Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Argon - Wikipedia, den fria encyklopedin

Argon

Wikipedia

klor argon
Ne
Ar

Kr  
 
 


Periodiska systemet

Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer argon, Ar, 18
Kemisk serie ädelgaser
Grupp, period,

block

18 (VIIIB,VIIIA), 3 , p
Densitet 1,784 kg/m3 (273 K)
Hårdhet -
Utseende färglös

Atomens egenskaper
Atommassa 39,948 u
Atomradie (beräknad) inga data (71) pm
Kovalent radie 97 pm
van der Waalradie 188 pm
Elektronkonfiguration [Ne]3s23p6
e- per energinivå 2, 8, 8
Oxidationstillstånd (oxid) 0 (okänd)
Kristallstruktur kubisk ytcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Materietillstånd gas
Smältpunkt 83,8 K (-189,4 °C)
Kokpunkt 87,3 K (185,8 °C)
Molvolym 22,56·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 6,447 kJ/mol
Smältvärme 1,188 kJ/mol
Ångtryck -
Ljudhastighet 319 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet inga data
Värmekapacitet 520 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga inga data
Värmeledningsförmåga 0,01772 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1520,6 kJ/mol
2a jonisationspotential 2665,8 kJ/mol
3e jonisationspotential 3931 kJ/mol
4e jonisationspotential 5771 kJ/mol
5e jonisationspotential 7238 kJ/mol
6e jonisationspotential 8781 kJ/mol
7e jonisationspotential 11995 kJ/mol
8e jonisationspotential 13842 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi Prod.
36Ar 0,336 % Ar, stabil isotop med 18 neutroner
38Ar 0,063 % Ar, stabil isotop med 20 neutroner
39Ar syntetisk 269 år β- 0,565 MeV 39K
40Ar 99,6 % Ar, stabil isotop med 22 neutroner
42Ar syntetisk 32,9 år β- 0,600 MeV 42K
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar. Argon är den vanligaste ädelgasen och den finns i jordens atmosfär i en halt av cirka 0,94%. Argon används ibland som förpackningsgas i livsmedel och har E-nummer E 938.

Innehåll

[redigera] Historia

John William Strutt upptäcke att kväve som hade framställts ur luft hade lite högre densitet än det kväve som framställts ur ammoniak. Strutt hittade ingen förklaring på problemet men skotten sir William Ramsay gjorde en spektralanalys på luft befriad från syre och kväve och hittade då linjer som aldrig förr hade hittats i luft.Sedan när man blev överens om att det var ett nytt grundämne som man hade upptäckt döpte man gasen till argon efter det grekiska ordet argos som betyder trög eller lat.

[redigera] Användning

Ett argonfyllt glasrör där man för en elektrisk spänning igenom
Ett argonfyllt glasrör där man för en elektrisk spänning igenom

Argon används väldigt ofta som skyddsgas där kväve är för reaktivt och andra ädelgaser är för dyra. Argon har en stor användning i glödlampor där den skyddar wolframtråden från oxidering. Gasen används också som skyddsgas vid svetsning av till exempel järn där metallen hade reagerat med luften syre på grund av att den är så varm. Flytande argon kan användas vid behandling av cancer för att cellerna dör vid så kraftig kylning.

[redigera] Förekomst

Argon är den vanligaste ädelgasen och jordens atmosfär består till 0,935% volymprocent av gasen.



Gas Procent i atmosfären
Syre 29,47%
Kväve 78,084%
Koldioxid 0,038%
Argon 0,935%

Merkurius tunna atmosfär består till 70% av argon som troligen har bildats vid radioaktivt sönderfall.

[redigera] Framställning

Argon framställs huvudsakligen genom fraktionerad destillation av luft. Fast argon bildas också genom sönderfall av den naturligt förekommande radioaktiva isotopen 40K.

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/r/g/Argon.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com