1879

Wikipedia

1879 - MDCCCLXXIX
År: 1876 - 1877 - 1878 1879 1880 - 1881 - 1882
Decennium: 1850-talet - 1860-talet 1870-talet 1880-talet - 1890-talet
Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1879
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: Louis De Geer 1876-1880
Finland 1879
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II tsar 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: Nikolai Adlerberg 1866-1881

[redigera] Händelser

1 januari - Gemensam tid för hela Sverige, Järnvägstid eller Normaltid, införs.
25 februari - Sveriges första skidtävling hålls i Bellevueparken i Stockholm.
26 maj - En strejk utbryter vid Haeffners sågverk i Sundsvall, vilket blir inledningen till Sundsvallsstrejken, Sveriges första strejk av masskaraktär. 5.000 sågverksarbetare strejkar och konflikten leder till att arbetarna bildar fackföreningar och industriägarna branschorganisationer.
5 juni - Sundsvallsstrejken avslutas.
20 juli - Adolf Erik Nordenskiöld ankommer med sitt fartyg Vega till Berings sund och har därmed fullbordat Nordostpassagen.
5 november - Den första godtemplarlogen i Sverige grundas i Göteborg. Independent (senare International) Order of Good Templars (IOGT) införs efter amerikansk förebild. Det kristna inslaget är till en början stort och den nya nykterhetsrörelsen kräver total avhållsamhet från alkohol; den gamla krävde endast måttfullhet.
31 december - Thomas Edisons första offentliga demonstration av det elektriska ljuset äger rum i Menlo Park i New Jersey.
August Strindbergs roman Röda Rummet utkommer.
Läkaren och gastronomen Charles Emil Hagdahl, "Den moderna matlagningskonstens fader i Sverige", utkommmer med sin bok Kokkonsten som vetenskap.
Hästspårvagnar införs i Göteborg.
Prinsessan Eugénie bildar det svenska Eugeniahemmet för "bostad, vård och underhåll åt obotligt sjuka, lytta och vanföra barn".
Det första brännvinskriget, som utbröt 1877, vinns av L.O. Smith, som anordnar gratis båtturer till sin fabrik för kunderna. Därmed har det finkelfria Absolut Rent Brännvin segrat i Stockholm. Kontrahenterna Smith och Utskänkningsbolaget bildar ett gemensamt spritaktiebolag.
Svenska staten tar för första gången över en privat järnväg, Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg.
Thomasstål framställs av fosfathaltigt järn.
Bryggeriet Aberlour grundas.

[redigera] Födda

6 februari - Othon Friesz, fransk postimpressionistisk målare och formgivare.
9 februari - Natanael Berg, svensk kompositör och musikadministratör.
19 februari - Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
7 mars - Rudolf Sahlberg, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
8 mars - Otto Hahn, tysk kemist.
14 mars - Albert Einstein, tysk-schweizisk-amerikansk fysiker.
19 mars - Hugh Richard Arthur Grosvenor, brittisk militär.
24 mars - Elis Ellis, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
2 april - Alexander Moisiu, albansk/österrikisk teaterskådespelare.
13 april - Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.
14 april - Adolf Bergman, svensk friidrottare.
26 april - Eric Campbell, amerikansk stumfilmsskådespelare.
10 maj - Carl Bergsten, svensk arkitekt.
2 juni - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
6 juli - Agrippina Vaganova, rysk ballerina och balettlärare.
9 juli - Ottorino Respighi, italiensk tonsättare.
8 augusti
- Robert Holbrook Smith, amerikansk läkare, en av grundarna av Anonyma Alkoholister.
- Emiliano Zapata, mexikansk bonderevolutionär.
9 augusti - Jeanna Oterdahl, svensk lärare och författare.
11 augusti - Frieda von Richthofen, tysk friherrina.
15 augusti - Ethel Barrymore, amerikansk skådespelare.
31 augusti - Taisho, japansk kejsare 1912-1926.
1 september - Gusten Widerbäck, konstnär.
15 september - Theodor Olsson, svensk skådespelare och sceninspektör vid Dramaten.
20 september - Victor Sjöström, svensk skådespelare och regissör.
7 oktober - Joe Hill, (eg. Joel Hägglund), svenskfödd diktare, sångare och fackföreningsman
29 oktober - Franz von Papen, tysk politiker, diplomat och militär; rikskansler juni-december 1932.
1 november - Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920-1921 och 1939-1941.
7 november - Lev Trotskij, Ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker.
1 december - Viran Rydkvist, svensk skådespelare och teaterdirektör.
8 december - Manne Göthson, svensk skådespelare, manusförfattare, regiassistent och regissör.
18 december - Paul Klee, schweizisk konstnär.
19 december - Otto Olsson, svensk organist och tonsättare.
21 december - Josef Stalin, sovjetisk politiker, diktator.