Xenon
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | Xenon, Xe, 54 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | ädelgaser | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 18 (VIIIB,VIIIA), 5, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 5,9 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | beskrivning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 131,293 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | inga data (108) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 130 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 216 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Kr]4d105s25p6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e- per energinivå | 2, 8, 18, 18, 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 0 (svagt sur) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | Kubiskt ytcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | gas | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 161,4 K (-112 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 165,1 K (-108 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 35,92×10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 12,636 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 2,297 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | inga data | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 1090 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 2,6 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 158 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | inga data | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 0,00569 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a Jonisationspotential | 1170,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 2046,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 3099,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Xenon är ett atomslag och ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 54 och kemisk tecken Xe. Xenon är den ovanligaste icke radioaktiva ädelgasen. Man har framställt kemiska föreningar av xenon, man känner till fluorider, XeF2, XeF4 och XeF6 samt oxider XeO3 och XeO4. Xenater med jonen XeO6-4 är kända och bildar med alkalimetaller ganska stabila salter, t ex natriumxenat Na4XeO6.
Innehåll |
[redigera] Historia
När man hade upptäckt 4 ädelgaser hade alla halogener en ädelgas bredvid sig utom jod. Då försökte forskarna Morris William Travers och William Ramsay att med en maskin som kunde framställa flytande luft extrahera en tyngre gas med fraktionerad destillation ur flytande krypton. De lyckades också och gav gasen namnet xenon som betyder främlingen.
[redigera] Förekomst
Xenon är den ovanligaste icke-radioaktiva ädelgasen och förekommer bara till 0,00000005% i atmosfären. Det finns ibland högre koncentrationer av xenon vid vattenkällor. Det bildas en del xenon när luft neutronbestrålas i till exempel luftkylda kärnreaktorer.
[redigera] Framställning
Xenon framställs precis som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av flytande luft men det kan också absorberas på aktivt kol.
[redigera] Användning
Xenon används ibland i vissa mindre glödlampor på grund av att xenon har en väldigt dålig värmeledningsförmåga och därför blir glödtråden varmare än i en vanlig glödlampa. Xenon används även i fotografers blixtlampor och i en del billampor. Gasen kan även användas i vissa delar av en kärnreaktor där man vill ha en gas med an hög molekylvikt och inerta egenskaper. Ett populärt användningsområde är att andas in gasen för att få en mörk röst men det används mest på till exempel universitet för att gasen är så dyr.
[redigera] Föreningar
Xenon bildar ganska många kemiska föreningar för att vara en ädelgas, som till exempel fluorider, oxider och hydrider. Xenon, osmium och rutenium är de enda grundämnen som kan vara i oxidationstillståndet 8+.
