Bonnie och Clyde

Wikipedia

	Den här artikeln behöver språkvård.
	Du kan hjälpa Wikipedia genom att förbättra texten. Se även Kategori:Språkvård för fler artiklar som behöver uppmärksamhet.

Bonnie och Clyde var ett par ökända bankrånare som verkade i centrala USA under den stora depressionen, ofta tillsammans med medlemmar ur Barrowgänget. Deras brott, liksom de som begicks av andra brottslingar som John Dillinger och Ma Barker, var ökända i hela USA. De drog till sig pressen och läsarna under en tid som kommit att kallas public enemy-eran mellan 1931 och 1935, en tidsperiod som ledde till att FBI bildades.

Innehåll 1 Bonnie 2 Clyde 3 De möts 4 Fängelse och frisläppande 5 Mord 6 Stråtrövare 7 Joplin 8 Osämja 9 Bonnie blir skadad 10 Buck Barrows död 11 Den sista flykten 12 Död 13 Eftermäle 14 Se även 15 Källa 16 Referenser

[redigera] Bonnie

Bonnie Elizabeth Parker, född 1 oktober 1910 i Rowena, Texas, död 23 maj 1934, var det andra av tre barn. Hennes far, som var murare, avled då Bonnie bara var fyra år, vilket tvingade modern att flytta med barnen till West Dallas, där de levde i fattigdom. Bonnie var ett brådmoget barn och hade goda betyg i high school, särskilt i kreativt skrivande. Hon vann en tävling för sin skola och höll även tal för lokala politiker. Hon beskrevs som intelligent och charmig, men samtidigt envis. Hon var en vacker ung kvinna. Hon var bara 150 cm lång och vägde bara 41 kilo.

Hon gifte sig, femton år gammal, den 25 september 1926 med Roy Thornton, men förhållandet varade inte. Hon hade hemlängtan och längtade efter sin mamma, Emma Parker. Maken försvann då och då, en gång under så lång tid som ett helt år, och i januari 1929 gjorde hon slut. Trots att han dömdes till fem års fängelse kort efter det, skildes de aldrig och Bonnie bar fortfarande Thorntons vigselring vid sin död.

Hon avbildas ofta som Clyde Barrows brottsliga jämlike, men hennes roll i många rån, mord och bilstölder tillsammans med Barrowgänget begränsade sig till logistik. Hon tyckte om att skriva och hennes dikt "The Story of Bonnie and Clyde" är en personlig redogörelse över deras brottslighet och hägrande slut.

[redigera] Clyde

Clyde "Champion" Chestnut Barrow, född 24 mars 1909 (eller 1910, enligt vissa källor ^[1])) i Ellis County, Texas, nära Telico (söder om Dallas), död 23 maj 1934. Han var det femte av sju barn, i en fattig jordbrukarfamilj. Clyde arresterades första gången i slutet av 1926, då han sprungit iväg då polisen konfronterade honom med frågan om en hyrbil som han inte återlämnat. Ett andra gripande skedde kort därefter, då han och brodern Buck Barrow, ertappades med stulet gods (kalkoner). I båda dessa fall kan Clyde möjligen ha agerat utan brottslig avsikt. Under 1927-1929 gjorde han inbrott i butiker, bröt sig in i kassaskåp och stal bilar. Även om han gjorde sig känd som bankrånare, föredrog han mindre rån, han rånade betydligt fler mataffärer och mackar jämfört med de 10-15 bankrån som han och Barrowgänget antas ha begått.

[redigera] De möts

Det råder viss oenighet om hur Bonnie och Clyde först träffades, men den gängse berättelsen är att de träffades genom hans vän Clarence Clay. Clarences syster, Bonnies svägerska, hade fest kvällen 5 januari 1930 i Oak Cliff. "En uttråkad, ensam, arbetslös servitris, övergiven av sin fängslade make, går över till sin brors hus där hon träffar en ung, charmerande kille. Ingen anade att det var någon speciellt med det. Ingen kunde gissa vad det skulle leda till" ^[2]

[redigera] Fängelse och frisläppande

I mitten av februari träffades Bonnie och Clyde regelbundet, och polisen spanade på hennes mors hus i hopp om att gripa den efterlyste Barrow. De arresterade honom där och han dömdes till fängelse i två år för inbrott och bilstölder. Med undantag för en två-veckors rymning som slutade med att han infångades i Ohio satt Clyde i fängelset Texas state prison på Eastham Farm fram till början av 1931. Det sägs ha varit där han första gången dödade en människa, en intern vid namn Big Ed. Denne var en serievåldtäktsman som på Eastham var ökänd för våldtäkter av de mindre fångarna. De sexuella övergrepp som Clyde utsattes för i fängelset, kan enligt vissa historiker, ha givit honom permanenta psykologiska men och lett till de våldsamma handlingar som han senare utförde. Clyde började planera att döda "Big Ed". På 1930-talet översåg man ofta med fängelsemord om de begicks av fångar som tjänade långa straff. Han slöt därför ett avtal med en fånge som skulle sitta inne i 30 år, att om denne tog på sig skulden för mordet skulle Clyde hjälpa honom att rymma. Clyde krossade skallen på "Big Ed", den andre internen högg sig i magen och satte kniven i Eds hand och skrek till vakterna, "Jag har dödat Ed!". Vakterna som arbetade den natten minns att vaktchefen ska ha svarat "Ingen större förlust!". Detta var Clyde Barrows första mord. Efter att han frigivits 1932 flyttade Clyde till Massachusetts, för att försöka börja om från början. Inom några veckor var han dock tillbaka i Texas, indragen i en fritagningsplan av kumpanen Raymond Hamilton med flera. Han samlade ihop folk, pengar och vapen för att kunna genomföra detta.

I april såg en nattvakt hur Clyde Barrow och bröt sig in i en järnhandel (butikens läge är omtvistat; de lokala tidningarna rapporterade att det var i Mabank, Texas). De flydde under eldstrid, förenades med Bonnie, och försökte lämna det område där brottet begåtts. Händelsen följde ett mönster för Bonnie och Clyde som skulle bestå till deras död — desperat flykt i hög hastighet utmed ibland oframkomliga vägar, bilstölder och ständiga byten av stulna registeringsskyltar. Även om Clydes körskicklighet och förmåga att undkomma förföljare senare motvilligt beundrades av polisen, slutade detta illa, möjligen för att gänget slutligen var tvungna att stjäla mulor för att ta sig fram i Texas jordbrukslandskap. Clyde undkom, men Bonnie och Fults greps. Hon hävdade att hon hade blivit kidnappad, och åtalet ogillades. Efter att ha tillbringat två månader i häktet i Kaufman, Texas kunde Bonnie återvända till Dallas i juni 1932, och var snart ute på vägarna med Clyde igen.

[redigera] Mord

Medan Bonnie suttit häktad, hade Clyde deltagit i mordet på en butiksinnehavare under ett rån, även om han bara var chaufför. Mordoffrets hustru såg ett fotografi av Clyde hos polisen och pekade ut honom som en av skyttarna. I augusti 1932, då Bonnie var på besök hos sin mor, drack Clyde och hans kumpaner alkohol under en danstillställning i Oklahoma, något som var förbjudet under Förbudstiden. Så när sheriffen och hans undersheriff närmade sig öppnade Ray Hamilton och Clyde eld och dödade undersheriffen. Detta var det första dödandet av en polis av det som senare skulle kallas Barrowgänget.

[redigera] Stråtrövare

Mellan 1932 och 1934 kidnappade Barrowgänget lagens väktare eller rånoffer, vid flera tillfällen och släppte dem långt hemifrån, ibland med pengar så de kunde ta sig hem igen. Historier om dessa möten har bidragit till Bonnie och Clydes mytiska aura - ett par som både hånades och beundrades av allmänheten. Det finns dock inga klara bevis som visar på att Bonnie någonsin dödade eller sköt någon. Clyde och hans kumpaner tvekade dock aldrig att skjuta någon, polis eller civilperson, om de kände att deras egen säkerhet eller rörlighet var i fara. Clyde var den trolige skytten i omkring tio mord. Andra medlemmar i Barrowgänget som man vet, eller tror, dödade var Raymond Hamilton, W.D. Jones, Buck Barrow, Joe Palmer och Henry Methvin. Med tanke på gängets relativt långa brottsbana, och en stor mängd vapen, bilar och människor inblandade, kan historieböckerna endast spekulera kring den direkta ansvarsfrågan och detaljer kring många av de rån och dödande knutna till Bonnie och Clyde. Många av deras brott begicks i avlägsna trakter, med få vittnen och begränsade möjligheter till brottplatsundersökning.

[redigera] Joplin

22 mars 1933 benådades Clydes bror Buck och frisläpptes från fängelset. I april bodde han och hustrun Blanche med W.D. Jones, Clyde och Bonnie i ett tillfälligt gömställe i Joplin, Missouri — enligt vissa källor var de bara på besök, för att övertala Clyde att överlämna sig till polisen. Deras nästa möte med lagen berodde på deras suspekta agerande, inte att deras identiteter hade avslöjats. Den lokala polisen visste inte vad som väntade dem, vilka det rörde sig om, så bara två bilar körde till det ställe där några misstänkta personer befann sig i en lägenhet ovanför ett garage. Även om de överraskades, höll sig Clyde som vanligt kylig under eldstrid. Han och W.D. Jones dödade snabbt en av poliserna och skadade den andre allvarligt. De överlevande vittnade senare att deras sida bara avlossat fjorton salvor under händelsen. I motsatts mot den redogörelse som finns i filmen Bonnie och Clyde, sågs Blanche Barrow, efter den inledande salvan, gå längs uppfarten och ut på gatan med ett nästan surrealistiskt lugn, för att locka med sig sin hund in till garaget och in i bilen.

Barrowgänget lyckades ta sig iväg från Joplin, men W.D. Jones var sårad, och de hade lämnat de flesta av sina ägodelar i den hyrda lägenheten — däribland en kamera och en filmrulle. Den framkallades av Joplin Globe, och gav många, nu berömda, fotografier, varav två kan ses här. Senare använde Bonnie och Clyde ytterkläder och hattar för att dölja registeringsskyltarna på sina stulna fordon då de tog kort.

[redigera] Osämja

Trots den glamorösa bild som förknippas med Barrowgänget, var de desperata och missnöjda. Blanche Barrow redogjorde i en nyligen publicerad handskrift om vad som verkade vara ständig flykt.^[1] Clyde var som en robot bakom ratten, och körde på farliga vägar och sökte efter platser där de kunde sova och äta utan att bli upptäckta. En medlem var alltid på vakt. Trots att de hade tusentals dollar från ett bankrån, var det en lyx att få sova i en säng för någon i Barrowgänget. Att sova lugnt var nästan omöjligt.

[redigera] Bonnie blir skadad

I juni 1933, körde Clyde W.D. Jones och Bonnie, men missade några skyltar om vägbygge och bilen föll ned i en ravin. Den voltade runt och Bonnie satt fast i passagerarsätet då batterisyra läckte på hennes ben. Trots att hon var allvarligt skadad var Clydes första åtgärd att få bort dem från platsen, vilket inte var lätt med tanke på att olyckan dragit uppmärksamhet till sig. Då de slutligen kommit iväg och släppt sin senaste gisslan, fordrade Clyde att Bonnie skulle få återhämta sig. Efter att de återförenats med Blanche och Buck Barrow igen, stannade de på ett ställe tills Buck slarvade under ett rån med W.D. Jones, och dödade en polis. Ligan flyttade flera gånger innan de slutligen hyrde två stugor nära Platte City, Missouri kvällen den 18 juli 1933.

[redigera] Buck Barrows död

Efter händelserna i Joplin, hade flera stater utfärdat meddelanden om att man skulle hålla ögonen öppna efter okända personer som köpte sjukvårdsartiklar. En apotekare i Platte City ringde polisen då en främling (troligtvis Blanche, även om hennes redogörelse pekar på att det var Clyde och W.D.) köpt sjukvårdsartiklar åt Bonnie 19 juli 1933 Tillsammans med andra rapporter om misstänkt agerande var sheriffen säker på att han var Barrowgänget på spåren. Han sammankallade en stor styrka och en armerad bil och gick till angrepp samma natt. Men polisen var fortfarande ingen match för Barrowgängets eldkraft, då de nyligen rånat en vapenaffär. Gänget undkom ånyo, men till ett högt pris. Buck Barrow sköts i huvudet och Blanche blev nästan blind av glasbitar i ögonen. Möjligheterna att klara sig under den följande jakten minskade. 24 juli 1933 överraskades Barrowgänget i ett bakhåll i en övergiven park nära Dexter, Iowa. Buck sköts ännu fler gånger och han och Blanche kunde gripas. Clyde, Bonnie, och W.D. flydde till fots. Buck dog fem dagar senare på ett sjukhus i Perry, Iowa.

[redigera] Den sista flykten

Bonnie och Clyde regrupperade och överraskade av ett bakhåll igen 22 november 1933, denna gång då de träffade släktingar nära Sowers, Texas. Återigen lyckades de fly.

I januari 1934, utförde Bonnie, Clyde, Floyd Hamilton (bror till Raymond Hamilton) och Jimmy Mullens en lyckad räd mot Eastham prison farm, och fritog Raymond Hamilton, Joe Palmer, Henry Methvin, och Hilton Bybee. Joe Palmer dödade en vakt och skadade av allt att döma ytterligare en. ^[3]

Clyde Barrow och Henry Methvin dödade två unga trafikpoliser nära Grapevine, Texas 1 april 1934 och ytterligare en polis fem dagar senare nära Commerce, Oklahoma.

[redigera] Död

Bonnie och Clyde överfölls under ett bakhåll och dödades 23 maj 1934, på en ödslig väg nära deras gömställe nära Bienville Parish, Louisiana. De sköts av ett uppbåd av fyra Texaspoliser och två från Louisiana (Louisianaparet var där av juridiska skäl, en aspekt av det amerikanska rättssystemet innan FBI grundades, som Clyde hade utnyttjat till fullo då han valde rånplatser och platser att gömma sig.) Uppbådet leddes av tidigare Texas Rangerpoliskommissarien Frank Hamer, som aldrig tidigare hade träffat Bonnie eller Clyde. Han hade börjat spåra paret 10 februari 1934 och inom en månad eller två hade han träffat ett ombud för Henry Methvins föräldrar i Bienville Parish.

21 maj 1934, befann sig fyra av uppbådsmedlemmarna i Shreveport, Louisiana då de fick reda på att Bonnie och Clyde skulle dit under kvällen med Henry Methvin. Clyde hade bestämt att Methvins föräldrahem i Bienville Parish skulle vara träffpunkt om de skulle komma ifrån varandra. Methvin, som samarbetade med polisen såg till att han kom ifrån Bonnie och Clyde i Shreveport, och hela uppbådet, nu även med de från Louisiana, lade sig i bakhåll på vägen till mötesplatsen — Highway 154, mellan Gibsland och Sailes. De var på plats 21:00, och väntade till nästa dag (22 maj), men Bonnie och Clyde syntes inte till.

Omkring 09:10 23 maj, var uppbådet, som legat gömda i buskarna, nästan klara att ge upp då de hörde Clydes stulna Ford V-8 närma sig. Då han stannade för att prata med Henry Methvins far — som placerats ut där med sin lastbil den morgonen för att distrahera Clyde och tvinga honom mot filen närmast uppbådet — öppnade poliserna eld och dödade Bonnie och Clyde med omkring 130 skott tillsammans.

Det rådde tvivel huruvida Bonnie Parker skulle ha dödats och huruvida det första skottet, genom Clyde Barrows huvud av Prentis Oakley med en lånad Remington Model 8, var överilat. Oakley har berättat att tankarna kring handlingarna den dagen jagat honom resten av livet. Det är oklart om det fanns juridiska skäl att döda Bonnie Parker, som inte hade dödat någon, men Hamer klargjorde att han hade för avsikt att döda henne. Han hade ett rykte om sig att inte var alltför noga med juridiska detaljer.

En del i uppbådet, däribland Frank Hamer, tog de stulna vapnen i dödsbilen och behöll dem själva, med godkännande av Lee Simmons, "Special Escape Investigator for the Texas Prison System". I och med det tilltagande ramaskriet över Bonnie och Clydes brott, och där polisen flera gånger hade omintetgjorts, hade även poliser från Louisiana fått fria händer för att uppnå målet att få slut på det.

Bonnie and Clyde death scene (info) Klipp av Bonnie och Clyde, skjutna till döds av poliser nära Sailes, Louisiana. Problem med att se klippen? Mediahjälp (engelska).

[redigera] Eftermäle

Clyde Barrow är begraven på Western Heights Cemetery och Bonnie Parker i Crown Hill Memorial Park, båda i Dallas, Texas.

Bonnie och Clyde var bland de första kändisskurkarna under modern tid. Clyde sägs ha skrivit ett brev till Ford Motor Company med en hyllning, även om handstilen aldrig har fastställts som hans. Ford ska ha fått ett liknande brev från någon som sa sig vara John Dillinger och båda breven användes i marknadsföring. Bonnies tidigare nämnda dikt "The Story of Bonnie and Clyde," publicerades i flera tidningar.

1967 regisserade Arthur Penn en romantisk filmversion av historien, Bonnie och Clyde, med Faye Dunaway och Warren Beatty i titelrollerna bidrog till den glamorösa bilden av det kriminella paret. Följande år tolkade Brigitte Bardot en sång av Serge Gainsbourg om dem.

Dorothy Provine medverkade i filmen The Bonnie Parker Story (1958). Den första filmen om Bonnie och Clyde gjordes bara tre år efter deras död och hette You Only Live Once, med Henry Fonda och Sylvia Sydney. Även låten och musikvideon "Bonnie and Clyde '03" med Jay-Z och Beyoncé Knowles baseras på de båda rånarna. Paret refereras även till i The Tears' låt "Refugees". I Me and My Girlfriend från 1996 menar rapparen Tupac Shakur att han och hans vapen är "the '96 Bonnie and Clyde."

Bonnie och Clydes dödsplats, som ligger ganska isolerat längs Highway 154 i Bienville Parish, Louisiana, är ihågkommen med två minnesmärken — en av sten (numera nästan förstörd av souvenirtjuvar), och en nyare av metall.^[4] Varje år, vid tiden för bakhållet, hålls en "Bonnie och Clyde-festival" i staden Gibsland, Louisiana.^[5]

[redigera] Se även

• Bonnie och Clyde (film)

[redigera] Källa

• Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

[redigera] Referenser

1. ^ Barrow, Blanche Caldwell; Phillips, John Neal (red.) (2004). My Life With Bonnie & Clyde. University of Oklahoma Press. ISBN 0806136251.
2. ^ Knight, James R.; Davis, Jonathan (2003). Bonnie and Clyde: A Twenty-First-Century Update. Eakin Press. ISBN 1571687947.
3. ^ Phillips, John Neal (2004). Bonnie & Clyde's Revenge on Eastham. American History Magazine. Läst 18 juni 2005.
4. ^ Butler, Steven (2003). In Search of Bonnie and Clyde in Louisiana. Läst 17 juni 2005.
5. ^ Washington Times, The (2004). Bonnie and Clyde live on. Läst 17 juni 2005.