Carl XVI Gustaf
Wikipedia
|
|||||
|
|
|||||
|
|
|||||
|
|
|||||
| Regeringstid | sedan 15 september 1973 | ||||
| Kröning | Ej krönt | ||||
| Valspråk | För Sverige - i tiden | ||||
| Ätt | {{{ätt}}} | ||||
| Föräldrar | Prins Gustaf Adolf Prinsessan Sibylla |
||||
| Gemål(er) | Silvia Sommerlath | ||||
| Barn | Kronprinsessan Victoria Prins Carl Philip Prinsessan Madeleine |
||||
| Företrädare | Gustav VI Adolf | ||||
| Efterträdare | {{{efterträdare}}} | ||||
| Född | 30 april 1946 Haga slott, Solna, Stockholms län |
||||
| Död | {{{dödsdatum}}} {{{dödsplats}}} |
||||
| Begravningsplats | {{{begravningsplats}}} | ||||
Konung Carl XVI Gustaf, (Carl Gustaf Folke Hubertus), född 30 april 1946, är kung av Sverige sedan 15 september 1973 och Sveriges statschef. Son till Gustav Adolf och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha, sonson till Gustaf VI Adolf av ätten Bernadotte. Carl XVI Gustaf är den sjunde kungen i ätten Bernadotte på Sveriges tron. Han är bosatt på Drottningholms slott, strax utanför Stockholm och sedan 19 juni 1976 gift med Silvia Sommerlath.
Han är nr 181 i den brittiska tronföljden.
Innehåll |
[redigera] Uppväxt och utbildning
Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 på Haga slott, som ende son till hertigen och hertiginnan av Västerbotten, prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla. 7 juni 1946 döptes hertigen av Jämtland, prins Carl Gustaf Folke Hubertus av ärkebiskop Erling Eidem i Slottskyrkan, framburen av sin far Gustaf Adolf, och farfars far, Gustav V, önskade: "Måtte hertigen av Jämtland bli till nytta och glädje för sitt svenska folk!".
Den 26 januari 1947 omkom Carl Gustafs far i en flygolycka i Köpenhamn. Efter detta flyttade modern, han och systrarna, prinsessorna Margaretha, Birgitta, Desirée, samt Christina från Haga slott till Kungliga slottet i Stockholm.
Det första offentliga uppdraget hade han redan när han var ett halvt år, då han emottog en silverbägare av Justin Godart som tack för den svenska hjälpen under andra världskriget.
Den unge Carl Gustaf tillbringade barndomens somrar på Solliden. Han började spela munspel som treåring; ett intresse som hållit i sig till vuxen ålder. Scout blev han vid fyra års ålder, och är numera hedersscout i Svenska Scoutförbundet.
Vid Gustaf V:s död 1950 tillträdde Carl Gustafs farfar Gustaf VI Adolf tronen, och den blott fyraårige hertigen av Jämtland blev då kronprins.
Sin grundläggande skolutbildning erhöll han, trots sin dyslexi, vid Broms skola, och studentexamen tog han vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk 1966. Därefter genomförde han militärtjänstgöring samt tog sjöofficersexamen 1968, varpå han genomförde Försvarshögskolans chefskurs, följt av akademiska studier i historia, sociologi, statskunskap, finansrätt och ekonomi vid Uppsala universitet, och senare nationalekonomi vid Stockholms universitet. Sedermera erhöll han högsta officersrang i samtliga försvarsgrenar och kan således titulera sig general såväl som amiral.
I likhet med sin dotter Victoria, genomgick Carl Gustaf ett specialkomponerat program, med studiebesök vid olika svenska statliga, sociala och kommunala instanser och vid företag i Sverige, samt deltog i den svenska representationen i bl a FN, SIDA, Hambro's Bank, Svenska Handelskammaren. Under en längre tid befann sig kronprinsen i London.
[redigera] Trontillträde
När Gustaf VI Adolf gick bort den 15 september 1973 blev Carl XVI Gustaf Sveriges konung, den 74:e i ordningen. Han avlade kungaförsäkran i rikssalen den 19 september och höll sitt minnestal över den döde regenten.
Monarkens uppgifter regleras av regeringsformen från 1974, som bland annat stadgar att kungen är rikets statschef och i egenskap av detta leder Carl Gustav konseljer med regelbundna möten med regeringen (s.k. informationskonseljer), öppnar riksmötet, är ordförande i Utrikesnämnden, försvarsmaktens främste representant och innehar dess högsta grader, och ackrediterar utländska ambassadörer. Dessutom avlägger han statsbesök, samt är värd för statsbesök i Sverige. Som statschef kan han inte heller åtalas annat än för civilrättsliga frågor.
Som statschef har Carl XVI Gustaf ett löpande arbete med bland annat Riksdagens talman, representanter från regeringen, svenska kungliga akademier och Svenska kyrkan.
Carl XVI Gustaf har företagit en eriksgata i varje län, och mer än 40 statsbesök i till exempel Sovjetunionen, Kina, Sydafrika och Saudiarabien. Varje år gör Carl Gustaf studiebesök vid flera svenska företag. På juldagen håller han sitt årliga jultal i Sveriges Radios P1.
[redigera] Riksföreståndare
När Kungen är förhindrad att fullgöra sin uppgift som statschef, till exempel vid utlandsresa, inträder Kronprinsessan Victoria, Prins Carl Philip eller Prinsessan Madeleine i den ordningen som riksföreståndare, en titel som infördes i Sverige år 1438.
[redigera] Familj
Den 19 juni 1976, gifte sig Carl XVI Gustaf i Stockholms Storkyrka med Silvia Renate Sommerlath, från Heidelberg, Tyskland, dotter till Walther Sommerlath och Alice, född de Toledo. Förlovningen hade eklaterats den 12 mars samma år. Kungaparet träffades under OS i München 1972. På bröllopet var brudgummen klädd i amiralsuniform, till vilken han bar Serafimerorden, Svärdsorden och kraschanen till Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden.
Kungaparet har tre barn:
- Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland (född 1977)
- Prins Carl Philip, hertig av Värmland (född 1979)
- Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland (född 1982)
[redigera] Utmärkelser och uppdrag
Carl XVI Gustaf innehar den militära graden amiral i marinen, samt general i armén och flygvapnet.
Hedersmedlem i AIK.
Han är hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga tekniska högskolan, Handelshögskolan i Stockholm, samt Åbo akademi i Finland. Sedan 1977 är kungen även hedersordförande i World Scout Foundation samt Förtroenderådets ordförande i svenska Världsnaturfonden WWF.
Han blev även utnämnd till årets ölänning 1996.
Carl XVI Gustaf är beskyddare för ett flertal olika organisationer, däribland för Akademiska Föreningen i Lund.
[redigera] Intressen
Intressen är natur, konst, matlagning, resor, jakt och bilar.
[redigera] Statsbesöket i Brunei 2004
Under ett statsbesök hos sultan Hassanal Bolkiah i Brunei i februari 2004 uttalade sig kungen i Dagens eko:
— Carl XVI Gustaf, Dagens eko, februari 2004.
Detta uttalande kom att bli mycket kritiserat. Svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh menade att kungen uttalande gjort stor skada och gjorde det svårare för människorättsorganisationer. Statsvetaren Olof Peterson ansåg att uttalandet skulle bli slutet för monarkin och att Carl Gustav borde abdikera. Herman Lindqvist däremot menade att diskussionen var en storm i ett vattenglas.
Enligt Elisabeth Tarras-Wahlberg beklagade kungen sitt uttalande och menade att han inte syftat till att kommentera Bruneis statsskick, utan vad han tyckte om sultanen personligen. Följden av "Bruneiaffären" är att monarken hädanefter har en "politisk överrock" då han åker på statsbesök, en medföljande minister som sköter politiska uttalanden medan kungafamiljen kan ägna sig enbart åt ceremoniella uppgifter.
Vad som inledningvis inte framgick var att Carl Gustaf uttalande nästan ordagrant återgav det svenska officiella förhållningssätt mot Brunei som Utrikesdepartementet hade formulerat.
[redigera] Talet efter katastrofen i Sydostasien
Vid en ceremoni, i Stockholms stadshus 10 januari 2005, höll Carl XVI Gustaf ett tal över de avlidna och saknade i katastrofen i Sydostasien, där han uttryckte i sin sorg på ett personligt sätt. Han beskrev sig som en sörjande, sökande medmänniska och uppmanade män i sin egen generation som hade svårt att visa känslor att våga visa svaghet, värme och känslor. Han nämnde även sin egen erfarenhet av att växa upp faderlös. Här följer ett utdrag ur talet:
— Carl XVI Gustaf, Stockholms stadshus, januari 2005.
[redigera] Carl XVI Gustafs härstamning
Kung Carl XVI Gustaf kan, via sin farmor, räkna sina anor så långt tillbaka som till Rollo, Vilhelm Erövraren och Maria Stuart.
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. |
| Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering. |
Rollo
död 927; nordisk viking
hans avkomling i fjärde led var
|
Vilhelm Erövraren
cirka 1028-1087; gm Matilda av Flandern
|
Henrik I av England
1068-1135; gm Matilda (född Edith av Skottland)
|
Matilda av England
1102-1167; gm 2) Geoffrey av Anjou (Gottfrid Plantagenet)
|
Henrik II av England
1133-1189; gm Eleonora av Akvitanien
|
Johan utan land
1167-1216; gm Isabella av Angoulême
|
Henrik III av England
1207-1272; gm Eleanora av Provence
|
Edvard I av England
1239-1307; gm Eleanora av Kastilien
|
Edvard II av England
1284-1327 (mördad); gm Isabella av Frankrike
|
Edvard III av England
1312-1377; gm Filippa av Hainault
| |
Johan av Gent 1340-1399 Edmund av Langley 1341-1402)
gm 3) Katharine Swynford gm Isabelle, dotter till Pedro den grymme
av Kastilien
| |
John Beaufort död 1410 Rikard, earl av Cambridge död 1415
gm Margaret Holland gm Anne Mortimer
| |
John Beaufort, 1 hertig av Somerset Rikard, hertig av York
1404-1444 1411-1460
gm Margaret Beauchamp gm Cecily Neville
| |
Lady Margaret Beaufort Edvard IV av England
1443-1509 1442-1484
gm Edmund Tudor gm Elizabeth Woodville
(son till Owen Tudor och
Catherine av Valois |
|
Henrik VII av England gift med Elizabeth av York
1457-1509 1465-1503
|
Margaret Tudor
1489-1541
gm Jakob IV av Skottland
(1473-1513)
|
Jakob I av Skottland
[1512-1542; gm Maria av Guise
|
Maria Stuart
1542-1587; gm Henry Stuart Darnley
|
Jakob I av England
1566-1625; gm Anne av Danmark
|
Elizabeth Stuart
1596-1662; gm Fredrik V av Pfalz ("Vinterkonungen")
|
Sofia av Pfalz
1630-1714; gm Ernst August av Hannover
|
Georg I av England
1660-1727; gm Sofia Dorotea av Celle
|
Georg II av Storbritannien
1683-1760; gm Caroline av Ansbach
|
Fredrik Ludvig av Wales
1707-1751; prins av Wales; gm Augusta av Sachsen-Gotha
|
Georg III av England
1738-1820; gm Charlotte av Mecklenburg-Strelitz
|
Edward av Kent
1767-1820; hertig av Kent; gm Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld
|
Victoria I av England
1819-1901; gm Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
|
Arthur av Connaught
1850-1942; gm Luise av Preussen
|
Margaret av Connaught
1882-1920; gm Gustav VI Adolf
|
Gustaf Adolf (svensk arvprins)
1906-1947; gm Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha
|
Carl XVI Gustaf
Carl XVI Gustaf har ytterligare kungliga anor via Bernadotteska ättens drottningar, t.ex. till Gustaf Vasa och Gustav III, främst via Gustaf V:s drottning Victoria. På den rent manliga sidan härstammar Carl XVI Gustaf från Karl XIV Johan som var född ofrälse.
[redigera] Källor
- Carl Gustaf. Lillprinsen på Haga, utgiven av prinsessan Sibylla till förmån för Barnens Dag och Scoutfrämjandet (Sthlm 1950)
- Kung Gustaf och hans folk (Sthlm 1950)
- När Var Hur 1974 (Sthlm 1973)
- Lagerstedt, Lars, 100 år med Svenska Dagbladet 1884-1984. Ett sekel speglat i tidningssidor (Sthlm 1984)
- Information från Kungliga Hovstaterna
- Drottning Silvia 60 år; SvD 23/12 2003
- DN: Statsbesöket i Brunei
[redigera] Se även
- Kungafamiljen
- Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
- Almanach de gotha
- Svenska kungliga akademier
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Carl XVI Gustaf
Wikimedia Commons har media som rör Carl XVI Gustaf
|
||||
|
Munsöätten | Stenkilsätten | Sverkerska och Erikska ätterna| Folkungaätten | Unionsregenter och riksföreståndare |
||||
|
||||
|
Karl XIV Johan | Oscar I | Karl XV | Oscar II | Gustaf V | Gustaf VI Adolf | Carl XVI Gustaf |
||||
