Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Neon - Wikipedia, den fria encyklopedin

Neon

Wikipedia

fluor - neon - natrium
He
Ne
Ar 
 

Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer neon, Ne, 10
Kemisk serie ädelgaser
Grupp, period, block 18 (VA), 2, p
Densitet 0,8999 kg/m3 (273 K)
Hårdhet -
Utseende färglös
Atomens egenskaper
Atommassa 20,1797 u
Atomradie (beräknad) inga data (38) pm
Kovalent radie 69 pm
van der Waalradie 154 pm
Elektronkonfiguration [ He ]2s22p6
e per energinivå 2, 8
Oxidationstillstånd (oxid) 0 (okänd)
Kristallstruktur kubisk ytcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Materietillstånd gas
Magnetiska egenskaper icke magnetisk
Smältpunkt 24,56 K (-248,59 °C)
Kokpunkt 27,07 K (-246,08 °C)
Molvolym 13,23·10- m3/mol
Ångbildningsvärme 1,7326 kJ/mol
Smältvärme 0,3317 kJ/mol
Ångtryck -
Ljudhastighet 435 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet inga data (Paulingskalan)
Värmekapacitet 103 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga inga data S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 0,0493 W/(m·K)
1a jonisationspotential 2 080,7 kJ/mol
2a jonisationspotential 3 952,3 kJ/mol
3e jonisationspotential 6 122 kJ/mol
4e jonisationspotential 9 371 kJ/mol
5e jonisationspotential 12 177 kJ/mol
6e jonisationspotential 15 238 kJ/mol
7e jonisationspotential 19 999 kJ/mol
8e jonisationspotential 23 069,5 kJ/mol
9e jonisationspotential kJ/mol
10e jonisationspotential kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi Prod.
19Ne syntetisk 17,296 s β+ 0,1751 MeV 19F
20Ne 90,48 % Ne, stabil isotop med 10 neutroner
21Ne 0,27 % Ne, stabil isotop med 11 neutroner
22Ne 9,25 % Ne, stabil isotop med 12 neutroner
23Ne syntetisk 37,24 s β- 0,5154 MeV 23Na
SI-enheter & STP används om ej annat angivits


Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har symbolen Ne och atomnumret 10. Neon är en ädelgas, som till exempel används i lysrör, när ett neonlysrör lyser blir ljuset rött men man kan blanda neon med andra ädelgaser som till exempel krypton för att få andra färger.

Innehåll

[redigera] Historia

Neon upptäcktes av sir William Ramsey och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med atomvikten ca 20 genom att försiktig avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället så hittade man en gas med atomvikten 84 det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. De försökte igen genom att framställa hela 3 liter argon och sedan föra behållaren (med argonen) ner i flytande luft, reducera trycket och ta vara på den gas som avdunstade först. Sedan när de skulle göra en spektralanalys på provet fick de se något häpnadsväckande, när urladdningen gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.

[redigera] Vad ska gasen heta?

ett neonfyllt glasrör som man för en elektrisk ström igenom
ett neonfyllt glasrör som man för en elektrisk ström igenom

När de skulle namnge gasen frågade Ramsay sin 13-åriga son och han sade prompt Novium för den är ju ny. Ramsay gillade förslaget, fast han tyckte att Neon som också betydde ny passade bättre med argon och krypton.

[redigera] Framställning

Eftersom Neon har en så låg smältpunkt ( -248,56°C) så framställs det precis som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft.



Gas Kokpunkt Andel i luft
Neon -248,56°C 0,0000153%
Argon -185,9°C 0,934%
Krypton -152,3°C 0,000001%
Xenon -107,1°C 0,00000005%
Syre -183°C 20,947%
Kväve -195,8°C 78,084%

[redigera] Användning

Neon används i neonskyltar
Neon används i neonskyltar

Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för reklam och prydnad. När man gör ett neonlysrör fylls röret med neon till ett tryck av 6 mbar ( 0,006 atmosfärer) och det sätts fast elektroder i ändarna. Sedan läggs en spänning på upp till 4 000 V över elektroderna. Man tillsätter en liten del andra gaser eller kvicksilver för att ge andra färger.

[redigera] Referenser

  • Jorden grundämnen och deras upptäckt del 2: sällsynt-ädel-aktiv av Per Enghag
  • Engelska wikipedias sida om neon

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../n/e/o/Neon.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com