)	+0,32 %
Densitet	770/km² (1999)
Intercommunalité	Finns ej
Övrigt
Vänorter	Rom, Italien (samt partnerskap med 32 andra städer)
Anmärkningar: 1 Inklusive Bois de Boulogne och Bois de Vincennes 2 Exklusive Bois de Boulogne och Bois de Vincennes

Paris är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundlades av romarna under namnet Lutetia.

Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement och har cirka 2,1 miljoner invånare och med förorter cirka 11,4 miljoner invånare.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Paris historia

[redigera] Geografi

Paris (48° 51' N, 02° 20' Ö ) ligger runt floden Seine och innerstaden delas in i högra stranden (rive droite) och vänstra stranden (rive gauche). I floden finns det två öar som utgör stadens historiska kärna: Île de la Cité, där man idag återfinner bland annat Conciergeriet (justitiepalatset) och katedralen Notre-Dame de Paris, och Île Saint-Louis, som ligger öster om den förra ön. Det finns fler än 30 broar i Paris.

Det egentliga Paris, det vill säga det område som har Paris som postort, är inte speciellt stort, bara cirka 11 kilometer i diameter som mest, och där bor bara omkring 2,1 miljoner människor. Skillnaden gentemot många andra storstäder i världen är att Paris har kvar sina officiella gränser från 1860, medan de flesta andra storstäder som London och New York har flyttat ut sina gränser. I storstadsregionen runt Paris bor dock mer än 11 miljoner människor.

Innerstaden är indelad i tjugo distrikt, så kallade arrondissement. Dessa är numrerade 1er (premier), 2ème (deuxième) etcetera till 20ème (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det första arrondissementet ligger precis mitt i staden vid Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr om första, och sedan slingrar sig tredje, fjärde och så vidare fram som en kanelbulle två och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris har växt med tiden genom att införliva utanförliggande byar.

Generellt kan sägas att Paris saknar de stora bostadsområden som finns i de flesta städer. Eftersom staden är mycket kompakt och tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer och kontor på nästan varje gata.

[redigera] Stadsdelar

Karta över Paris på 1910-talet (ur Nordisk familjebok)

Satellitbild av parisregionen

Arrondissementen är inte alls enbart en administrativ angelägenhet, utan även i helt informella sammanhang det vanligaste sättet att ange ungefär var något befinner sig i Paris (tillsammans med närmaste tunnelbanestation). Privata postadresser inom Paris har 750XX som postnummer, där XX är arrondissementets nummer (75002, 75014 etcetera). Generellt kan sägas att de centralt belägna arrondissementen anses finare och är dyrare, men det arrondissement som hyser allra flest överdådiga paradvåningar är det sextonde, beläget i sydvästra Paris och omgärdat av Seine och Bois de Boulogne. Det folkrikaste arrondissementet är det femtonde, söder om Eiffeltornet, som har drygt 225 000 invånare, medan det första bara har knappt 17 000 invånare. Arrondissementen söder om floden (vänstra stranden) har traditionellt förknippats med intellektuella, akademiker, konst och film, och där ligger Latinkvarteren (Quartier Latin), Saint Germain-kvarteren och Montparnasse. Centrala staden norr om floden (högra stranden) förknippas istället med affärer, och där ligger Louvren och de stora shoppingboulevarderna, men även Montmartre och Place de la Bastille.

Parallellt med arrondissementssystemet finns ett antal mer traditionella namn på stadsdelar, som till exempel Saint Germain, Quartier Latin, Marais, Montmartre, Montparnasse, Belleville, Menilmontant.

[redigera] Parker

Inne i Paris innerstad finns flera parker, till exempel Jardin du Luxembourg i sjätte arrondissementet, Jardin des Tuileries framför Louvren, Parc des Buttes Chaumont i nittonde och Parc Montsouris i fjortonde. Utöver detta finns det en botanisk trädgård, Jardin des Plantes, några kyrkogårdar (till exempel Père Lachaise och Montparnassekyrkogården) samt ett antal öppna fält av symmetrisk paradkaraktär, exempelvis Champs de Mars (Marsfälten) framför Eiffeltornet.

I utkanten av innerstaden, precis vid gränsen mot de förorter som i rent juridisk bemärkelse inte tillhör Paris, finns två stora parker, Bois de Boulogne i väster och Bois de Vincennes i öster.

[redigera] Klimat

Paris har på vintern en genomsnittstemperatur av 3,3 grader Celsius, på våren av 10,2 grader, på sommaren av 18,2 grader och på hösten av 11 grader. Den regnigaste månaden är maj med en genomsnittsnederbörd av 63 millimeter och i genomsnitt 11 nederbördsdagar. Den soligaste månaden är juli med i genomsnitt 239 solskenstimmar.

Den lägsta temperaturen som har uppmätts i Paris var −23,9 grader i centrala Paris och −25,6 grader i den sydöstra förorten Sain-Maur-des-Fossés. Mätningarna gjordes den 10 december 1879, och meteorologiska data finns sparade sedan 1873.

Den högsta temperaturen som har uppmätts i Paris är 40,4 grader Celsius i centrala Paris, den 28 juli 1947. Under den europeiska värmeböljan 2003, som orsakade många dödsfall bland äldre personer i Frankrike, var temperaturen bara 38,1 grader i centrala Paris och 40,2 grader på Le Bourgets flygplats i de norra förorterna. Den högsta minimala nattemperaturen som någonsin uppmätts i Paris är 25,5 grader, och mätningen gjordes den 11 och 12 augusti 2003.

[redigera] Demografi

Vid 1999 års folkräkning hade Paris 2 125 245 invånare, om man inte räknar med förorterna. Hela storstadsområdet hade 11 174 743.

[redigera] Befolkningstäthet

Vid 1999 års folkräkning var befolkningstätheten i Paris stad 20 164 invånare per kvadratkilometer. Undantaget parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes var befolkningstätheten hela 24 448 invånare per kvadratkilometer. Som jämförelse kan nämnas att befolkningstätheten i Manhattan vid 2000 års folkräkning i USA var 25 846 invånare per kvadratkilometer, och vid motsvarande folkräkning i Storbritannien var den 8 663 invånare per kvadratkilometer i centrala London.

Befolkningstätheten är alltså hög i Paris och kan snarare jämföras med asiatiska städer än med övriga europeiska städer. I flertalet europeiska och amerikanska städer har trenden snarare varit att många flyttar från stadskärnan till förorterna. Stadskärnan inrymmer istället affärer och kontor, och är lugn på kvällen och natten. Detta är mycket annorlunda i Paris, även om befolkningstätheten i centrum har minskat sedan 1920-talet. Minskningen sker dock knappast i samma takt som i övriga europeiska städer och i amerikanska städer.

Värt att nämnas är att befolkningstätheten i centrala Paris före den industriella revolutionen var mellan 75 000 och 100 000 invånare per kvadratkilometer. Idag är det tätast befolkade arrondissementet i Paris det elfte med en befolkningstäthet på 40 672 invånare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissement når till och med 100 000 invånare per kvadratkilometer.

[redigera] Ekonomi och näringsliv

Storstadsområdet kring Paris är en av motorerna i den globala ekonomin. Bruttonationalprodukten i Parisområdet Île-de-France beräknades år 2003 till 506,7 miljarder US-dollar. Om Paris hade varit ett land så hade det varit världens femtonde största ekonomi, före både Brasilien (492,3 miljarder US-dollar) och Ryssland (432,9 miljarder US-dollar).

Paris står för ungefär 29 procent av Frankrikes totala BNP även om den totala befolkningen i storstadsområdet endast uppgår till 18,7 procent av Frankrikes befolkning. Enligt siffror från Eurostat stod Paris för 4,5 procent av BNP i EU (med 25 medlemsstater), fastän befolkningen endast var 2,45 procent av EU:s totala vid den tiden (2002).

Även om befolkningen i storstadsområdet Paris endast är världens tjugonde största kan Paris BNP uppskattas till att vara världens femte eller sjätte största.

Vid 1999 års folkräkning var 5 089 170 personer anställda i storstadsområdet Paris, varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent i Hauts-de-Seine (92) där affärsdistriktet La Défense ligger, medan de återstående 52,5 procenten arbetade i förorterna.

[redigera] Sektorer

Paris ekonomi är mycket diversifierad och har inte specialiserats, som till exempel Los Angeles med underhållningsindustri och London med finanstjänster. Turistindustrin upptog till exempel bara 3,6 procent av den totala arbetsstyrkan i storstadsområdet (1999) och är alltså ingen huvudgren inom ekonomin. Paris ekonomi är huvudsakligen en serviceekonomi. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig, storstadsområdet kring Paris är fortfarande ett av Europas viktigaste, men volymen minskar. Det finns en tydlig trend mot förädlingstjänster, speciellt affärstjänster.

Mångfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkräkningen 1999 där 16,5 procent av de 5 089 170 personer som var anställda i storstadsområdet arbetade inom affärstjänster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och försvar, 8,7 procent med sjukvård, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de återstående 24,7 procenten inom övriga ekonomiska sektorer.

Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den största med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). Förlagsverksamhet och tryckerier anställde 14,0 procent och de återstående 68,1 procenten var fördelade mellan olika andra slags industrier.

[redigera] Administration

Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och trädde i kraft den första januari 1968 är staden Paris på samma gång ett département och en commune. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.

I motsats till andra franska städer finns ingen intercommunalité, alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens förorter. Området för staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, och inte de omkringliggande områdena.

Departementet Ville de Paris består av en enda kommun, vilken är indelad i 20 stadsarrondissement. Dessa fastställdes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissement som hade fastställts den 11 oktober 1795.

Beslutande kommunala organ är borgmästaren (Maire de Paris) och stadsfullmäktige (Conseil de Paris). Varje stadsarrondissement har också ett kommunalråd (Officier Municipale), utnämnt av borgmästaren, och ett fullmäktige, valt av de lokala väljarna.

[redigera] Paris borgmästare

Bertrand Delanoë har varit Paris borgmästare sedan 25 mars 2001.

• Jean Sylvain Bailly: 15 juli 1789 till 18 november 1791
• Jérôme Pétion: 18 november 1791 till 15 oktober 1792
• Philibert Borie: 7 till 13 juli 1792 interimsborgmästare
• René Boucher: 15 oktober till 2 december 1792 interimsborgmästare
• Henri Lefèvre d'Ormesson: 21 november 1792 drog sig tillbaka
• Nicolas Chambon: 1 december 1792 till 4 februari 1793
• Jean-Nicolas Pache: 14 februari 1793 till 10 maj 1794
• Jean-Baptiste Fleuriot-Lescot: 10 maj till 17 juli 1794

borgmästarskapet indraget till 1848

• Louis-Antoine Garnier-Pages: 24 februari till 5 mars 1848
• Armand Marrast: 9 mars till 19 juli 1848

borgmästarskapet indraget till 1870

• Étienne Arago: 4 september 1870 till 15 november 1870
• Jules Ferry: 15 november 1870 till 5 juni 1871

borgmästarskapet indraget till 1977

• Jacques Chirac: 20 mars 1977 till 16 maj 1995
• Jean Tiberi: 22 maj 1995 till 24 mars 2001
• Bertrand Delanoë: 25 mars 2001 till 2008

[redigera] Polisprefekten

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en prefekt, motsvarande landshövding, med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementssfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2004 är Pierre Mutz.

Statliga uppgifter

• Ansvarar för huvudstadens säkerhet.
• Ansvarar för den statliga polisförvaltningen i huvudstaden.
• Chef för kriminalpolisen.
• Polismyndighet i Paris och departementen Hauts-de-Seine, Seine-Saint-Denis och Val-de-Marne.
• Civilbefälhavare i Paris försvarszon (de åtta departement som utgör Île-de-France).
• Ansvarar för den operativa ledningen av järnvägstransportsäkerheten i Île-de-France.

Kommunala uppgifter

• Ansvarar för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

• Regional kriminalpolisdirektion
• Regional kriminaunderrättelsedirektion
• Urban närpolisdirektion
• Direktion för utrycknings- och trafikpolis
• Teknisk och logistisk direktion
• Generalinspektion
• Administrativ polisdirektion
• Trafik- och hälsovårdsinspektion

Paris brandförsvar sorterar också under polisprefekten.

[redigera] Arkitektur

Eiffeltornet är Paris mest kända landmärke.

Notre Dame

Paris främsta kännemärke idag är Eiffeltornet, som byggdes till världsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet av franska revolutionen firades. Eiffeltornet är sammansatt av cirka 2,5 miljoner bultar och väger cirka 10 000 ton varav 7 300 ton består av smidesjärn. Till toppen kan man, om man inte vill åka hiss, gå upp för den 1665 trappsteg långa trappan.

Andra kända byggnader och monument är Louvren, både dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden på innergården som fungerar som entré till museet, Triumfbågen på Place de l'Etoile, ett minnesmärke med bland annat ”den okände soldatens grav”, kulturhuset Centre Georges Pompidou, där arkitekten placerat alla rör för värme, vatten, avlopp med mera på utsidan och dessutom färgkodat dem, den moderna ”triumfbågen” bestående av kontor, i nya stadsdelen La Défense, den lilla frihetsgudinnan i Seine, obelisken vid Place de la Concorde samt Hallarna.

[redigera] Kyrkor

Den tidigare klosterkyrkan Saint-Denis norr om Paris var fram till 700-talet begravningsplats för nästan alla franska kungar. 1147 påbörjades nybygget av klosterkyrkan som samtidigt var början av konststilen gotik. Katedralen Notre Dame på stadsön räknas allmänt som inbegreppet av den tidiga gotiska byggnadskonsten. Kyrkan byggdes som biskopskyrka under 1100- och 1200-talen med en höjd av 69 meter. Katedralen var hem och arbetsplats för Victor Hugos romanfigur Quasimodo i Ringaren i Notre Dame. Kyrkan Sainte-Chapelle ligger mittemot Notre Dame och byggdes omkring år 1240 i gotisk stil. De användes av kungarna som förvaringsplats för religiösa reliker.

Invaliddomen byggdes under 1600- och 1700-talen. Denna praktfulla kupolkyrka tjänstgjorde som begravningsplats för betydande franska fältherrar, däribland Napoleon, som 1840 överfördes dit. Den mellan 1876 och 1940 uppförda kyrkan Sacré-Cœur är gjord i romersk-bysantinsk stil och ligger synlig från mycket långt håll på backen Montmartre.

I Quartier Latin finns Saint-Séverin-et-Saint-Nicolas, Saint-Julien-le-Pauvre och Saint-Étienne-du-Mont, i Marais Temple des Filles de la Visitation Sainte-Marie, Saint-Paul-et-Saint-Louis och Saint-Gervais-et-Saint-Protais och i stadsdelen Saint-Germain-des-Prés kyrkorna Saint-Germain-des-Prés och Saint-Sulpice. Andra betydande kyrkor i Paris är Saint-Nicolas-des-Champs, Saint-Martin-des-Champs, Saint-Eustache, Saint-Germain-l'Auxerrois, Saint-Roch, Sainte-Marie-Madeleine, Chapelle Éxpiatoire, Saint-Augustin, Sainte-Trinité, Saint-Nicolas-du-Chardonnet, Notre-Dame-des-Victoires och Notre-Dame-des-Blancs-Manteaux.

[redigera] Andra sevärdheter i innerstaden

Andra sevärdheter är Chaillotpalatset och Marais.

[redigera] Transporter och kommunikation

[redigera] Flygtrafik

Paris har huvudsakligen två flygplatser: Aéroport d'Orly i de södra förorterna, och Charles de Gaulle International Airport (som också kallas Roissy) norr om staden. En tredje flygplats, Aéroport de Paris Beauvais Tillé (i folkmun bara ”Beauvais”), ligger 75 kilometer norr om staden och används av charter- och lågprisflyg. Le Bourget, Paris äldsta flygplats, är stängd för ordinär trafik och används bara för flyguppvisningar och Paris Air Show.

[redigera] Tågtrafik

Paris med sina sex större järnvägsstationer (Gare du Nord, Gare Montparnasse, Gare de l'Est, Gare de Lyon, Gare d'Austerlitz samt Gare Saint-Lazare) är det centrala navet för de snabba TGV-tågen och de normala Corail-tågen. Järnvägsstationerna är sammankopplade med tunnelbanenätet, ”Métro”, som har fjorton linjer och över 380 stationer, vilket är fler än vad London Underground har, och fem pendeltågslinjer, ”RER”.

Bild inifrån Gare du Nord

[redigera] Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken (tunnelbana, bussar, regionaltåg, spårvagnar med mera) drivs av företaget RATP och kollektivtrafiken i Parisregionen samordnas av Syndicat des transports d'Île-de-France (STIF), tidigare Syndicat des transports parisiens (STP).

Ett karakteristiskt drag för métron är det myller av gångtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utgångar och andra linjer. En anledning till detta är att rälsen är placerad i mitten av stationen, med en perrong på vardera sida, beroende på färdriktning. Att byta färdriktning innebär att man måste ta trappor över eller under rälsen, något som kan vara snabbt gjort eller medföra en del omvägar. Att färdas med tunnelbana som rörelsehindrad eller med exempelvis barnvagn är svårt, men vissa stationer är anpassade för rörelsehindrade och dessa är ibland markerade med en rullstol på métrokartan.

[redigera] Vägar

Passy-viadukten

Kring Paris går ringvägen Périphérique som huvudsakligen följer samma väg som 1800-talets befästningar kring staden. På- och avfarterna kallas ”Portes” och motsvarar tidigare portar i befästningen. De flesta av dessa Portes har parkeringsplatser och icke boende i Paris rekommenderas att lämna bilarna och ta anslutande tunnelbana istället. Trafiken i Paris är tät och det är svårt att hitta parkeringsplats inne i staden.

[redigera] Utbildning och forskning

Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man särskilt på området utbildning. De mest värdesatta lärosätena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundades Sorbonne, det äldsta franska universitetet. År 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanför staden, till exempel Université Paris-Sud 11 som ligger i Orsay. Andra högre lärosäten är Collège de France (öppnat 1530), Institut Catholique (öppnat 1875) och École de Louvre (öppnat 1882). Även elithögskolorna École Polytechnique (öppnad 1794), École normale supérieure (ENS) och École nationale d'administration (ENA) har säte i Paris. École Polytechnique flyttade dock 1976 till förorten Palaiseau.

Kung Ludvig XI påbörjade anläggandet av Paris största offentliga bibliotek, Bibliothèque nationale, som har fler än tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av president Jacques Chirac. Den mycket kända Académie française grundades 1635. Den är sedan 1803 en del av Institut de France.

[redigera] Turism

Paris besöks årligen av över 30 miljoner turister, vilket gör staden till världens populäraste resemål. Bland de största turistattraktionerna finns kyrkorna Notre-Dame de Paris och Sacré-Cœur, konstmuséerna Louvren och Musée d'Orsay, liksom Slottet i Versailles, Eiffeltornet och Disneyland Resort Paris. Enbart 3,6% av den totala arbetsstyrkan är anställda inom turismen och den är alltså ingen huvudnäring. Bland viktiga resemål i övriga Frankrike kan bland annat Nice och övriga Côte d'Azur nämnas, liksom Mont-Saint-Michel, Lyon, Marseille, Bordeaux och Bretagne.

[redigera] Hotell

Paris är känt för sina eleganta hotell som huvudsakligen ligger vid Tuilerierna och Place Vendôme. Här finns till exempel de mycket kända Hotel Ritz och ”George V” men även Hotel Intercontinental. Som i andra städer finns i Paris hotell och pensionat i alla prisklasser.

[redigera] Andra sevärdheter

• Flèche d'or Café
• Jardin des Plantes – Botanisk trädgård
• La Petite Ceinture – Kyrkogård
• Saint-Martin-kanalen
• Shakespeare and Company
• Quai Saint-Bernard
• La Défense – Modernt kontorsområde med modern arkitektur
• Champs-Élysées
• Cité des sciences et de l'industrie – Teknik- och vetenskapsmuseum/aktivitetspark i stadsdelen Vilette

[redigera] Kända parisare

Paris är födelse- eller dödsort för många kända personer. Där inräknas bland andra författaren Honoré de Balzac, komponisten Georges Bizet, målaren François Boucher, komponisten Frédéric Chopin, byggnadsingenjören Gustave Eiffel, arkitekten Charles Garnier, den tyska författaren Heinrich Heine, skådespelaren och regissören Mathieu Kassovitz, den amerikanske rocksångaren Jim Morrison liksom författarna Oscar Wilde och prinsessan Diana Spencer.

[redigera] Rekreation

[redigera] Nöjen och nattliv

• Eurodisneyland - nöjespark för barnfamiljer

Populära områden med klubbar och barer är bland andra:

• Châtelet-Les Halles (1:a)
• Place de la République (3:e / 11:e)
• Marais (4:e)
• Rue Mouffetard (5:e)
• Saint-Michel (5:e / 6:e)
• Champs-Élysées (8:e)
• Pigalle (9:e / 18:e)
• Canal Saint-Martin (10:e)
• Place de la Bastille (11:e)
• Rue Oberkampf (11:e)
• Rue de Lappe (11:e)
• La Butte-aux-Cailles (13:e)
• Montparnasse (14:e)

Klassiska nattklubbar med scenshower som även är stora turistattraktioner:

• Folies Bergère
• Lido
• Moulin Rouge

[redigera] Kultur och konst

 Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Museer

Louvren med den berömda glaspyramiden

I fråga om museer är Paris enastående. Den 1793 grundade Louvren med över 30 000 utställningsföremål från antiken till slutet av 1800-talet räknas till de största och viktigaste museerna i världen.

I en tidigare järnvägsbyggnad på vänstra sidan av floden Seine finns sedan 1986 Musée d'Orsay, som visar målningar och skulpturer från mitten av 1800-talet till början av första världskriget.

1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (Centre Pompidou), som är en mycket känd turistattraktion i staden.

År 1985 öppnades Picassomuseet som är världens största samling av konstverk av denna konstnär. Museet ligger i Hôtel Salé. I början av år 1997 öppnades Musée de la Musique.

Andra museer är Musée Rodin och Musée des arts et métiers ett museum för hantverk och yrken, där bland annat Foucaults pendel finns att se.

[redigera] Kyrkogårdar

• Père Lachaisekyrkogården
• Montmartrekyrkogården
• Montparnassekyrkogården

[redigera] Teater

De viktigaste musikal- och teaterensemblerna i Frankrike har sitt säte i Paris. Teatern Comédie-Française eller Théâtre français är nationalteatern som huvudsakligen spelar klassiska pjäser i Molières tradition. Den grundades 1680 och mycket kända skådespelare som Sarah Bernhardt och Jean-Louis Barrault har varit verksamma vid teatern. Andra teatrar är Moulin Rouge, Théâtre des Bouffes-Parisiens, Théâtre des Champs-Elysées och Théâtre Feydeau.

[redigera] Musik

Musik- och multimediakedjan Fnac ger varje vecka ut det lilla häftet Lylo gratis, vari man listar olika konserter i olika kategorier som pop, rock och jazz, tillsammans med praktisk information om inträde, köptvång av öl och adress. De listade evenemangen kan vara allt från små spelningar längst bak i ett café till stora konserter av världsartister.

En gång om året anordnas i hela landet den breda musikfestivalen Fête de la musique. Under en dag uppträder tusentals artister samtidigt som amatörer uppmuntras att spela på ute på gatorna. Barer och pubar har ofta någon artist på plats. I Paris innebär denna dag, förutom ett överflöd av musik i näst intill varje kvarter och förort, ett enormt tryck på stadens gator och kollektivtrafik, som för 2005 års upplaga exeptionellt lät vissa utvalda métrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan även leda till oroligheter, särskilt kring större torg och samlingsplatser, och kravallpoliser är en vanlig syn.

[redigera] Tryckta evenemangsprogram

Vill man veta vad som finns att göra i Paris kan man köpa l'Officiel des Spectacles eller Pariscope. Här finns veckans bio- och teaterprogram, konserter och utställningar med mera. De kommer ut en gång i veckan, på onsdagar.

[redigera] Sport

Paris har två gånger varit värd för de olympiska sommarspelen. Första gången var 1900, då spelen hölls tillsammans med en stor världsutställning och ansågs dåligt arrangerat. Andra gången, 1924, blev det ett betydligt bättre arrangemang.

Flera stora och framgångsrika idrottsklubbar kommer från Paris: de flerfaldiga vinnarna av franska fotbollsligan Paris Saint-Germain (PSG), basketlaget Paris Basket Racing samt rugbylaget Stade Français. Arenan Stade de France byggdes inför fotbolls-VM 1998 och rymmer 80 000 åskådare.

I Paris går även cykelloppet Tour de France i mål. Sedan 1975 avslutar man det alltid på Champs-Élysées.

[redigera] Shopping

Många som besöker Paris passar på att handla eller bara ströva runt och titta på kläderna i modeaffärerna La Fayette och Printemps.

Frankrike-portalen

[redigera] Galleri

Utsikt över Paris från Montparnassetornet	Sacré-Coeur	Triumfbågen, Paris	Eiffeltornet
Notre-Dame de Paris

[redigera] Referenser

1. ^ "Chiffres clés du tourisme 2004 en Île-de-France", sidan 5 ORTIF
2. ^ "Ouverture du Parc Astérix pour sa 17e saison" . France2 webbartikel, läst 17 december 2005.

[redigera] Se även

	Frankrikes departement
01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 2A | 2B | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | 39 | 40 | 41 | 42 | 43 | 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 | 55 | 56 | 57 | 58 | 59 | 60 | 61 | 62 | 63 | 64 | 65 | 66 | 67 | 68 | 69 | 70 | 71 | 72 | 73 | 74 | 75 | 76 | 77 | 78 | 79 | 80 | 81 | 82 | 83 | 84 | 85 | 86 | 87 | 88 | 89 | 90 | 91 | 92 | 93 | 94 | 95 | 971 | 972 | 973 | 974

[redigera] Externa länkar

• Paris - Wikitravel
• Paris.fr
• Zoomkarta över Paris

   

• Paris City Guide