Isotop
Wikipedia
Isotoper kallas atomer av samma atomslag som har olika antal neutroner och därmed olika masstal.
Atomslaget bestäms av antalet protoner i kärnan, atomnumret, och är avgörande för de kemiska egenskaperna hos ett ämne. Inom kärnfysiken kan man dock observera att det förekommer atomer inom samma atomslag som har olika masstal.
Vanligen är antalet neutroner i kärnan ungefär lika med antalet protoner, för lättare atomslag vanligen något färre, för tyngre aningen fler.
Innehåll |
[redigera] Instabila isotoper
Många isotoper finns men är instabila, det vill säga sönderfaller med en viss halveringstid.
Det är givet att stabila isotoper och isotoper med lång halveringstid förekommer i naturen i högre grad än andra. För vissa (tyngre) atomslag saknas helt stabila isotoper.
Sönderfallet sker med antingen alfasönderfall eller betasönderfall; i alfasönderfallet minskar atomatalet med 2 och masstalet med 4; i betasönderfallet ökar eller minskar atomtalet med 1. I många fall uppstår på så sätt en ny instabil isotop som sönderfaller vidare. På så vis bildas en sönderfallskedja.
[redigera] Radioaktiva ämnen
Radioaktiva ämnen kallas just sådana ämnen som innehåller instabila isotoper. Vid sönderfallet avges strålning som kan vara skadlig för levande organismer, och för all del, även förändra döda material. Det radioaktiva sönderfallet, exempel U till Pb, kan även användas till att datera olika bergarter.
[redigera] Några isotoper
Den upphöjda siffran i exemplen anger masstalet
[redigera] Väte
Väte har atomnummer 1, och förekommer som
- 1H (protium), 99,985 %, stabil
- 2H (deuterium), 0,015 %, stabil
- 3H (tritium), syntetisk, lång halveringstid
Deuterium kallas också tungt väte, och om det ingår i vattenmolekyler säger man att man har tungt vatten. Tungt vatten har alltså vanligt vattens kemiska egenskaper, men har ca 10 % större massa per volymsenhet. Deuteriums kärnsammansättning är viktig vid användning som moderator i kärnreaktioner.
[redigera] Kol
Kol har atomnumer 6 och förekommer naturligt som
- 12C, 98,9 %, stabil
- 13C, 1,1 %, stabil
- 14C, spår, lång halveringstid
Det sistnämnda är känt i den vanliga metoden att bestämma ålder inom geologi, C14-metoden.
[redigera] Uran
Uran har atomnummer 92 och förekommer naturligt som
- 234U, 0,006 %, lång halveringstid
- 235U, 0,72 %, lång halveringstid
- 238U, 99,275 %, lång halveringstid
U-235 är den istop som används i våra fissionsreaktorer. Uran behöver därför anrikas, en sorteringsprocess där man sållar bort de tyngre atomkärnorna och behåller de lättare.
