Dygn

Wikipedia

Ett dygn (enhetssymbol: d) är i vid betydelse den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin axel. Dygnet är den grundläggande enheten i de flesta typerna av kalendrar och identifieras i dessa med ett datum.

Ibland används ordet dag som synonym till dygn, exempelvis om man säger att ”ett skottår har 366 dagar”. Att det det finns ett särskilt ord med betydelsen dygn som är skilt från ordet för dag är sällsynt bland världens språk. Det är i stort sett bara de nordiska språken, samt finska, estniska, samiska, ryska och esperanto (ett påhittat språk, vars ord för dygn är tagnokto, "dag-natt") som gör det. Det har ibland medfört konstiga skrivsätt som "Open 24/24", som betyder "Öppet 24h/dygn", egentligen "Öppet 24h/24h".

I engelska språket finns ordet diurnal med betydelsen en 24-timmarsperiod. Ordet förekommer mest i en del vetenskapliga sammanhang och används knappast i dagligt tal.

Ett dygn var vid jordens tillkomst för 4,5 miljarder år sedan bara 6 timmar långt.

[redigera] Soldygn

I äldre tider var ett dygn helt enkelt den tidsperiod som det tar för solen att återkomma till samma position på horisonten. Detta sätt att mäta dygnet får man exempelvis när man använder ett solur, och kallas ett soldygn. Detta sanna soldygnet varierar något beroende på observationspunkt och variationer i jordens rotationshastighet, och därför används istället numera ett beräknat medelsoldygn där en fiktiv sol rör sig med konstant hastighet över himlavalvet, och som definitionsmässigt är exakt 24 timmar långt.

Det betyder också att medelsoldygnet är 96 kvart(ar) långt - ett faktum som förbisetts, när förslag lagts fram till decimal dygnsindelning. Flertalet sådana förslag till kalenderreform, till exempel den Franska revolutionskalendern, har fallit på att de nya enheterna inte knöt an till någon känd storhet. Med tanke på att kvarten uppfattas som en ungefärlig men bekant tidsperiod, hade en något kortare "kvart" (14,4 minuter) troligen blivit godtagen som ett centidygn = 1/100 medelsoldygn. I Kina har en sådan kvart, ke, varit i bruk sedan före vår tideräknings början. Både timmar och minuter blir därmed helt överflödiga.

Den schweiziska urfabrikanten Swatch har varit inne på liknande tankar, och har föreslagit en speciell "Internet-tid", innebärande att dygnet indelas i tusendelar, kallade beat och att tidzoner slopas. 1 beat motsvarar då 86,4 sekunder. (Se vidare extern länk nedan.)

[redigera] Stjärndygn

Ett litet annorlunda sätt att ange dygnets längd är att istället för solen, mäta jordens rotation jämfört med en fast punkt på stjärnhimlen. Detta s.k. stjärndygn blir något kortare än ett soldygn eftersom jorden under ett dygn hinner svänga en aning i sin bana runt solen. Ett medelstjärndygn är 23 timmar 56 minuter och 4,09054 sekunder långt. Det blir ett stjärndygn mer per år än soldygn.