Wikipedia
|
Allmänt |
Namn, kemiskt tecken, nummer |
niob, Nb, 41 |
Kemisk serie |
övergångsmetaller |
Grupp, period, block |
5, 5, d |
Densitet |
8570 kg/m3 |
Hårdhet |
6 |
Utseende |
Grå´metallisk
|
Atomens egenskaper |
Atommassa |
92,90638 u |
Atomradie (beräknad) |
145 (198) pm |
Kovalent radie |
137 pm |
van der Waalradie |
ingen uppgift |
Elektronkonfiguration |
[Kr]4d45s1 |
e- per energinivå |
2, 8, 18, 12, 1 |
Oxidationstillstånd (oxid) |
5,3 (svag syra) |
Kristallstruktur |
|
Ämnets fysiska egenskaper |
Materietillstånd |
solid |
Smältpunkt |
2750 K K (2477 °C) |
Kokpunkt |
5017 K (4744 °C) |
Molvolym |
10,83 ×10-6 m3/mol |
Ångbildningsvärme |
696,6 kJ/mol |
Smältvärme |
26,4 kJ/mol |
Ångtryck |
0,0755 Pa vid 2741 K |
Ljudhastighet |
3480 m/s vid 293,15 K |
Diverse |
Elektronegativitet |
1,6 (Paulingskalan) |
Värmekapacitet |
265 J/(kg*K) |
Elektrisk ledningsförmåga |
6,93 106/m*ohm |
Värmeledningsförmåga |
53,7 W/(m*K) |
1a Jonisationspotential |
652,1 kJ/mol |
2a Jonisationspotential |
1380 kJ/mol |
3e Jonisationspotential |
2416 kJ/mol |
4e Jonisationspotential |
3700 kJ/mol |
5e Jonisationspotential |
4877 kJ/mol |
6e Jonisationspotential |
9847 kJ/mol |
7e Jonisationspotential |
12100 kJ/mol |
Mest stabila isotoper |
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Niob är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.. Legeringar med Niob som används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.
Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett.