Vanadin
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | vanadin, V, 23 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 5, 4, d | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 6110 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 7,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Grå-silvrig metall |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 50,9415 u | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 135 (171) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 125 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalradie | ingen uppgift | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar]3d34s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| e- per energinivå | 2, 8, 11, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 5, 3 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 2175 K (1902 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 3682 K (3409 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 8,32·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 0,452 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 20,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 3,06 Pa vid 2175 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 4560 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,63 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 490 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 4,89·106 S/m (Ω-1·m-1) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 30,7 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 650,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1414 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 2830 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 4507 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 6298,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||
Vanadin är ett sällsynt, mjukt metalliskt grundämne. Används främst i hårda legeringar (till exempel finns det en legering det med krom används ofta i verktyg).
Innehåll |
[redigera] Användning
Ungefär 80% av all vanadin används i legeringar med andra [[metall]er. Andra användningsområden är:
- vanadinpentaoxid(V2O5) används som katalysator vid svavelsyra framställning.
- Det elekropleteras på stål för att skydda mot rost.
- Det kan användas i kärnreaktorer för att stoppa neutroner.
[redigera] Föreningar
- Vanadinpentaoxid är den troligen viktigaste vanadinföreningen.
- Vanadindioxid kan används för att täcka glas med så det stoppar infrarödstrålning.
- Vanadinsulfat används ibland som ett kosttillskott för att höja insulinnivåerna i blodet.
[redigera] Förekomst
Vanadin finns inte i fri form i naturen men det finns i många föreningar som vanadinsulfit (VS4) och i komplex med bly och klor.
[redigera] Framställning
Vanadin framställs genom att reducera vanadinpentaoxid med kalciummetall.
V2O5 + 5Ca − > 2V + 5CaO
