Socken

Wikipedia

Socken är i Sverige ett geografiskt avgränsat, numera icke- administrativt, område, ursprungligen definierat genom att invånarna hörde till samma kyrka. Ordet kommer av det fornnordiska sok´n, dvs de som sökte sig till samma kyrka.

På sockenstämmorna avhandlades även värdsliga angelägenheter vilket innebär att socknarna var en föregångare till både Svenska kyrkans församlingar och dagens kommuner. Socknarna upphörde att gälla som en administrativ indelning i och med kommunreformen 1862 då deras uppgifter delades upp mellan borgerliga och kyrkliga kommuner, de sistnämnda kallas numera enbart för församlingar och styrs av kyrkofullmäktige. De borgerliga kommunerna på landsbygden (landskommuner) var länge identiska med de gamla socknarna även om en del sammanläggningar och delningar förekom. Det förkom därför länge att sockenbegreppet användes närmast synonymt med dessa landskommuner.

Efter kommunreformerna 1952 och 1971 innefattar de allra flesta av Sveriges kommuner en mängd socknar. Svenska kyrkans församlingar på landsbygden byggde dock fortfarande på sockenindelningen.

I dag, då även omfattande församlingssammanläggningar inom Svenska kyrkan genomförs, kan en församling bestå av flera socknar. Det bör påpekas att socknar inte slås samman för att Svenska kyrkan väljer att slå ihop några av sina församlingar till en församling.

Ett antal socknar bildar ett härad som i sin tur bildar ett landskap. Systemet började brytas upp genom att länen infördes under 1600-talet. Det kan dock vara så att en socken är uppdelad på flera härader och även ibland i olika län. Detta beror på att socknen primärt är en kyrklig indelningsenhet, medan häradet var en judiciell enhet, en domsaga.

Idag finns ingen officiell sockenindelning, men socken är fortfarande ett mycket levande begrepp eftersom det i olika sammanhang finns ett behov av en indelning på lokal nivå som är oföränderlig. Sockenindelningen förändrades mycket lite efter bildandet, och sedan 1863 är det en historisk indelning som inte förändras.

Sockenidelningen kan alltså anses ha "frysts" på ungefär samma sätt som landskapen. Från vilken tidpunkt socknarna ska räknas som oföränderliga råder det dock delade meningar om. Vissa anser att 1863, då kommuner och församlingar infördes, bör vara riktpunkt för detta, medan andra accepterar de marginella indelningsförändringar som gjordes fram till och med 1951.

De som använder sig av sockenindelningen idag är till exempel släktforskare, dialektforskare, ortnamnsforskare, historiker och arkeologer, och de svenska hembygdsföreningarna har oftast socknen som grund.