1934
Wikipedia
1934 - MCMXXXIV | |
År: 1931 - 1932 - 1933 1934 1935 - 1936 - 1937 |
|
Decennium: 1910-talet - 1920-talet 1930-talet 1940-talet - 1950-talet |
|
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Födda & avlidna | |
Födda - Avlidna | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige 1934 |
|
Epok: |
Regent: |
Ärkebiskop: |
Statsminister: |
Finland 1934 |
|
Epok: |
Regent: P. E. Svinhufvud |
Ärkebiskop: Lauri Ingman |
Statsminister: |
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 1 januari - Det amerikanska fängelset Alcatraz blir federalt.
- 15 januari - En jordbävning med styrkan 8,1 skakar gränstrakterna mellan Nepal och Indien. Cirka 11 000 människor omkommer.
- 26 januari - En vänskaps- och nonaggressionspakt mellan Tyskland och Polen undertecknas.
- 4 februari - Den svenska Högerns ungdomsförbund, som är starkt påverkat av nazismen, bryter med moderpartiet, som helt har tagit avstånd från nazismen.
- 9 februari - Balkanpakten bildas genom att Grekland, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet undertecknar ett avtal om gemensamt försvar av varje deltagande lands gränser.
- 23 februari - Leopold III blir belgisk kung.
- 8 mars - Prins Sigvard Bernadotte gifter sig med tyskan Erica Patzek mot kungens (Gustaf V) vilja och mister sin prinstitel.
- 20 mars - Heinrich Himmler blir chef för all polisverksamhet i Tyska riket.
- 21 april - Första vårsalongen hålls på Liljevalchs konsthall i Stockholm.
- 15 maj - Den svenska riksdagen antar en lag om sterilisering av sinnessjuka eller sinnesslöa "som på grund härav sakna förmåga att lämna giltigt samtycke till åtgärden".
- 16 maj
- Konstnären Evert Lundquist har debututställning på Konstnärshuset i Stockholm.
- Den svenska regeringens hjälpprogram för jordbruket godkänns av riksdagen.
- 28 maj - Femlingarna Dionne föds i Callender i Ontario i Kanada.
- 30 maj - Den svenska riksdagen beslutar om arbetslöshetsförsäkring där staten bidrar till fackföreningarnas arbetslöshetskassor.
- 9 juni - Den amerikanske seriefiguren Kalle Anka debuterar i kortfilmen The Wise Little Hen.
- 11 juni - Den svenska riksdagen antar en plan för arbetslöshetens bekämpande.
- 14 juni - Max Baer slår världsmästaren i tungviktsboxning Primo Carnera på teknisk knockout i elfte ronden.
- 17 juni - Enligt ny statistik var födelsetalet för 1933 det lägsta som någonsin registrerats i Sverige och det lägsta i Europa.
- 30 juni - Ernst Röhm och andra ledande personer inom nazisternas stormtrupper SA mördas under de långa knivarnas natt.
- 1 juli - En ny svensk vägtrafikstadga, som ger polisen rätt att hindra en berusad förare att fortsätta sin färd, träder i kraft.
- 8 juli - De första proven för Simborgarmärket, som ska göra svenskarna simkunniga, avläggs. 19.000 personer gör provet första veckan.
- 25 juli – Österrikes premiärminister Engelbert Dollfuß mördas av nazister.
- 2 augusti
- Tyska rikets rikspresident Paul von Hindenburg avlider
- Försvarsminister Werner von Blomberg låter den tyska försvarsmakten svära trohetsed till Adolf Hitler som person.
- 5 augusti - Folkpartiet bildas genom sammanslagning av Frisinnade folkpartiet och Sveriges liberala parti.
- 15 augusti - Sigurd Walléns film Anderssonskans Kalle har premiär. I rollerna ses Thor Modéen, Hjördis Petterson och Julia Cæsar.
- 19 augusti - En folkomröstning i Tyska riket godkänner förslaget att förena ämbetena som rikspresident och rikskansler i en person - Adolf Hitler - som därigenom blir tyskarnas Führer.
- 19 september - Sovjetunionen ansluter sig till Nationernas förbund.
- 2 oktober - Kommunistledaren Karl Kilbom startar Folket i bild som den svenska arbetarrörelsens motvikt till den kolorerade veckopressen.
- 9 oktober - Jugoslaviens kung Alexander och den franske utrikesministern Louis Barthou dödas vid ett attentat i Marseille utfört av makedonska VMRO och kroatiska Ustasja.
- 20 oktober - Privatägda AB Tipstjänst, som får monopol på fotbollstips i Sverige, börjar sin verksamhet.
- 27 oktober - Cirka 100 000 kinesiska kommunister börjar under ledning av Mao Zedong den så kallade Långa marschen
- 30 oktober - Stortjuvarna Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson åker fast.
- 10 november - En grupp svenska officerare anställs av den etiopiske kejsaren Haile Selassie som militära rådgivare.
- 5 december - Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan utkommer och vållar långvarig debatt om befolkningsutvecklingen i Sverige.
- 16 december - Ett svenskt kompani om 261 man uppsätts vid Svea livgarde i Stockholm, för att skickas att övervaka folkomröstningen i Saarområdet.
- 20 december - Det svenska kompaniet avreser från Stockholm.
- 22 december - Det svenska kompaniet anländer till Saarbrücken i Saar, som fredsbevarande NF-styrka.
- 29 december - Pär Lagerkvists ursinnigt antinazistiska pjäs Bödeln har premiär på Vasateatern i Stockholm med Gösta Ekman d.ä. i huvudrollen.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning, medan den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.
- Axel Pehrsson-Bramstorp väljs till ny ledare för Bondeförbundet efter Olof Olsson.
- Den svenska riksdagen antar en lag om sju dagars varsel vid arbetskonflikter.
- Nationalekonomen Bertil Ohlin ger ut Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet, påverkad av keynsianismen.
- Det av Karl Kilbom ledda Sveriges Kommunistiska Parti ombildas till Socialistiska partiet då partiet förenas med socialdemokratiska utbrytare från Göteborgsregionen. Partiet blir med tiden mer och mer nazistiskt och dess tidning Folkets dagblad får stöd från det nazistiska Tyskland.
- Svensk Sjuksköterskeförening ombildas till fackförening.
- Ett kreditavtal med Sovjetunionen fälls av den svenska riksdagens majoritet, men Sverige stöder Sovjets inträde i NF.
- Göteborgs stadsteater invigs.
- Den nya svenska banklagen förbjuder beviljandet av krediter till vissa typer av kredittagare.
- Den svenska industrin passerar jordbruket i antal sysselsatta.
- De svenska beredskapsarbetena når en topp med 40.000 sysselsatta.
- Sveagruvan, den sista svenska kolgruvan på Spetsbergen, säljs till Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S för en miljon kronor.
- Det svenska samfundet Manhem bildas med C. E. Carlberg som ledare och finansiär. Antisemitismen är en viktig del av samfundet.
- Lagerbriträdet Oskar Andersson från Göteborg uppfinner den elektriska ljusstaken.
[redigera] Födda
- 5 januari - Murli Manohar Joshi, indisk politiker, inrikesminister och senare minister för personalutveckling 1996-2004.
- 7 januari - Tassos Papadopoulos, cypriotisk politiker, president 2003-.
- 8 januari
- Georg Riedel, svensk jazzmusiker och kompositör.
- Jacques Anquetil, fransk professionell cyklist.
- 11 januari - Sven Wollter, svensk skådespelare.
- 12 januari - Ulf Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
- 22 januari
- Ann-Marie Adamsson, svensk skådespelare.
- Bill Bixby, amerikansk skådespelare.
- Pia Rydwall, svensk skådespelare.
- 31 januari - Suzanne Dansereau, svensk TV-producent.
- 1 februari - Marina Kondratieva, rysk ballerina.
- 2 februari - Bosse Larsson, svensk TV-programledare.
- 5 februari - Henry Louis Aaron, amerikansk basebollspelare.
- 7 februari - Edward Fenech Adami, maltesisk politiker, president 2004-.
- 11 februari - Mary Quant, brittisk modeskapare.
- 16 februari
- Peter Dahl, svensk konstnär.
- Marlene Hagge, amerikansk golfspelare.
- 18 februari - Paco Rabanne, fransk modeskapare.
- 19 februari - Hugo Álvarez, argentinsk-svensk regissör och skådespelare.
- 22 februari
- Ray Bremser, amerikansk poet.
- Birgit Nordin, svensk operasångare (sopran).
- 23 februari - Morgan Andersson, svensk skådespelare.
- 24 februari - Emelie Lagergren, svensk skådespelare.
- 27 februari - Ralph Nader, amerikansk advokat och politiker.
- 2 mars - Hans Erik Engqvist, svensk författare.
- 3 mars - Hans Hollein, österrikisk arkitekt.
- 5 mars - James B. Sikking, amerikansk skådespelare.
- 7 mars - Dennis Dahlsten, svensk skådespelare.
- 9 mars - Jurij Gagarin, rysk kosmonaut.
- 14 mars
- Gene Cernan, amerikansk astronaut.
- Dionigi Tettamanzi, italiensk kardinal inom Romersk-katolska kyrkan, ärkebiskop av Milano.
- 15 mars - Minoru Takeyama, japansk arkitekt och författare.
- 22 mars - Orrin Hatch, amerikansk politiker, republikansk ledamot av USA:s senat.
- 31 mars
- Shirley Jones, amerikansk skådespelare.
- Weine Renliden, svensk musiker.
- 3 april - Jane Goodall, brittisk primatolog, etolog och antropolog.
- 5 april - Roman Herzog, tysk politiker (CDU), förbundspresident 1994-1997.
- 8 april - Kisho Kurokawa, japansk arkitekt.
- 10 april
- Dethwelson Lapang, indisk politiker, chefsminister i Meghalaya.
- Jan Nygren, svensk skådespelare.
- Catrin Westerlund, svensk skådespelare.
- 13 april - Hilde Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
- 16 april - Ram Naik, indisk politiker.
- 24 april - Shirley MacLaine, amerikansk skådespelare, sångare, dansare och artist.
- 1 maj - Laura Betti, italiensk filmskådespelare.
- 2 maj - Olle Adolphson, svensk kompositör och trubadur.
- 7 maj - Lena Malmsjö, svensk dansare, produktionsledare och rektor.
- 8 maj - Lena Madsén, svensk skådespelare och mannekäng.
- 21 maj - Bengt Samuelsson, svensk forskare i medicinsk kemi, professor emeritus, nobelpristagare i medicin 1982.
- 23 maj - Robert Moog (Bob Moog), amerikansk synth-pionjär.
- 27 maj - Harriet Forssell, svensk jazzsångare och skådespelare.
- 28 maj - Dionne, kanadensiska femlingar.
- 30 maj - Aleksej Leonov, rysk kosmonaut, första rymdpromenaden.
- 31 maj - Karl-Erik Welin, svensk tonsättare.
- 1 juni - Pat Boone, amerikansk sångare och skådespelare
- 4 juni - Carl Fredrik Reuterswärd, svensk konstnär.
- 6 juni - Albert II av Belgien
- 9 juni - Anders Thunborg, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1983-1985 och FN-ambassadör 1983-1985.
- 11 juni
- Henri de Laborde de Monpezat, prins av Danmark, gift med drottning Margrethe II.
- Staffan Westerberg, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 23 juni - Virbhadra Singh, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh.
- 1 juli - Sydney Pollack, amerikansk filmproducent, regissör och skådespelare.
- 6 juli - Ulf Schenkmanis, svensk radio- och TV-programledare.
- 11 juli - Giorgio Armani, italiensk modeskapare.
- 13 juli
- Aleksej Jelisejev, rysk kosmonaut.
- Wole Soyinka, nigeriansk dramatiker och författare.
- 29 juli
- Albert Speer Jr., tysk arkitekt och stadsplanerare.
- Katarina Taikon, svensk författare.
- 2 augusti - Valerij Bykovskij, rysk kosmonaut.
- 3 augusti - Jonas Savimbi, angolansk politiker.
- 6 augusti - Sir Christian Bonington, engelsk bergsbestigare.
- 7 augusti - Inga Sarri, svensk skådespelare.
- 16 augusti - Diana Wynne Jones, brittisk författare.
- 18 augusti - Carin Mannheimer, svensk regissör, manusförfattare och författare.
- 22 augusti - Norman Schwarzkopf, amerikansk general, befälhavare över USAs styrkor under Gulfkriget 1991.
- 7 september - Baudoin I, kung av Belgien.
- 12 september - Shri Shanta Kumar, indisk politiker, två gånger chefsminister i Himachal Pradesh.
- 13 september - Pierre Fränckel, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterchef.
- 14 september - Kate Millett, amerikansk författare och feminist.
- 19 september - Brian Epstein, britt, The Beatles manager.
- 20 september - Sophia Loren, italiensk skådespelare.
- 21 september - Leonard Cohen, kanadensisk musiker och författare.
- 23 september - P.O. Enquist, svensk författare, regissör och dramatiker.
- 27 september - Ib Glindemann, dansk kompositör och orkesterledare.
- 28 september - Brigitte Bardot, fransk skådespelare.
- 6 oktober - Jan Blomberg, svensk skådespelare, känd berättarröst.
- 7 oktober - Ulrike Meinhof, västtysk terrorist.
- 13 oktober
- Nana Mouskouri, grekisk sångare.
- Jack Colvin, amerikansk skådespelare.
- 14 oktober - Kerstin Tidelius, svensk skådespelare.
- 18 oktober - Åke Cato, svensk manusförfattare och underhållare i press och TV.
- 19 oktober - Yakubu Gowon, president i Nigeria 1966-1975.
- 20 oktober - Michiko, japansk kejsarinnna.
- 31 oktober
- Donya Feuer, amerikansk svensk koreograf, dansare, manusförfattare och regissör.
- Fillie Lyckow, svensk skådespelare.
- Prinsessan Margaretha, kung Carl XVI Gustafs syster, svensk prinsessa, gift Ambler.
- 2 november - Ken Rosewall, australisk tennisspelare.
- 7 november - Jan Allan, svensk kompositör och musiker (trumpet).
- 9 november
- Ingvar Carlsson, svensk statsminister 1986-1991 och 1994-1996.
- Carl Sagan, amerikansk astronom och författare.
- 11 november - Heinz Hopf, svensk skådespelare.
- 12 november - Charles Manson, amerikansk mördare.
- 14 november - Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.
- 15 november - Viola Sundberg, svensk skådespelare.
- 16 november - Carl-Åke Eriksson, svensk skådespelare.
- 22 november - Östen Warnerbring, svensk sångare.
- 23 november
- Lew Hoad, australisk tennisspelare.
- Robert Towne, amerikansk manusförfattare.
- 24 november
- Sven-Bertil Taube, svensk sångare och skådespelare.
- Alfred Schnittke, rysk postmodern kompositör.
- 29 november - Nicéphore Soglo, före detta president i Benin.
- 30 november - Björn Gustafson, svensk skådespelare.
- 2 december - Tarcisio Bertone, italiensk kardinal.
- 3 december - Viktor Gorbatko, rysk kosmonaut.
- 5 december - Ingvar Hirdwall, svensk skådespelare.
- 12 december
- 18 december - Boris Volynov, rysk kosmonaut.
- 19 december - Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.
- 24 december
- Eva Deckner, svensk dansare och skådespelare.
- Stjepan Mesic, kroatisk politiker, president 2000-.
- 26 december - Richard Swinburne, brittisk filosof.
- 27 december - Larissa Latynina, sovjetrysk gymnast med arton OS-medaljer varav nio guld.
- Lansana Conté, president i Guinea.
[redigera] Avlidna
- 10 januari - Marinus van der Lubbe, nederländsk murargesäll, dömd för att ha anlagt riksdagshusbranden i Berlin 1933 (giljotinerad i Leipzig).
- 21 januari - John Liander, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
- 29 januari - Fritz Haber, tysk kemist, nobelpristagare.
- 23 februari - Edward Elgar, brittisk kompositör.
- 5 april - Jiro Sato, japansk tennisspelare.
- 6 april - Jonas Gifting, svensk militär, korpral.
- 3 maj - Oscar Tropp, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.
- 23 maj
- Clyde Chestnut Barrow, amerikansk bankrånare.
- Bonnie Elizabeth Parker, amerikansk bankrånare.
- 30 maj - Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist.
- 11 juni - Lev Vygotsky, vitrysk pedagog och filosof.
- 23 juni - Mathias Taube, svensk konstnär och skådespelare.
- 30 juni
- Kurt von Schleicher, tysk militär och nazistisk politiker (mördad).
- Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker (mördad).
- 1 juli - Ernst Röhm, tysk militär och nazistisk politiker (mördad).
- 4 juli – Marie Curie, polsk-fransk fysiker, tvåfaldig nobelpristagare.
- 22 juli - John Dillinger, amerikansk gangster.
- 25 juli - Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932-1934, mördad.
- 2 augusti - Paul von Hindenburg, fältmarskalk och tysk president.
- 23 augusti - Viktor Kaplan, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.
- 2 oktober - Einar Fröberg, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
- 9 oktober
- Alexander I, kung av Jugoslavien 1921-1934, mördad.
- Louis Barthou, fransk politiker, mördad.
- 17 oktober - Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
- 1 december - Sergej Kirov, sovjetisk politiker (mördad).
[redigera] Nobelpris
- Fysik - Inget pris utdelades
- Kemi - Harold Clayton Urey, USA
- Medicin
- George H. Whipple, USA
- George R. Minot, USA
- William P. Murphy, USA
- Litteratur - Luigi Pirandello, Italien
- Fred - Arthur Henderson, Storbritannien