Titan (grundämne)
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | titan, Ti, 22 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisk serie | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 4, 4, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 4507 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | Silvrig metall |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 47,867 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 140 (176) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 136 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalradie | ingen uppgift | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Ar]3d24s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e- per energinivå | 2, 8, 10, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 4 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | hexagonal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Materietillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 1941 K (1668 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 3560 K (3287 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 10,64·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 421 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 15,41 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 0,49 Pa vid 1933 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 4140 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 1,54 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 520 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 2,34·106 S/m (Ω-1·m-1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 21,9 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 658,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 1309,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 2652,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | 4174,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5e jonisationspotential | 9581 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6e jonisationspotential | 11533 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
7e jonisationspotential | 13590 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
8e jonisationspotential | 16440 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
9e jonisationspotential | 18530 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
10e jonisationspotential | 20833 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Titan är ett metalliskt grundämne som är det nionde vanligaste grundämnet i jordskorpan. T Används i legeringar inom bl.a. flyg- och rymdteknik. Titan används som implantatmedel i männskokroppen, t.ex. för att fästa tandproteser i käkben. Detta för att titan inte orsakar allergier. Därför används det också i smycken. Titanoxid, som inte släpper igenom ljus, används i solkrämer, smink och målfärger.
[redigera] Titanlegeringar
Det finns många sorters titanlegeringar. Gemensamma fördelar för dem är att de är korrosionshärdiga, dvs rostar inte, tål värme bra och att de har låg densitet. Nackdelen är att de är dyra, eftersom titan är ett dyrt material pga dyr rening.
Det finns ett par huvudtyper av titanlegeringar:
- Legeringar med palladium. Dessa är de mest korrosionshärdiga legeringarna.
- Legeringar med aluminium och vanadin eller mangan. Denna typ av legering har mycket bra hållfasthetsegenskaper och används bland annat till flygplansdelar och flygmotordetaljer.
[redigera] Se även