Priština
Wikipedia
Priština (Приштина med serbisk kyrilliska; på albanska Prishtinë) är huvudstaden i Kosovo. Enligt 1991 års folkräkning hade staden 199 654 invånare. År 2003 beräknas den ha cirka 500 000 invånare. Ny folkräkning ska företas under 2006. FN-administrationen i Kosovo (UNMIK) har sitt högkvarter i staden, liksom den kosovoalbanska regeringen.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Tidig historia
I Romarriket fanns en stad som hette Ulpana som låg ca 15 km söder om dagens Priština. Staden förstördes och byggdes åter igen upp av den bysantiske kejsaren Justinianus. Efter Roms fall växte Priština fram på ruinerna av den gamla staden. Eftersom många vägar gick genom staden blev Priština ett viktigt hadelscentrum i sydöstra Europa.
Under medeltiden var Priština en betydelsefull stad. Den serbiske kejsaren Milutin (1282-1321) valde att göra Priština till huvudstad. Senare var staden även huvudstad för flera andra serbiska härskare fram till år 1389 då Ottomanska riket invaderade Balkan (se Slaget vid Kosovo Polje). Till slut erövrade ottomanerna hela Serbien år 1459.
Ottomanerna hade ett stort inflytande i Priština. Många albaner och även slaver konverterade till islam.
Före andra världskriget var Priština en etniskt blandad stad med stora serbiska och albanska samhällen. Många albaner indetificierades som turkar och tvingades lämna sina hem för att bosätta sig i turkiska områden som tidigare hade bebotts av greker och armenier.
1881 bildade den albanska befolkningen ett parlament och 1912 var Kosovo under en kort tid unierat med nysjälvständiga Albanien, men stormakterna tvingade albanerna att ge tillbaka området till Serbien.
[redigera] Efter andra världskriget
Efter andra världskriget började den albanska befolkningen växa som resultat av stor invandring, efter att Priština och Kosovo varit ockuperat av Italien. 1946 blev Kosovo en autonom provins inom Jugoslavien och Priština blev dess huvudstad. Mellan 1953 och 1999 ökade stadens befolkning från 24 000 till 300 000. Den största ökningen fanns bland den albanska delen av befolkningen, som mellan 1953 och 1981 ökade från 9 000 till 76 000. Under samma tid ökade den serbiska befolkningen från 8 000 till 21 000.
På 1980-talet utgjorde albanerna ca 70% av befolkningen. Då styrdes Kosovo av lokala albaner som tillhörde kommunistpartiet och som krävde större nationella rättigheter. 1970 fick Priština ett albanskspråkigt universitet och albanerna fick lov att använda den albanska flaggan. 1981 demonstrerade studenterna för dålig mat på universitetet. Demonstrationerna spred sig över hela Kosovo och blev en nationell revolt som väldigt många deltog i. Jugoslavisk polis och armé kallades in och lyckades slå ner revolten.
[redigera] Före och efter kriget i Kosovo
1990 tog Slobodan Milošević, då Serbiens president, ifrån Kosovo dess autonomi för att öka den serbiska makten i området. Prištinas universitet sågs som ett nationalistiskt hot vilket ledde till att 800 lärare sparkades och 22 500 av de 23 000 studenterna suspenderades. Som svar formerade albanerna ett parlament under Ibrahim Rugova som ledare (se Kosovos demokratiska förbund).
1996 började den albanska UÇK-gerillan anfalla serbiska mål i Kosovo. Priština var ändå relativt lugnt fram till mars 1999 då kriget i Kosovo bröt ut och undantagstillstånd infördes. Efter att NATO inledde bombningar av Jugoslavien utbröt massivt våld i staden. Kombinationen av bombningarna och att Jugoslaviska styrkor och paramilitärer gick åt befolkningen gjorde att mellan 100 000-120 000 albaner kördes ur Priština.
Efter kriget flydde de flesta serber från staden. De få som stannade kvar blev trakasserade och utsatta för våld som hämnd av albanerna. Albanerna tvingade även ut Romer som de ansåg hade varit på serbernas sida under kriget. Antalet serber i Priština var i augusti 1999 endast 2 000. De är ännu färre nu efter oroligheterna i Kosovo 2004.
