1932

Wikipedia

1932 - MCMXXXII
År: 1929 - 1930 - 1931 1932 1933 - 1934 - 1935
Decennium: 1910-talet - 1920-talet 1930-talet 1940-talet - 1950-talet
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1932
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: C. G. Ekman 1930-1932 Felix Hamrin 1932 P. A. Hansson 1932-1936
Finland 1932
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud president 1931-1937
Ärkebiskop: Lauri Ingman 1930-1934	Statsminister: Juho Sunila 1931-1932 T. M. Kivimäki 1932-1936

[redigera] Händelser

22 januari - Ledaren Birger Furugård talar inför 6.000 människor på Hötorget i Stockholm vid de svenska nazisternas första offentliga möte.
27 januari - Kreugerkoncernen köper aktiemajoriteten i Bolidens gruvaktiebolag.
1 februari
- Ivar Kreuger utställer i New York en check på 50.000 kronor.
- Finländska Lapporörelsen försöker åstadkomma en revolt i det så kallade Mäntsälaupproret.
13 februari - Kreugers check löses in på Svenska handelsbanken av en viss "Carl Ekman" (statsminister Carl Gustaf Ekman).
17 februari - Röda Korset startar insamlingar för nödlidande i Sverige.
22 februari - Hanna Anderssons påträffas död i en kvarndamm i Esarps socken i Skåne. Hennes man anklagas och det blir ett uppmärksammat rättsfall, det så kallade Esarpsmålet.
7 mars - Fredrik von Sydow mördar sin far, politikern Hjalmar von Sydow, samt familjens hushållerska Karolina Herou och jungfru Ebba Hamn i hemmet på Norr Mälarstrand. Innan polisen kan gripa mördaren skjuter han sin fru och sedan sig själv på restaurang Gillet i Uppsala. Något motiv till de så kallade "sydowska morden" har aldrig framkommit.
12 mars - Den svenske industrimagnaten Ivar Kreuger begår självmord i Paris. Detta och de ekonomiska svårigheter som följer på det kallas "Kreugerkraschen".
22 mars - 40.000 svenska socialister demonstrerar mot arbetslösheten under parollen "Massorna hungriga - vad göra statsmakterna?".
10 april - Fältmarskalk Paul von Hindenburg väljs till Tysklands president.
15 maj - En misslyckad militärkupp inträffar i Japan.
22 maj - Erling Eidem blir Sveriges nye ärkebiskop.
23 maj - Den svenska konstnärsföreningen Färg och form bildas.
6 juni - Debutanten Gunnar Ekelöfs Sent på jorden betecknas som den första surrealistiska diktsamlingen i Sverige.
5 juli - Antonio de Olivieira Salazar blir fascistisk premiärminister i Portugal för de kommande 36 åren.
15 juli - Josephine Baker uppträder på China i Stockholm.
22 juli - Sveriges statsminister Carl Gustaf Ekman återbetalar 50.000 kronor som han för sitt partis räkning mottagit av Ivar Kreuger.
24 juli - Statsminister Ekman nekar i pressen till all kännedom om och befattning med den check på 50.000 kronor, som han löst in den 13 februari.
5 augusti - Kungen Gustaf V underrättas om Ekmans förehavanden med den andra penningsumman. Ekman erkänner innehavet, men hans rykte är redan för skadat.
6 augusti
- Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister (även som partiordförande för Frisinnade folkpartiet) efter avslöjandet om de 50.000 kronor han mottagit, vilket han först nekat till. Han efterträds på båda posterna av Felix Hamrin.
- Motorvägen mellan Köln och Bonn invigs som första motorvägen i Tyskland.
12 september - En valdebatt med företrädare för partierna sänds för första gången i svensk radio.
17 september - Det svenska andrakammarvalet blir en framgång för socialdemokraterna.
24 september - Felix Hamrin avgår som svensk statsminister och efterträds av Per Albin Hansson i en socialdemokratisk minoritetsregering.
14 oktober - Statistik visar att antalet understödstagare i den svenska fattigvården har ökat dramatiskt under den stora arbetslösheten.
15 oktober - Fritiof Nilsson Piraten debuterar med Bombi Bitt och jag.
19 oktober - Prins Gustaf Adolf gifter sig borgerligt med Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
8 november - Franklin D Roosevelt väljs till USA:s president.
Den nya lantbrukshögskolan i Ultuna öppnas.
AB Tempo, ett nytt enhetsprisföretag, grundas av Åhlén & Holm.
Den svenska "Munckska kåren" upplöses.
En svensk kommission, Kreugerkommissionen, tillsätts och konstaterar att konkurs för Kreugerkoncernen är oundviklig. Då flera avslöjanden om oegentligheter inom koncernen följer vidtas åtgärder för att lugna allmänheten och förhindra panikreaktioner på finansmarknaden. Många banker, som har lånat ut pengar till Kreugerkoncernen, beviljas statliga pengar för att överleva, framförallt Skandinaviska Banken, som är hårdast drabbad. Många privatpersoner gör stora förluster, men de stora förlorarna är de privata bankfirmorna, av vilka många går omkull.
Den svenska regeringen utfärdar amnesti för de tryckfrihetsdömda efter Ådalshändelserna 1931.
Den svenska polisen omorganiseras och 1908 års reservpolis utökas till statspolis.
Mjölkreglering införs och sköts av Svenska mejeriernas förening.
Verkstadsföretagen J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och Munktells Mekaniska Verkstads AB går samman till AB Bolinder-Munktell.
Nybro får stadsprivilegium.

[redigera] Födda

5 januari - Raisa Gorbatjova, hustru till Michail Gorbatjov.
6 januari - Hans Lindgren, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
13 januari - Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare.
20 januari - Göran Bernhard, svensk skådespelare.
6 februari
- Camilo Cienfuegos, kubansk revolutionär.
- Karin Falck, svensk TV-producent.
- François Truffaut, fransk regissör.
7 februari
- Gay Talese, amerikansk författare och journalist.
- Alfred Worden, amerikansk astronaut.
8 februari - John Williams, amerikansk filmmusikkompositör.
11 februari
- Margit Carlqvist, svensk skådespelare.
- Henri Namphy, före detta president i Haiti.
12 februari - Astrid Ferner, norsk prinsessa.
14 februari - Harriet Andersson, svensk skådespelare.
15 februari - Erika Remberg, österrikisk skådespelare.
19 februari
- Joseph Kerwin, amerikansk astronaut.
- Gerhard Richter, tysk konstnär.
22 februari
- Edward Kennedy, amerikansk politiker.
- Elsa Prawitz, svensk skådespelare, manusförfattare och musiktextförfattare.
23 februari - Majel Barrett, amerikansk skådespelare.
24 februari - Michel Legrand, fransk populärkompositör.
26 februari - Johnny Cash, amerikansk country-musiker.
27 februari
- Elizabeth Taylor, amerikansk skådespelare.
- Åke Whilney, svensk TV-profil.
28 februari - Anders Öhrwall, svensk dirigent.
4 mars - Miriam Makeba, sydafrikansk sångare.
6 mars - Marc Bazin, president i Haiti 1992-1993.
15 mars - Alan Bean, amerikansk astronaut.
16 mars - Walter Cunningham, amerikansk astronaut.
21 mars - Walter Gilbert, amerikansk biokemist, nobelpristagare 1980.
31 mars - Kerstin Palo, svensk skådespelare.
1 april - Debbie Reynolds, amerikansk skådespelare och sångare.
4 april
- Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.
- Andrej Tarkovskij, rysk regissör, författare och skådespelare.
8 april - Tuanku Mahmud Iskandar, sultan av Johor.
10 april - Omar Sharif, egyptisk skådespelare.
11 april - Joel Grey, amerikansk skådespelare och sångare.
12 april - Lakshman Kadirgamar, lankesisk utrikesminister 1994-2001 och 2004-2005 (mördad).
13 april - Orlando Letelier, chilensk politiker och diplomat.
18 april - Öllegård Wellton, svensk skådespelare.
26 april
- Michael Smith, brittisk-kanadensisk kemist, nobelpristagare.
- Birgitta Stenberg, svensk författare och manusförfattare.
27 april - Bert-Åke Varg, svensk skådespelare.
28 april - Torbjörn Axelman, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
1 maj
- Berndt Egerbladh, svensk jazzmusiker, kompositör och programledare i TV.
- Shri S.M.Krishna, indisk politiker, chefsminister i Karnataka 1999-2004.
3 maj - Aldo Rossi, italiensk postmodernistisk arkitekt.
7 maj - Pete Domenici, amerikansk republikansk politiker, senator 1973-.
8 maj - Sonny Liston, amerikansk boxare.
16 maj - Meg Westergren, svensk skådespelare.
19 maj - Alma Cogan, engelsk popsångare.
29 maj - Jan Malmsjö, svensk skådespelare och sångare.
31 maj - Margaretha Löwler, svensk skådespelare.
4 juni - John Drew Barrymore, amerikansk skådespelare.
6 juni - David R Scott, amerikansk astronaut.
11 juni - Gerd Andersson, svensk balettdansör och skådespelare.
12 juni - Jan Sandquist, svensk TV-reporter.
19 juni - Pier Angeli, italiensk skådespelerska.
22 juni
- Bengt Forslund, svensk producent, regissör och författare.
- Amrish Puri, indisk skådespelare.
- Prunella Scales, brittisk skådespelare.
28 juni - Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare.
9 juli - Donald Rumsfeld, amerikansk politiker, försvarsminister från 2000.
16 juli - Dick Thornburgh, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1988-1991.
19 juli - Jan Lindblad, svensk naturfilmare.
20 juli - Sonja Westerbergh, svensk skådespelare.
25 juli
- Bengt Göransson, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1989-1991.
- Paul Weitz, amerikansk astronaut.
31 juli
- Ted Cassidy, amerikansk skådespelare.
- Pelle Petterson, svensk seglare och formgivare.
2 augusti - Peter O'Toole, irländsk-brittisk skådespelare.
3 augusti - Gunwer Bergkvist, svensk skådespelare.
7 augusti - Rien Poortvliet, nederländsk konstnär.
9 augusti - Tam Dalyell, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1962.
17 augusti - Leslie Manigat, president i Haiti 1988.
22 augusti
- Gerald Carr, amerikansk astronaut.
- Saye Zerbo, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1980-1982.
26 augusti
- Joe Engle, amerikansk astronaut.
- Olov Svedelid, svensk författare.
1 september
- Helga Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
- Bengt Hallberg, svensk jazzpianist.
11 september
- Sven-Axel Carlsson, svensk skådespelare och filmproducent.
- Jan-Erik Wikström, svensk politiker, riksdagsledamot för Folkpartiet 1970-1973 och 1976-1992.
18 september - Nikolai Rukavishnikov, rysk kosmonaut.
22 september
- Ingemar "Ingo" Johansson, svensk boxare.
- Maurice Kouandété, före detta president i Dahomey, nuvarande Benin.
24 september - Svetlana Beriosova, litauisk ballerina.
25 september - Glenn Gould, kanadensisk pianist.
26 september - Manmohan Singh, indiens regeringschef sedan 2004.
28 september - Víctor Jara, chilensk visdiktare och sångare.
29 september - Robert Benton, amerikansk regissör och manusförfattare.
21 oktober - R. J. Rummel, amerikansk statsvetare.
28 oktober - Suzy Parker, amerikansk fotomodell och skådespelerska.
1 november - Francis Cardinal Arinze, afrikansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal.
7 november - Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare.
15 november
- Petula Clark, brittisk sångare och skådespelare.
- Alvin Plantinga, amerikansk filosof.
20 november - Lucy Marlow, amerikansk skådespelare.
23 november - Bernt Callenbo, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
25 november - Leif Forstenberg, svensk skådespelare.
29 november
- Jacques Chirac, fransk president från 1995.
- Moltas Erikson, svensk radioprofil.
- Diane Ladd, amerikansk skådespelare.
3 december - Corry Brokken, nederländsk sångerska och skådespelare.
5 december - Little Richard, amerikansk rock-and-roll-musiker.
17 december - Bill Nilsson, svensk motocrossförare.
18 december - Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
20 december - Christina Lundquist, svensk skådespelare.
24 december - Ian Wachtmeister, svensk industriman och politiker, partiledare för partiet Ny Demokrati.
31 december - Sune Mangs, finlandssvensk sångare och skådespelare.
Johnny Adams, amerikansk bluessångare
Nikolaj Kardasjev, rysk astrofysiker.

[redigera] Avlidna

21 februari - Erik Bergman, svensk journalist och författare.
6 mars - John Philip Sousa, kompositör och dirigent av marschmusik.
7 mars - Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
12 mars - Ivar Kreuger, svensk ingenjör och finansman (mord eller självmord).
14 mars - George Eastman, amerikansk uppfinnare.
6 maj - Paul Doumer, fransk president (mördad).
15 maj - Tsuyoshi Inukai, japansk politiker, premiärminister 1931-1932 (mördad).
10 juli - John Börjeson, svensk lektor.
22 juli - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
19 augusti - Louis Anquetin, fransk målare.
23 september - Jules Chéret, fransk konstnär.
25 december - Ernst Rolf, svensk revyartist (lunginflammation).
Charles Gide, fransk nationalekonom.
Olof Hammarsten, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Werner Heisenberg, Tyskland
Kemi - Irving Langmuir, USA
Medicin
- Sir Charles Sherrington, Storbritannien
- Edgar Adrian, Storbritannien
Litteratur - John Galsworthy, Storbritannien
Fred - Inget pris utdelades