Åland

Wikipedia

För andra betydelser, se Åland (olika betydelser).

**Åland**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Ålänningens sång

Huvudstad	Mariehamn 60°7′ N, 19°54′ E
Största stad	Mariehamn
Officiellt språk	Svenska
Statsskick Landshövding Lantråd	Självstyrelse Peter Lindbäck Roger Nordlund
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	(Självstyrelse) 1921
Yta • Totalt • Vatten	13 517 km² (-) 89%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	26 711 (-) 17,5 inv/km² (-)
BNP (PPP) • Totalt 2006 • Per capita	- (-) 35000€
Valuta	Euro (`€ EUR`)
Tidszon	UTC +2
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Orrdals klint 132m m ö.h. Långsjön km² Strömen c.a 10km km
Nationaldag	9 juni
Landskod	AX
Landsnummer	`++358 (0)18`

Åland är en ögrupp i mellersta Östersjön mellan det finländska fastlandet och Sverige. Åland är ett självstyrt landskap i Finland (namn på finska: Ahvenanmaa) men är enspråkigt svenskt och har en kultur snarlik den svenska. Ålands unika politiska status gör att Åland har en egen regering och ett eget parlament med rätt att stifta egna lagar. Området är dessutom en demilitariserad zon och Ålands status skyddas av internationella garantier.

Trots att Åland alltså är svenskspråkigt och att avståndet mellan Åland och svenska fastlandet är mindre än till det finländska så ansågs Åland, från finländskt håll, genom att tillhöra Åbo och Björneborgs län och Åbo stift vara en del av Finland när Finland utropade sin självständighet 1917. Detta berodde på att Åland hade överlåtits till Ryssland vid freden i Fredrikshamn 1809 samtidigt som Finland också överläts dit.

Den så kallade Ålandsfrågan, det vill säga konflikten om Ålands tillhörighet till Sverige eller Finland, var en av de få frågor som behandlades och löstes av Nationernas Förbund under mellankrigstiden.

Då Åland är en av de relativt få demilitariserade zonerna i världen är det inte så konstigt att det sedan 1992 är hemort för ett fredsinstitut.

Hembygdsrätten är det begrepp man använder då man diskuterar åländskt "medborgarskap". Hembygdsrätten reglerar vem som får äga mark eller fastigheter samt driva näringsverkssamhet på Åland. Hembygdsrätten är en rättighet som tillkommer varje ålänning, och man förlorar denna rättighet om man är skriven på annan ort i mer än fem år. För att återfå sin hembygdsrätt, eller som icke-ålänning ansöka om hembygdsrätt, måste man bo (vara skriven) på Åland i minst fem år, vara finländsk medborgare samt kunna intyga att man pratar svenska. Hembygdsrätten innehåller även restriktioner för grundande av företag på Åland. I alla bolagsstyrelser måste minst hälften av medlemmarna vara ålänningar, men vissa undantag för allmännyttiga företag (till exempel bank och transport). Den som har hembygdsrätt och flyttat till Åland före 12 års ålder är befriad från värnplikt.

Hembygdsrätten har som huvudsaklig uppgift att förhindra en oproportionerlig invandring av finskspråkiga till det enspråkigt svenska Åland och är en av de viktigaste ingredienserna i det minoritetsskydd den åländska självstyrelsen utgör.

[redigera] Geografi

Åland består av över 6 500 öar. Den största ön är Fasta Åland, med en yta av 1 010 km². Den totala landarean är 1 527 km², och vattenarean 11 990 km². Vattenarean har utökats på grund av förändrad territorialvattengräns.

Väster om Åland ligger Ålands hav, ett öppet vatten mellan Roslagen och Åland på gränsen mellan Bottenhavet och norra Östersjön. Österut gränsar Ålands skärgård till Åbolands skärgård. Den sydostligaste delen av Ålands skärgård utgörs av Kökar, Ålands västligaste av Eckerö cirkaa 50 km öst om svenska Roslagen och Väddö.

[redigera] Historia

Se även huvudartikel: Ålands historia, Ålands sjöfartshistoria och Ålands politiska historia

Under förhistorisk tid har Åland koloniserats främst av människor som kommit västerifrån. Av gravskickets förändring kan man se att kristendomen har slagit igenom under 1000-talet och de äldsta stenkyrkorna är från 1200-talet.

Ålands välstånd under medeltiden byggde på den handelsled som gick från Roslagen, över Ålands hav, genom Åland och vidare till Egentliga Finland.

Genom bygget av fästningen Kastelholm under 1300-talet fick också Åland en viss militär betydelse.

Genom bondeseglationen på 1800-talet, då bönderna började konstruera egna skepp och bedriva handel med omvärlden. Det är inte många områden som haft så många skepp i sin ägo under en och samma tid. Varje socken hade kring 40 egna skepp, med skeppare och sjömän. Detta lade grunden för Ålands framgång inom djuphavsseglingen på de stora haven. Efter ångbåtens intåg blev segelskeppen mycket billiga. Flera stora rederier, och bland dem Gustaf Erikssons, hade bland de största segelflottorna i världen kring början av 1900-talet. Man seglade till Australien, Amerika och Storbritannien. Härifrån har Åland fått sin långa erfarenhet av sjöfart och entreprenörskap, något som hänger med än idag. Som ett monument över denna tid finns järnbarkskeppet Pommern i Mariehamn.

Freden i Fredrikshamn i september 1809 innebar att Sverige överlät Finland till Ryssland och Åland kom sålunda att tillhöra det halvautonoma storfustedömet Finland.

Vid överlåtandet misslyckades Sverige med att erhålla garantier om att Åland inte skulle militariseras, vilket också bekymrade Storbritannien som såg Rysslands militära närvaro på öarna som ett hot mot deras intressen i regionen.

Under finska inbördeskriget 1918 landsteg svenska trupper på Åland i en intervention mellan ryska trupper som fanns stationerade på öarna och de vita och röda styrkor som anlände över isen från Finland. Inom några veckor hade dock tyska trupper ockuperat öarna på begäran från den vita regeringen.

Den svenska nationalismen på Åland växte i skuggan av den antisvenska utvecklingen i Finland och från 1917 började befolkningen på Åland att eftersträva en återförening med Sverige, bland annat undertecknade 96.2% av Ålands vuxna befolkning en petition om utträde ur Finland (en siffra som senare har ifrågasatts). Finland erbjöd öarna en autonom status inom republiken som alternativ till en total införlivning, ett erbjudande som den åländska befolkningen förkastade. Ärendet fördes till Nationernas förbund som beslöt att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland blev tvunget att garantera befolkningen rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och demilitariserad zon.

Från att i början av 1900-talet ha uppfattat självstyrelsen som något påtvingat är idag självstyrelsen en naturlig del av ålänningarnas vardag. Under senare år har dock svenskans ställning i landskapet försvagats dramatiskt^{[källa behövs]} genom det finska språkets ökande betydelse inom näringslivet och myndighetskontakterna österut, samtidigt som relationerna med Finland försämrats, främs genom den så kallade "spelkonflikten" [1]. En växande opinion bland ålänningarna anser att Åland bör bli självständigt och vid lagtingsvalet 2003 intog ett nytt självständighetsparti, Ålands Framtid 2 av de 30 lagtingsplatserna.

[redigera] Politik

**Åland**
*Ahvenanmaa*

Landskap	FI
Län	Ålands län
Historiska landskap	Åland
Stift - Finskt - Svenskt	- Borgå stift
Yta	6 784 km²
Folkmängd - Totalt (2006) - Täthet	26 766 17,5/km²
Språk - Finska - Svenska - Övriga	5,0 % 92,0 % 2,9 %
Högsta punkt	Orrdalsklint 129 m ö.h
Största sjö	Långsjön
Landskapsfågel	Havsörn
Landskapsfisk	Gädda
Landskapsblomma	Gullviva
Landskapsdjur	Kronhjort
Landskapssten	Kalksten
Landskapsträd	-
Landskapssång	Ålänningens sång

Karta som visar läget för landskapet Åland

Se huvudartikel: Ålands politik

Åland är ett självstyrt landskap inom Finland. Självstyrelsen är utbredd vilket innebär att där Åland har lagstiftningsbehörighet fungerar landskapet i det närmaste som en självständig stat. Jämför exemplevis med Färöarnas och Grönlands förhållanden till Danmark.

I kyrkligt avseende räknas Åland till Borgå stift.

För mera information:

[redigera] Länsstyrelsen

Länsstyrelsens uppgifter begränsas av Ålands självstyre, och därför skiljer sig de från de övriga finska länsstyrelsernas uppgifter.

Länsstyrelsen finns i Statens ämbetshus i Mariehamn. Landshövding på Åland är Peter Lindbäck.

Landskapet Ålands räknas ofta som ett av Finlands sex län och tidigare som ett av de nio ursprungliga länen. Ålänningarna själva anser dock med stöd av självstyrelselagen att området endast bör kallas för landskapet Åland, medan de styrande i Finland ofta använder benämningen Ålands län. Frågan kommer titt som tätt upp på dagordningen och bl.a. den nya finländska grundlagen använder benämningen "landskapet Åland" för det självstyrda Åland, men innehåller inte något egentligt svar på den nu aktuella frågan ifall benämningen skall vara sådan.

Ålands län eller lanskapet Åland?

[redigera] Näringsliv

Se huvudartikel: Ålands ekonomi

Huvudnäringarna på Åland är sjöfart och turism.

[redigera] Åland och EU

Åland anordnade en egen folkomröstning om medlemskap i Europeiska unionen 20 november 1994. En majoritet av ålänningarna röstade för medlemskap, och man följde Finland in i unionen 1995. Ett särskilt Ålandsprotokoll reglerar Ålands ställning inom EU. Man har några viktiga undantag, dels gällande icke-ålänningars rätt att äga fast egendom och icke-åländska företags etableringsrätt i regionen, dels gällande EU:s skattelagstiftning. Det senare undantaget innebär att Åland i skattehänseende räknas som tredje land, vilket som viktigaste effekt har haft att den lönsamma försäljningen av skattebefriade varor på färjorna till och från Sverige och Finland har kunnat fortsätta. Medlemskapet i EU ifrågasätts av ålänningarna som helt blev utan kompensation för den maktöverföring från självstyrelsen till både Finland och EU som blev följden av medlemskapet, något som bidragit till försämrade relationer mellan myndigheterna på Åland och i Finland.

[redigera] Ålands kommuner och byar

Se huvudartikel:Ålands kommuner

På Åland motsvaras kommunerna av den urgamla sockenindelningen, en indelning som avskaffats i hela övriga Norden. Trots de alltjämt få invånarna är Åland indelat i totalt 16 kommuner; en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. Mariehamn är den största utav dem med sina ca 10 600 invånare, medan lilla Sottunga endast har 134 bofasta invånare. I landskapet finns idag flertalet mindre byar, varav vissa endast bebos av ett tiotal personer vintertid. Dock har intresset för landet växt igen och många av de små byarna ökar faktiskt i befolkning. Ett exempel på en sådan by är Rågetsböle i Finströms kommun, som ökat med nästan 100 procent på några år. Invånarna på landet är positiva om framtiden och ser sig som en viktig kontrast gentemot staden. Bland många lever de gamla traditionerna kvar, uttryck och språk lever vidare. Ord som "päron" istället för "potatis" och "rang" istället för "ringde" är två exempel.

[redigera] Stad

Sjöfartskvarteret i Mariehamn

Mariehamn är den enda staden på Åland.

[redigera] Landsbygdskommuner

Knutsbodaberget i Lemland

Lemströms kanal

[redigera] Skärgårdskommuner

Källskärkannan är en mycket känd formation från istiden.

Båthamnen på Rödhamn utanför Mariehamn.

[redigera] Idrott

IFK Mariehamn har flera sektioner. Klubbens herrfotbollssektion gjorde sin första säsong i Finlands högstaserie 2005. Andra framgångsrika fotbollsföreningar är IF Finströms Kamraterna som för närvarande spelar i division III och Åland United som säsongen 2006 spelar sin första i damernas högstaliga, FM-serien. Djurgårdens IF har sedan ett par år en spelare som kommer från IF Finströms Kamraterna, Daniel Sjölund. När Djurgårdens IF spelade hem sitt elfte SM-guld 2005 i sin sista hemmamatch, 8-1 mot IF Elfsborg, hade man en särskild supporterklack från Åland på läktarna, främst tillresta för att hylla hembygdens store son, Daniel Sjölund.

Janne Holmén, som tog guld i maraton vid friidrotts-EM 2002 är även han från Åland, och Ålands Kraftsportklubb är en av landets framgångsrikaste. Bland annat har klubbens styrkelyftare Kenneth Sandvik satt världsrekord i bänkpress två gånger.

Åland arrangerade ö-spelen 1991 och ska arrangera dem igen 2009.

[redigera] Friluftsliv

Skärgården ger möjlighet till paddling, segling, långfärdsskridskoåkning m.m. Cykelvägar finns på hela Åland och till skärgårdskommunerna är färjan avgiftsfri för cyklar. Kostnaden för att ta med bilen är subventionerad av Landskapet Åland om man stannar i skärgården en natt. Om man åker från ändhamn till ändhamn betalar man fullt pris.

[redigera] Utbildning

Se huvudartikel: Utbildning på Åland

[redigera] Se även

Åländska frimärken

Landskap i Finland
Ålands historia
Bomarsund
Ålands befästningar
Skolor på Åland
Ålänningens sång
Åländska artister (ett urval)
Mariehamnsteatern (Teaterföreningen i Mariehamn)
Nya Åland
Ålandstidningen

[redigera] Externa länkar

	Kommuner på Åland
	Brändö \| Eckerö \| Finström \| Föglö \| Geta \| Hammarland \| Jomala \| Kumlinge \| Kökar \| Lemland \| Lumparland \| Mariehamn \| Saltvik \| Sottunga \| Sund \| Vårdö
	Landskap i Finland \| Finlands län \| Finland